Alla kan bli mattemänniskor

Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningengrundskolan.se

Jo Boaler är professor i matematik­didaktik vid Stanforduniversitetet i USA. I Sverige är hon kanske mest känd för boken Elefanten i klassrummet. I sin nya bok Matematik med dynamiskt mindset beskriver hon hur man kan arbeta med öppna, rika problemlösningsuppgifter för att inkludera fler elever i undervisningen samt stimulera alla att utvecklas så långt som möjligt.

Jo Boaler vill tvätta bort synen på matematik som ett ämne som bara är till för vissa utvalda personer. Hon vänder sig mot den rådande stereotypen att det handlar om att ha ”en gåva” eller ”förmåga” att lära sig ämnet. Något som ofta manifesterar sig i uttalanden som ”Jag är ingen mattemänniska”.

Det märks tydligt att hon är kollega med och influerad av psyko­logi­professor Carol Dweck, författare till boken Mindset: Du blir vad du tänker.

Jag inser att lärare, av olika anledningar, kan känna sig skeptiska till begreppet dynamiskt mindset, men låt inte det hindra dig. Det gäller också att hålla i minnet att de amerikanska och svenska läro­planerna och undervisnings­praktikerna är mycket olika.

Ett dynamiskt mindset i matematik innebär, enligt Jo Boaler, att du – genom hårt arbete och de erfarenheter du gör i praktiken – blir en ”mattemänniska”. Det handlar mer om undervisning än om var och när en elev är född.

Boken inleds med en beskrivning av vad som händer i hjärnan när vi lär oss matematik. Den har tydliga kopplingar till aktuell hjärnforskning. Vidare förklarar författaren hur viktigt det är att vi skapar en undervisningspraktik där misstag är tillåtna. I en sådan praktik behöver eleverna inte skämmas över sina misstag, utan blir snarare stolta över dem när de dissekeras i klassrummet. Det gynnas ju alla elever av.

Författaren presenterar en lång rad med förslag på problemlösande uppgifter och aktiviteter som går att applicera direkt i undervisningen. Uppgifterna är till för att väcka elevernas nyfikenhet, skapa engagemang och uthållighet samt göra att de behåller intresset för ämnet och upptäcker skönheten i det.

Den stora mängden av tydliga och väl genomarbetade uppgifter är bokens främsta förtjänst. Många av dem visar också på hur du som lärare kan arbeta metodiskt med problemlösningsundervisning.

Själv har jag använt mig av några av problemen på både mellan- och högstadiet. I och med att de är öppna och rika upplever jag att de inkluderar fler elever i ämnesgemenskapen.

Boken passar för lärare i grundskolan och dem som undervisar i den första matematikkursen på gymnasiet. Jag rekommenderar lärare som söker metodiska tips och förslag på aktiviteter, och samtidigt vill ha en tydlig koppling till matematikdidaktik och neurologisk forskning, att snarast läsa den.

Nicklas Mörk, grundskollärare i matematik och SO på Fröviskolan i Lindesberg.