Blandade reaktioner på ny timplan

Syftet med den nya timplanen är att skapa större likvärdighet för eleverna. Foto: Johnér Bildbyrå

Från och med i höst gäller den nya timplanen för grundskolan, där varje stadium tilldelats ett visst antal timmar i varje ämne. Det totala antalet timmar i varje ämne har inte förändrats. Däremot kan skolorna och kommunerna inte längre själva välja hur de vill fördela timmarna över de nio skolåren.

Syftet är att skapa större likvärdighet så att elever som exempelvis byter skola inte ska få mindre, eller mer, undervisning i något ämne.

Hur den nya timplanen påverkar beror på hur en skola tidigare valt att fördela undervisningstiden. För vissa lärare märks ingen skillnad, andra får stora förändringar i schemat.

Det är en stor statusförändring. Nu är teknik verkligen ett eget ämne i sin egen rätt.

Av diskussioner bland lärare i estetiska ämnen i sociala medier framgår att många oroas över att få mindre undervisningstid än tidigare.

Maria Eiman är bildlärare på Tingdammsskolan i Malmö. Hennes undervisningstid i bild minskar i höst från tidigare 70 minuter i veckan till 45 minuter i årskurs fyra, fem och sex. Skolan måste i och med den nya timplanen flytta undervisningstid från mellanstadiet till lågstadiet, där man tidigare inte haft bild i ettan och tvåan.

Det blir svårt att hålla meningsfulla lektioner på så kort tid, anser Maria Eiman.

– Man hinner knappt introducera någonting och börja jobba förrän det är dags att plocka undan igen. Vissa elever går i gång direkt, medan andra behöver en viss tid för att fundera ut vad de vill göra och hur de ska lägga upp det. Man ger inte de eleverna en chans, säger hon.

Enligt rektorn Kerstin Sjöberg får bildämnet nu 60 minuter mer i veckan i lågstadiet.

Claes Klasander, föreståndare för Centrum för tekniken i skolan. Foto: Katarina Rehder

– Jag tycker det är bra vi får mer bild på lågstadiet än vi haft tidigare. Sedan är 45 minuter bild för mellanstadieeleverna inte särskilt mycket. Frågan är hur vi lägger det, om det blir mer tid ena veckan och mindre den andra för att få längre lektionspass, säger hon.

Maria Eiman hoppas att det blir en sådan lösning, så att hon kan fortsätta med långa lektioner.

Enligt Roger Persson, undervisningsråd på Skolverket, baseras den nya timplanen på en analys av hur det sett ut på skolorna tidigare och en bedömning av hur mycket tid eleverna behöver för att nå målen. Skolorna är fortfarande fria att fördela timmarna som de vill inom varje stadium, betonar han.

Men reformen möts även av jubel – från tekniklärarhåll. För första gången får ämnet teknik ett visst antal garanterade timmar (200) på schemat. Tidigare har tekniken delat på 800 timmar med ämnena fysik, kemi och biologi. Enligt Claes Klasander, föreståndare för Centrum för tekniken i skolan (CETIS), har det i praktiken inneburit att tekniken fått stryka på foten. Skolinspektionen har visat att ämnet i snitt fått cirka 108 timmar. Nu blir det för många skolor mer teknikundervisning.

– Det är en stor statusförändring. Nu är teknik verkligen ett eget ämne i sin egen rätt, säger han.

Samtidigt framhåller Claes Klasander att det krävs insatser för att skolorna ska kunna genomföra förändringen på ett bra sätt.

– Det kommer att behövas fler behöriga tekniklärare på högstadiet. Och på låg- och mellanstadiet behöver lärarna kompetensutvecklas. Fortbildningsinsatser och lärarlyft måste till, säger han.

Även bland språklärare finns en oro för ökad lärarbrist i och med att det nu blir obligatoriskt att erbjuda språkval i årskurs sex. Tidigare har en del skolor, särskilt i glesbygden, väntat till årskurs sju med moderna språk. Nytt för i år är också att lärarna ska sätta betyg i moderna språk i sexan, baserat på de 48 timmar som ämnet har under årskursen.