Han tar fajten för yrket

Kolla här, Saga, vad jag kan vika. Vill du prova?

Hadar Nordin sitter omgiven av pysslande, ritande, legobyggande, spelspelande barn på ”sitt” fritidshem. Nu visar han Saga hur hon ska forma ett papper till en så kallad nafsdrake samtidigt som han småpratar med de andra tjejerna vid bordet och några pojkar i soffan bakom dem. Alla har just skyndat in från skejtparken intill fritidshemmet, eftersom det började regna.

Samverkan mellan skola och fritidshem behöver förtydligas för att undvika att skolan hamnar i makt­position gentemot fritidshemmet.

Där ute har Hadar Nordin lytt instruktionerna som fotograf Therése fått från redaktionen: Ta en bild då han ger finger.

Bakgrunden är att då Lärarnas tidning skrev om honom för åtta år sedan togs en sådan bild som aldrig publicerades. Nu flinar han åt idén att göra om försöket, men ställer villigt upp. Men blicken är inte lika kaxig den här gången.

– Nä, man har ju blivit äldre, säger han och konstaterar att det är nästan tio år sedan han drog igång det som skulle göra honom till en kändis i fritidspedagogvärlden.

Och inte bara där. Hans inlägg på sociala medier, debattartiklar och föreläsningar nådde ända till regeringen. Han berättar stolt om hur han 2014 blev uppringd av dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolins statssekreterare som ville ha förslag på hur fyra miljarder statliga kronor till fritidshemsverksamhet skulle användas. Hans svar: Öronmärk dem, annars sipprar de i väg till skolan. För, trots att det då hade gått tre år sedan han hade givit sig ut i hetluften kring synen på yrket och fritidshemmen, hade rätt lite hänt, tyckte han.

Det hela hade börjat 2011, då debatten om legitimationer för lärare och förskollärare var het.

– Men oss fritidspedagoger nämnde ingen. Jag visste att jag inte var ensam om att reta mig på det och tänkte att något måste göras.

Det handlade till stor del om den otydlighet som många lärare i fritidshem upplevde och ännu upplever kring sin roll i förhållande till skolan.

– Verksamheter som samverkar brukar ju ha avtal om hur arbetsfördelningen ska se ut. Jag brukar jämföra med hur det går till på en olycksplats – inte står räddningstjänsten och frågar ambulanspersonalen vem som ska släcka branden? Men i skolans värld är gränsdragningen kring ansvar tydligare för lärare än för fritidspedagoger.

Samverkan mellan skola och fritidshem behöver förtydligas för att undvika att skolan hamnar i maktposition gentemot fritidshemmet, anser han.

Och den som inte syns får se till att bli synlig, tänkte han och startade, tillsammans med några kollegor webbsidan fritidspedagogik.se. Sidan fick stor spridning och många hejarop. Men ledde också till stora konflikter.

– Senare har jag förstått att det fanns en rädsla, inte minst hos Lärarförbundet, kring vad vi ville åstadkomma. De ville köra i egen regi, medan jag ville samverka med dem. Det blev infekterat.

Det hela ledde till att Hadar Nordin sa upp sitt medlemskap i förbundet. Så sent som i våras gick han med igen, för att kunna bli skyddsombud.

Under de där åren började han också skriva debattartiklar och påbörjade manuset till boken ”Fritidspedagogik – komplement eller fundament”, som kom ut 2013.

Allt detta skedde samtidigt som han arbetade heltid på ett fritidshem i Stockholms innerstad och var mitt i småbarnspappatiden, med fyra barn mellan 0 och 6 år.

– Jag minns när jag åkte direkt från jobbet till tv-huset för att bli intervjuad och sen kom och hämtade i förskolan och insåg att jag glömt ta bort sminket.

Så här i backspegeln förstår han inte riktigt hur han orkade, men konstaterar att ”det bara rullade på”. Dessutom hade han helhjärtat stöd av sin hustru Maarit Nordin, som är förskollärare – och hans arbetskamrat.

