Ilyas med Karamba och Muad.
Till startsidan
Reportage Utgå från att eleverna ska lyckas. Det är hemligheten bakom Husbygårdsskolans framgångar, enligt Ilyas Abdullahi som i fjol utsågs till ”Årets lärare i fritidshem”.
Ilyas Abdullahi är lite generad över uppmärksamheten när vi träffas en strålande vacker vårdag för att höra mer om hans arbete. I höstas utsågs han till ”Årets lärare i fritidshem” av Lärarförbundet.
– Det är teamwork som gör att det går så bra för eleverna här på Husbygårdsskolan. Arbetslagen, skolledningen och den övriga personalen drar alla i samma riktning. Många har jobbat här i åratal, det ger nödvändig kontinuitet, säger han.
Husby i nordvästra Stockholm klassas av polisen som ett ”särskilt utsatt område”. Men elevernas resultat på Husbygårdsskolan har hela tiden förbättrats och priser har delats ut till både rektor och flera av Ilyas Abdullahis lärarkollegor. Vad är hemligheten?
– Att tro på eleverna, att utgå från att de ska lyckas. ”Det är viktigt för oss att det går bra för dig.” Det budskapet försöker vi hela tiden förmedla.
Ilyas Abdullahi menar att fritidshemmet har en särskilt viktig roll i socioekonomiskt svaga områden där relativt få familjer har råd eller möjlighet att erbjuda sina barn organiserade fritidsaktiviteter.
– Närmare 90 procent av barnen går regelbundet på fritids, mycket av deras lärande och utveckling sker här.
Programpunkten på schemat vid vårt besök är att ettorna ska få ge sig ut och leta efter vårtecken – och fotografera dem med ipads. Eleverna har förväntan i blicken när Ilyas Abdullahi och kollegan Johan Thelander visar en datorbild av blåsippor på whiteboarden. Vilka andra vårtecken känner de till?
Många händer i luften:
– Knoppar på träden! Tulpaner! Fjärilar! Vitsippor!
Ilyas med Karamba och Muad.
Innan de får gå ut i naturen med sina kameror är Ilyas Abdullahi mån om att berätta för dem att ämnet för dagen, digitalt skapande, också ingår i läroplanen.
– Vissa barn har svårt att förstå varför vi gör vissa saker, berättar han medan barnen är på väg ut. Därför nämner jag rätt ofta läroplanen, i synnerhet för de lite äldre barnen, för att visa att det finns ett syfte med vad vi gör.
Två och två promenerar eleverna ner till parkleken vid Husbygård som vetter ut mot det vidsträckta Järvafältet. I rabatterna till de röda husen med vita knutar hittar barnen både snödroppar och vintergäck.
– Ilyas, Ilyas, jag har hittat knoppar på den här busken! ropar Rytal.
Ilyas Abdullahi berömmer henne och upprepar budskapet från klassrummet, att hon kan försöka fotografera knopparna både ur ett grodperspektiv och ett fågelperspektiv. När hans uppmärksamhet fångats av ett annat barn som fotograferat ett fågelbo, frågar jag vad Rytal tycker om sin lärare.
– Han är snäll. Han hittar på roliga saker. Jag vill bara ha honom som lärare.
Kompisen Safa håller med:
– Han är vår bästa fröken! En gång fick vi baka ålar.
Baka ålar?
– Ja, såna där långa och smala, säger hon och mäter upp längden mellan sina händer.
Ilyas Abdullahi ler när han får höra hennes kommentar.
– I klassrummet arbetade de med bokstaven Å, så vi bestämde oss för att baka vetebröd i form av ålar. När de arbetade med ö så gjorde vi ödlor, men den gången med pärlor.
När den lilla utflykten är över och föräldrarna hämtat sina barn har Ilyas Abdullahi mer tid att utveckla sina tankar kring sin undervisning.
– Vi kallar det för ”röda tråden”, att på fritidshemmet följa upp det som eleverna gör i klassen. När de till exempel hade lärt sig om olika träd så gav vi oss ut för att undersöka vilka som är de bästa klätterträden. Allra sämst var tallen! Det hjälper dem att minnas hur en tall ser ut.
Han har funderat mycket kring själva lärandet i fritidshemmet, hur det skiljer sig från lärandet i klassrummet.
