Fritidsläraren gör rasten till dagens höjdpunkt

Det är en kall men vacker måndag i Alingsås. Solen glittrar i frosten. Skolgården ligger tyst och öde när en av dörrarna till Stadsskogenskolan öppnas några minuter före förmiddagsrasten. Ut stiger Fredrik Melin bärandes på 16 gröna koner och en röd, plus fyra vita pallar och en liten högtalare. Han är lärare i fritidshem och jobbar 30 procent som rastlärare.

– Jag är ute på skolgården och håller i aktiviteter nio av tio förmiddags- och lunchraster varje vecka, berättar han medan han ställer ut pallarna upp och nervänt med fyra gröna koner intill varje pall.

Den röda konen placerar Fredrik Melin strax intill som en kömarkering. På ett bord bredvid ställer han den bärbara högtalaren.

– Musik gör jättemycket för stämningen under rastaktiviteterna, säger han.

”Flippa kon” först ut på rasten

Precis när förberedelserna är klara öppnas skolans dörrar på nytt och eleverna börjar strömma ut. Först går det lite trögt att fånga deras intresse men snart har det bildats en kö av elever som vill vara med och leka ”Flippa kon”. Leken går till så att en elev placerar sig vid varje pall medan övriga hugade väntar på led vid den röda konen. När Fredrik Melin startar musiken börjar eleverna vid pallarna flippa konerna. Den som först lyckas flippa sina fyra koner så att de landar på pallens samtliga ben vinner omgången. Inför nästa omgång står vinnaren kvar vid sin pall och tre nya elever tar plats vid de övriga pallarna.

– Jag gillar den här leken för den ger ett bra flöde med korta matcher. Det är inte en bollek, alla kan vara med, det är en lagom utmaning och en rolig tävling. Det är dessutom lätt att ta till sig reglerna och det krävs inte mycket material eller förberedelse, säger Fredrik Melin.

Denna förmiddag visar sig Julie i årskurs 2 vara en fenomenal konflippare. Hon vinner gång på gång. Hejaropen från skolkamraterna ökar för varje vinst. Spänningen stiger, ska Julie klara tio segrar på raken? Jajamen, inga problem! När hon efteråt får frågan vad som är hennes hemliga vapen svarar hon glatt: ­
”Bra sikte.”

– Det har nog aldrig hänt tidigare att någon har vunnit så många gånger på rad, kommenterar Fredrik Melin efter Julies rekordserie.

Hennes överlägsenhet tvingar honom att införa en maxgräns på tio segrar för att få stå kvar vid sin pall vid kö. Detta för att ge plats åt fler elever. Efteråt får han tips av Lina Hult från RF-SISU Västra Götaland att en annan lösning skulle kunna vara att utmana en elev som vinner många gånger att försöka flippa konen med sin andra hand i stället.

Samarbetar i nytt nätverk för rastverksamhet

Lina Hult är på besök på Stads­skogenskolan eftersom hon arbetar med projektet Rörelse på rast som just nu pågår på skolor i Alingsås, Vårgårda, Herrljunga och Lerum.

– Stadsskogenskolan var en av våra pilotskolor när projektet drog igång höstterminen 2022, berättar hon.

Det här läsåret har Fredrik Melin och Lina Hult inlett ett nytt samarbete i form av ett nystartat rast­nätverk i RF-SISU Västra Götalands regi.

– Jag har länge drömt om ett nätverk för rastverksamhet. Jag har tidigare varit med i flera olika nätverk men aldrig hört talas om ett nätverk enbart för rastansvariga, säger Fredrik Melin.

Han tänkte sig först ett nätverk för alla rastansvariga i Alingsås kommun men efter att han hade bollat sina tankar med Lina Hult växte idén till att omfatta rastansvariga i alla de fyra kommuner som är med i Rörelse på rast-projektet. Förhoppningen är att nätverket ska hjälpa skolornas rastverksamhet att frodas även efter projektets slut.