På vägen in till fritids stannar han till och nickar in mot ett rum:

– Där sitter min fantastiska fru, säger han med värme i rösten.

Hon sa ”kör!” när han i höstas fick idén att dra igång två nya satsningar, Fritidsverket och Utbildning Norr, efter att under ett antal år ha hållit sig borta från rampljuset. Den här gången med bas i ångermanländska Härnösand.

Det var 2014 som familjen kände att de behövde en större bostad än trean i Stockholm, i kombination med att de längtade efter ett lugnare tempo och kortare avstånd mellan hem och arbete.

– Jag var lite inne på Österlen, men så kom Maarit och visade en bild på ett hus i Härnösand.

När han växte upp i Örnsköldsvik var Härnösand bara en liten stad man reste igenom på väg söderut, men nu hade både hans föräldrar och bror flyttat hit, så ja, varför inte?

Men lite oro fanns där: Han hade ju vant sig vid att resa runt hela landet och föreläsa. Det skulle inte gå längre. Samtidigt ville han ge kampen en andra chans.  

– Men det gick bra. Jag insåg att jag inte måste synas.

Genom hela intervjun har Hadar Nordin uttryckt en ambivalens inför kändisskapet. Nog låter han stolt över vad han åstadkommit, men samtidigt poängterar han att fritidspedagogyrket är ett teamarbete och att bilden av honom som en uppkäftig rebell inte stämmer. Så verkar inte heller två av hans arbetskamrater uppfatta honom.

– Han säger aldrig ”gör så här”, utan vill ha våra åsikter, säger Annica Mölk.

– Han är extremt kunnig och erfaren, men har ingen prestige, säger Henrik Josefsson.

Hur var det då med de nya satsningarna, Fritidsverket och Utbildning Norr? Jo, Hadar Nordin har länge närt en dröm om en plattform för ett bredare grepp kring barns fritid och ungdomskultur, som samtidigt är en kunskapsbank och ett forum för diskussion och tankeutbyte.

– Så jag kom på den briljanta idén att starta ett statligt verk, som inte finns, men borde finnas, och utnämnde mig själv till generaldirektör, säger han med ett flin.

Så jag kom på den briljanta idén att starta ett statligt verk, som inte finns, men borde finnas, och utnäm­nde mig själv till general­direktör.

En av visionerna med ”verket” är att få till statliga utredningar kring barns fritid, som inte bara rör fritidshemsverksamhet, och att verka för bättre villkor för de människor som arbetar med barn och ungas fritid.

– När jag jobbade med fritidspedagogik.se märkte jag att det går att nå ut med sina tankar. Samtidigt blev det någon slags gerillaverksamhet som hamnade i klinch med till exempel Lärarförbundet. Nu tycker jag det är läge för något mer moget och lösningsinriktat.

Under åren som föreläsare har han också retat sig på hur de stora föreläsningsföretagen tar ut saftiga avgifter för sina fortbildningsdagar, men arvoderar sina föreläsare lågt, samtidigt som han såg behov av konferenser och fortbildning i norra Sverige. Därför startade han ett företag som ska erbjuda sådant till bättre villkor.

– Jag har goda kontakter med de bästa föreläsarna som också tror på idén.

Den första konferensen i våras fick skjutas upp, men Hadar Nordin hoppas att kunna dra igång under hösten.

Redan som barn var Hadar Nordin typen som säger i från om han tycker något är fel.

Hur agerar du själv när du möter sådana barn i din yrkesutövning?

– Fram tills barnen är sex-sju år förväntar vi oss att de ska bli allt mer självständiga. Sedan har vi ett skolsystem som raderar det tills de är vuxna och vi förväntar oss det igen. Det går inte ihop. Så jag uppmuntrar egna initiativ, och hjälper till att kanalisera engagemang.