– I klassrummet är det mest pennor och böcker. Alla barn kommer inte till sin rätt där. Därför är det så viktigt att de också får leka sig till kunskap, att de får chans att lära sig genom upplevelser.
När Ilyas Abdullahi fick priset som ”Årets lärare i fritidshem” skrev juryn i sin motivering att han ”signalerar ödmjukhet i kontakterna med barnen”. I det ligger en förmåga att se potentialen hos varje barn.
– Vissa barn har svårt att sitta still, det pirrar i deras kroppar, de får inte mycket gjort. Sådana barn blir ofta tillsagda av vuxna och löper risken att känna sig misslyckade. Därför är det så viktigt att lyfta fram deras styrkor på andra områden.
Han nämner att flera av dessa barn vuxit till ansvarstagande ledarfigurer i klassen, när Ilyas Abdullahi och hans kollegor låtit dem leda övningar på fritidshemmet.
– Vi låter dem ta hand om olika stationer på rasten, de får placera ut koner, dela ut rockringar och ge instruktioner. Man riktigt ser hur de växer som individer!
Ilyas Abdullahi har varit på skolan i fem år och självfallet har han också varit orolig för en del elever, elever som varit trotsiga och utåtagerande, som hamnat i konflikter med kamraterna. Hur tacklar han det?
– Det allra viktigaste är att agera tidigt på minsta tecken, att direkt inleda en diskussion med vårdnadshavarna och koppla in elevhälsan. Jag tycker att vi blir allt bättre på det.
Fruktansvärda våldsdåd har på senare tid skett i området, två personer som varit elever på skolan har mördats. Ett av morden skedde alldeles utanför skolgården sommaren 2020 och bevittnades av några av Ilyas elever. Hur har det påverkat honom och barnen?
– Det skapade förstås en enorm oro och väckte många frågor. Det var viktigt att barnen fick prata ut och att vi kunde bekräfta deras känslor.
Bilden av Husby är rätt mörk, mycket handlar om våld och utanförskap. Hur hanterar ni den bilden i relation till barnen?
– Barn är barn, de blir oroliga när något sker, men annars tänker de inte på bilden av området. Och vår uppgift måste vara att fokusera på det positiva, ge dem styrka och framtidstro.
Ilyas Abdullahi är uppvuxen i Tensta, ett par kilometer från Husby. Han minns hur han själv som barn tyckte illa om tjatet att Tensta var ett ”utsatt område”.
– För mig var det inte utsatt, för mig var det platsen där jag växte upp.
Hans föräldrar kom till Sverige från Somalia, själva fick de aldrig någon högre utbildning – i dag är de enormt stolta över sin sons framgångar. Ilyas Abdullahi hoppas innerligt att många av hans elever kommer att göra en liknande livsresa.
Jag berättar för honom om det samtal jag hade där bland vårtecknen med tredjeklassaren Mohammed som var med och hjälpte ettorna. Han har haft Ilyas Abdullahi sedan han gick i förskoleklass: ”Ilyas har lärt oss så mycket, han gör att tråkiga saker blir roliga.”
Mohammed var redan säker på sitt framtida yrkesval: att jobba för Läkare utan gränser.
När Ilyas Abdullahi lyssnat klart slår han ner blicken och brister ut i ett leende:
– Att bidra till ett barns utveckling är en helt fantastisk känsla.
Ålder: 29.
Utbildning: Lärare i fritidshem vid Stockholms universitet.
Fritidsintressen: Fotboll, film, läser deckare ibland.
Bästa pedagogiska tips: "Samla in synpunkter från eleverna varje vecka och diskutera er fram till vad ni ska göra – med läroplanen i bakhuvudet."
Därför utsågs han till Årets lärare i fritidshem av Lärarförbundet: "Ilyas engagemang kännetecknas av att han vill att eleverna är trygga och kan nå sin fulla potential i en skola där alla känner att de duger som de är."
LÄS ÄVEN
Mellanstadieraset Läraren i fritidshem: ”Tar vi mobilen går de hem”
Mellanstadieraset Skolborgarrådet: ”Vi vet hur viktigt ett vuxenlett sammanhang kan vara”.