– Tanken är att nätverket ska leda till ett erfarenhetsutbyte där vi kan få inspiration och dela tips med varandra, säger Fredrik Melin.

Många vinster med bra rastverksamhet

Han tycker att det är klockrent att rollen som rastlärare, eller rastpedagog som titeln lyder på många skolor, ofta besätts med en lärare i fritidshem.

– Man får in så mycket från läroplanen för fritidshemmet i arbetet som rastlärare. Jag brukar uppmuntra mina VFU-studenter, särskilt de som läser inriktningen idrott och hälsa, att satsa på att arbeta med rasten, säger han.

Själv har Fredrik Melin jobbat med rastverksamhet i cirka nio år. Det började med att han 2016 deltog i ett projekt för att utveckla lek utomhus för barn med särskilda behov.

– När Stadsskogenskolan sedan sökte och fick pengar från Skolverket för hälsofrämjande skolutveckling arbetade jag en termin på heltid med att utveckla rastverksamheten för alla elever på skolan, säger han.

Vinsterna med att ha en bra rastverksamhet är enligt hans erfarenhet många.

– Rastaktiviteterna bygger relationer och skapar trygghet, trivsel och en vi-känsla. Aktiviteterna leder till ökad rörelse och får eleverna att känna glädje och må bra. Elever som rör på sig under rasterna presterar också bättre på lektionerna, säger han.

– De utvärderingar som vi hittills har gjort av Rörelse på rast-projektet visar att majoriteten av de skolor som har deltagit har ökat rörelsen bland eleverna. Flera elever har även som en effekt av projektet hittat nya fritidsaktiviteter och börjat i föreningslivet, tillägger Lina Hult.

En annan mer oväntad positiv effekt som framkommit är ökad rörelse även hos skolpersonal. Projektet har även bidragit till ökad närvaro för vissa elever genom att de leder rastaktiviteter för andra elever på skolan.

Tips från både elever och lekprogram i tv

Som rastlärare är Fredrik Melin lite av spindeln i nätet vad gäller allt som rör rasterna på Stadsskogenskolan. Han är visserligen inte ensam vuxen ute på rasterna, övrig personal turas om att vara ”rastvänner”, men det är han som har helikopterperspektivet och ser helheten. Utöver att planera och leda rastaktiviteterna köper han bland annat in material och gör schemat för vilka klasser som ansvarar för rastboden vilken månad. Han sitter även med på elevrådets möten och lyssnar in elevernas tankar om rasterna och är en del av skolans trygghetsteam.

– Rastverksamheten är i dag en viktig del i vårt trygghetsarbete. Genom trygghetsteamet får jag höra om någon elev har det jobbigt och kan då försöka fånga upp den eleven lite extra under rasterna, säger Fredrik Melin.

Idéer till nya rastlekar får han bland annat från tv-program som ”Bäst i test” och ”Mästarnas mästare”.

– Jag försöker även utgå från elevernas populärkultur som till exempel Pokémon och Super Mario, säger han.

Fredrik Melin brukar också jobba med temalekar vid högtider och samarbeta med skolans lärare i idrott och hälsa genom att då och då erbjuda samma sporter och lekar på rasterna som eleverna just då arbetar med på lektionerna.

– Det händer också att jag på första rasten på fredagar ställer fram ett smörgåsbord av olika aktivitetsstationer, sätter på musiken och sedan bara går runt på skolgården och njuter av alla aktiviteter som pågår runt omkring mig, säger han och tillägger:

– Jag brinner verkligen för att öka elevernas rörelse, välmående och hälsa. Med ett brett utbud av material och aktiviteter hoppas jag stimulera eleverna till ökad fysisk aktivitet och underlätta för nya relationer och vänskapskonstellationer.

Framöver skulle han vilja utveckla rastverksamheten med fler elevledda aktiviteter.

– Men vi är inte riktigt där än organisatoriskt. Det skulle bland annat kräva att jag fick mer tid som rastlärare för att kunna handleda eleverna, säger han.