Stort intresse för revidering av kursplaner
Aktuellt Många lärare vill tycka till när Skolverket förändrar kursplanerna. I fokus står betoning av faktakunskaper, minskat centralt innehåll, förtydligad progression och mer ämnesspecifika, men mindre detaljerade, kunskapskrav.
De förändrade kursplanerna är tänkta att gälla från hösten 2020.
Foto: Johnér
Det är Skolverket och dess enhet för styrdokumentsutveckling som på eget initiativ gör en översyn av alla kursplaner i grundskolan och vissa ämnesplaner i gymnasiet.
– Tanken är att vi genom att kontinuerligt se över och revidera styrdokumenten inte ska behöva utsätta lärare och elever för så många stora reformer, säger enhetschefen Ann-Christin Hartman.
Hon är noga med att påpeka att det är just en revidering det handlar om denna gång, inte en reform.
– Det kommer att bli en del förändringar och förenklingar men fortfarande vara samma struktur och kunskapssyn som genomsyrar kursplanerna efteråt. Avsikten är att stärka kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen och skapa bättre förutsättningar för rättvisande och likvärdiga betyg.
Intresset bland lärare för att delta i revideringsarbetet är stort. Till exempel har fler än 3 500 lärare besvarat en enkät på Skolverkets hemsida om hur dagens kurs- och ämnesplaner fungerar i praktiken. Resultaten visar att många av de svarande upplever att det centrala innehållet är alltför omfattande. Ungefär hälften tycker att kunskapskraven är mycket eller ganska bra samtidigt som ungefär lika många tycker att de är ganska eller mycket dåliga.
Ann-Christin Hartman, Skolverket.
Foto: Skolverket
De skilda uppfattningarna beror till stor del på vilket ämne och vilken skolform som åsyftas. En del kurs- och ämnesplaner tycks helt enkelt fungera bättre i praktiken än andra. Något som även tidigare utvärderingar, samråd och forskning visat.
I fokus för revideringen när den nu går in i skarpt läge står fyra prioriterade områden: mer betoning av faktakunskaper i grundskolans kursplaner, minskat centralt innehåll i vissa ämnen så att det står bättre i proportion till ämnets undervisningstid, förtydligad progression mellan olika årskurser och skolformer, och mer ämnesspecifika, men mindre detaljerade, kunskapskrav i vissa ämnen.
Med mindre detaljerade kunskapskrav hoppas Skolverket komma åt problemet att kunskapskraven blir alltför styrande för utformningen av undervisningen.
Lisa Heino, Lärarförbundet.
Foto: Lärarförbundet
– Vi har också sett att detaljer kan försvåra en helhetsbedömning och därför får en orimligt stor inverkan på elevens betyg, säger Ann-Christin Hartman som ger kunskapskraven i samhällskunskap i årskurs 9 som exempel på kunskapskrav där detaljnivån i dag upplevs som för hög.
På Lärarförbundet, som deltar i revideringsarbetet genom samråd, välkomnar man att Skolverket nu gör en översyn av kurs- och ämnesplanerna.
– Men vi hade önskat att man hade tagit del av lärares synpunkter och erfarenheter långt tidigare, säger Lisa Heino, utredare på Lärarförbundet med särskilt ansvar för förskoleklass och grundskola.
Hon tar SO- och NO-ämnena som exempel på ämnen där stoffträngseln i det centrala innehållet upplevs som stor.
– Det är helt avgörande att man ser över balansen mellan det centrala innehållet och undervisningstiden. Som lärare måste man ha en rimlig chans att genomföra det som står i styrdokumenten på den tid som står till förfogande, säger hon.