Ledarkrönika Sara Djurberg: Magstarkt att förvänta sig att fritidshemmen ska lösa problemen med kriminalitet utan rejäla satsningar.
Forskning Varför är det viktigt med rörelse i fritidshem och skola? Ett vanligt svar är att det leder till bättre inlärningsförmåga och motverkar övervikt. Forskaren Jonas Johansson tycker att andra skäl borde betonas mer.
Krönika Att leda en fritidshemsgrupp innebär att bygga en gemenskap av människor som inte själva valt varandra, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Debatt Trots att vi på fritidshemmet är en självklar del av barnens vardag behandlas vi fortfarande som ett bihang till skolan. Som något man tar till när det krisar, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Krönika Skoldagen handlar till stor del om att leva upp till undervisningens alla krav och förväntningar. Låt fritidshemmet få vara mera fritt, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lärare i fritidshem växlar ständigt mellan olika typer av undervisning, visar en ny avhandling. Det är barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning.
Krönika Vi går in i rollen att uppfostra och glömmer bort det sociala samspel och växelverkan som konstant sker, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsbelastning ”Samverkansuppdraget slukar mycket tid.”
Lärarliv Britt-Marie Lindström har fyllt 79 år och jobbar fortfarande som lärare i fritidshem: ”Roligt och inspirerande”
Pedagogiska tips Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan i Enköping sedan låneboden kommit på plats.
Relationer ”Byggandet av relationer måste vara en del av planeringen”
Forskning ”De i störst behov av fritidshemmet är uteslutna”
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
Pedagogiska tips ”Perfekt start på eftermiddagen”
Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.
Krönika Under de år som jag varit anställd i fritidshemmet har jag gjort allt man kan tänka sig inom skolans väggar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Vi lärare har liknande utmaningar, oavsett om vi är lågstadielärare, mellanstadielärare, förskollärare eller lärare i fritidshem, skriver Irina Eriksson.
Debatt Systematiskt kvalitetsarbete är avgörande för att fritidshemmets ska kunna stärka elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa och ger förslag på hur SKA kan genomföras.
Fritidshem I Strängnäs har ”läranderonder” blivit en succé.
Debatt Fritidshemmet är en avgörande pedagogisk arena med en enorm, och ofta underskattad, betydelse för våra barns utveckling, skriver Magdalena Bull, ansvarig för de tidiga skolåren (primary years manager) på Internationella engelska skolan, IES.
Debatt Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.
Debatt När fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.
Debatt Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.
Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
Debatt Med vår pedagogiska kompetens, vårt engagemang och vår värme gör vi lärare i fritidshem skillnad, skriver Maria Ljung.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Tips Japanska figurer får fart på elevernas syintresse.
Undervisning Vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Tre lärare i fritidshem svarar.
Debatt Om vi vill ha trygga och väl omhändertagna elever från första dagen, särskilt de yngsta, krävs att fritidshemmet är genomtänkt, strukturerat och startklart, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.
Forskning Man behöver synliggöra skillnaderna och ta tillvara båda verksamheternas intressen och kvaliteter, säger Richard Andersson.
Fokus ”Det gäller att hitta en balans mellan fritt och styrt” säger forskaren Lina Lago.
Fokus Ju mer lärarlett på rasten desto mindre initiativ och kreativitet hos barnen, menar forskaren Eva Kane.
Krönika Åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg.
Fokus Slut på bråk och utdragna konflikter på fotbollsplanen.
Fokus Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek på fritidshemmet, enligt läroplanen och forskning.
Fokus Mindre bråk och gladare elever med styrda aktiviteter.
Fritidshem I dag firas Fritidshemmens dag över hela landet. På Fjärås Bräckaskolan i Kungsbacka kommer det att gå undan – för där ordnas lådbilsrace i år igen.
Debatt Att införa reglerad planeringstid för lärare i fritidshem är ett viktigt steg mot att förbättra kvaliteten på undervisningen, skriver Hadar Nordin.
Debatt Under sommaren går många fritidshem på sparlåga. Personalstyrkan är reducerad, vikarier sätts in med kort varsel och pedagogisk tanke saknas, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Behörighet När vi utbildade oss sa de att vår framtid skulle bli ljus, men så känns det inte nu, säger läraren i fritidshem.