All tid läggs på fritids

Alla lärare har fått en huvtröja, en mössa, ett regnställ och ett vinterställ med skolans logga att ha på sig när de är ute med eleverna.
Foto: Fredrik Jalhed

Heja, heja, heja! Ropen skallar över Hammarkullsskolans skolgård. Eleverna bakom stafettens startlinje hejar entusiastiskt på de två vars tur det är att springa, krypa, hoppa och bygga. Det tog inte många minuter efter att lunchrasten hade börjat innan de första eleverna kom springande till skolgårdshörnet där Sandra Uitto och Katri Melander väntade. Frågorna haglade om vad de båda lärarna i fritidshem hade hittat på för aktivitet i dag. Sandra Uitto svarade genom att visa.

– Först hoppar ni jämfota över bandyklubborna så här. Sedan hoppar ni hage genom rockringarna som ligger på marken och kryper igenom ringarna som är fasttejpade på stolarna. Därefter bygger ni en pyramid på bordet av fyra av bollarna som ligger i lådan och avslutar med att springa fram och lyfta upp en av konerna.

Inga problem, barnen är snabbt med på noterna och ställer sig på två led.

– Klara, färdiga, gå!

Först är det Sandra Uitto som är starter och Katri Melander som står vid bordet mitt i stafetten och hjälper till att bygga pyramider. En uppgift som ger henne en chans att se varje barn i ögonen ett kort ögonblick och bekräfta hens närvaro i leken. Efter en stund byter de två lärarna plats. Katri Melander låter några av barnen ta över uppgiften som starter och hoppar själv in i stafetten.

Sandra Uitto tar chansen till ett kort samtal med två elever innan det är dags för dem att springa.
Foto: Fredrik Jalhed

– Kan inte jag få springa med dig, frågar en flicka direkt, och snart vill även en pojke som står i början av kön göra detsamma.

– Okej, men jag vill inte gå före i kön så du får springa en gång först och komma och ställa dig här bak med mig sedan, svarar Katri Melander och tar chansen att påminna om vikten av turtagning.

En del elever stannar hela lunchrasten i skolgårdshörnet där stafetten pågår, andra är med en stund och går sedan i väg och gör något annat. Nya elever tillkommer då och då. En stund in i rasten frågar Sandra Uitto om det finns något som deltagarna vill ändra i stafettens upplägg. En flicka vill organisera om ordningen på rockringarna som ligger på marken så att man måste hoppa i dem på ett nytt vis. En pojke föreslår att de i stället för att bygga en pyramid av bollarna ska lägga tre av dem på en rak linje.

– Målet är att eleverna mer och mer ska börja leda och styra aktiviteterna själva. Som ett steg i det har vi lärare i fritidshem börjat sitta med på elevrådet för att barnen ska få möjlighet att tycka till om vilka rastaktiviteter de vill ha, berättar Sandra Uitto.

När tvåornas lunchrast närmar sig sitt slut fylls stafettledet på av treor och förskoleklasselever i stället. Efter dem kommer ettorna. En elev har lite svårt att delta i leken och börjar springa i väg med bollarna i stället. Först en boll, sedan flera. Katri Melander och Sandra Uitto tar det hela med ro. De har sett till att det finns tillräckligt med bollar i lådan för att det inte ska göra något om några försvinner i väg.

Förbättrad arbetsmiljö och ökad kvalitet kommer alltid att bli billigare i längden.

– Vi kan inte lägga hela rasten på att jaga efter en elev utan det är vårt jobb att se till att leken kan fortsätta ändå, säger Katri Melander.

Efter en stund hittar Sandra Uitto en annan lösning som fungerar för dagen. Hon erbjuder bolltjuven en roll som starter och plötsligt hittar eleven en plats i den gemensamma leken.

När lunchrasten är slut, eleverna är tillbaka i klassrummen och alla saker är inplockade, slår Sandra Uitto och Katri Melander sig ner i ett av fritidshemmets rum och berättar lite mer om hur skolans heltidsanställda lärare i fritidshem jobbar.

Varje morgon är en av dem med på morgonfritids och äter frukost med barnen. Sådana dagar börjar de klockan sju, övriga dagar mellan åtta och nio. Klockan kvart över åtta tar klasslärarna över ansvaret för eleverna.

Under förmiddagsrasten 09.15–09.55, liksom under lunchrasten 10.30–11.45, är minst tre av lärarna i fritidshem alltid ute på skolgården. En av dem håller i rastaktiviteten, en organiserar och övervakar spelet på fotbollsplanen och en går omkring och är ”rastkompis”, det vill säga pratar, tröstar, leker och hjälper till där det behövs.

Katri Melander började på Hammarkullsskolan i januari år.
Foto: Fredrik Jalhed

Mellan 12.00 och 12.30 har lärarna i fritidshem själva lunchrast och klockan halv två börjar eftermiddagsfritids. Slutar gör de normalt mellan halv fyra och sex beroende på när de började.

All tid mellan rasterna och morgon- respektive eftermiddagsfritids har lärarna i fritidshem planerings- eller ställtid. De är aldrig med i klassrummen under skoltid och de går aldrig in och vikarierar för klasslärarna.

På fredagar tar klasslärarna över ansvaret för morgonfritids och rastverksamheten. Då har lärarna i fritidshem möten hela förmiddagen, först med skolans trygghetsteam och elevhälsoteam, sedan med alla som arbetar inom fritidshemmet, och därefter är det tid att planera nästa veckas rastverksamhet. Först efter den egna lunchrasten går lärarna i fritidshem på det ordinarie schemat igen och ansvarar för eftermiddagsfritids som vanligt.

Både Sandra Uitto och Katri Melander är mer än nöjda med att de slipper arbeta som resurs i klassrummet under skoltid.

– Man är inte lika trött på eftermiddagarna och orkar mer när man får fokusera hela sin arbetstid på det som man har utbildat sig till. Jag går med ett leende på läpparna till jobbet varje dag och kan inte komma på en enda sak som jag skulle vilja ändra på om jag fick vara rektor för en dag, säger Sandra Uitto.

Både för henne och Katri Melander var arbetsupplägget ett starkt avgörande skäl till att de valde att börja jobba på Hammarkullsskolan. Det enda som de kan komma på som negativt med att de inte är med i klassrummen under skoltid är att det tar lite längre tid att lära känna alla barn och att samverkan mellan skolan och fritidshemmet har minskat.

Att försöka hitta tid till samverkan är också det som Hammarkullsskolans rektor Linnéa Lindquist tar upp när hon får frågan om det finns något hon skulle vilja förbättra. I övrigt menar hon att även klasslärarna är nöjda med det nya arbetssättet.

– De har fått mer ställtid mellan sina lektioner eftersom de inte längre är ute lika mycket på rasterna. Tanken är att de framöver inte ska behöva vara ute alls, utan att lärarna i fritidshem och fritidshemsassistenterna helt ska ta hand om rasterna, säger hon.

För att ha råd med satsningen har hon valt att inte ha tvålärarsystem i alla klasser och skolan har minskat antalet anställda något, samtidigt som hon har ökat personalens utbildningsnivå genom nyrekryteringarna.

Men att främst fokusera på att hålla budget tycker Linnéa Lindquist är fel väg att gå som rektor.

– Inte för att det inte är viktigt men jag tror inte att man kan börja med att fråga sig hur man ska ha råd när man inleder ett kvalitetsutvecklingsarbete. Förbättrad arbetsmiljö och ökad kvalitet kommer alltid att bli billigare i längden, säger hon.