De sätter fart på elevernas kreativitet i byggleken

Om man bygger en koja av lastpallar i en nerförsbacke är det lätt att kojan blåser iväg när det stormar. Det har Amelie, Elle, Vivianne och Ellen i Gantofta skolas fritidshem fått lära sig den hårda vägen. Men i stället för att ge upp har de tänkt ut en lösning som de hoppas ska fungera.

– Vi har skruvat fast en bräda framför kojan. Brädan ligger i en grop så vi hoppas att den ska stoppa kojan från att blåsa i väg, förklarar Amelie och pekar med foten på nämnda bräda. 

Några meter bort, nästan helt dolda under ett frodigt grönskande träd, håller Vilton, Lukas, Frank och Anton på att göra en avancerad tillbyggnad på en annan koja.

– Det ska bli en rutschkana, avslöjar Vilton.

– Hur har ni tänkt göra med skruvarna så att de inte sticker ut och kan skada någon? frågar läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson, som just har stannat till vid bygget för att se om killarna behöver hjälp.

Populärt bland eleverna

Svaret är inte självklart men efter lite klurande kommer de på att de kan skruva fast rutschkanans kanter underifrån så att skruvspetsarna göms inne i kanterna. Lite längre in i Lilleskog, som den här skogsdungen längst bort på skolgården kallas, sitter Moa och Julia på marken mellan några stora trädrötter, som breder ut sig som bläckfiskarmar omkring dem. Tjejerna målar rötterna i klara, vattenbaserade färger för att, som Moa säger, göra skogsdungen ”lite mer sagolik”.

– Shit, vad fint det blir, utbrister Julia när hon tar en paus och beundrar deras färggranna verk.

Byggleken i Lilleskog är en av Gantofta skolas fritidshems mest populära aktiviteter.  

– Eleverna frågar hela tiden när vi ska byggleka nästa gång. De är så taggade och har många idéer om vad de vill göra, säger Cornelia Mathiasson. 

– Det är så roligt att se. Tidigare hade de inga intressen, när vi frågade dem vad de ville göra på fritids svarade de: ”Jag vet inte”, säger hennes kollega Pia Rothoff som både är lärare i fritidshem och utvecklingsledare.  

Rädda för skador i början

De två är numera lika entusiastiska bygglekare som eleverna. Men så var det inte riktigt när de för drygt ett år sedan fick frågan från Helsingborgs skol- och fritidsförvaltning om de ville låna en bygglekscontainer.

– Då var vi livrädda, säger Pia Rothoff och skrattar.

Det som skrämde var risken för skador.

– Vi såg spik, hammare, såg och skruvdragare framför oss och visste inte hur vi skulle kunna lita på att våra elever, som då gick i förskoleklass och årskurs 1, skulle kunna hantera verktyg och material på ett säkert sätt, säger Cornelia Mathiasson.

Samtidigt såg de potentialen och ville prova. Efter att ha bollat fram och tillbaka kring hur de skulle kunna göra byggleken säker började de med att låta eleverna göra en mindmap över vad en koja är. Därefter skapades regler, en checklista och ett byggkörkort som alla elever var tvungna att ta innan de fick börja byggleka.

Resultatet blev högt över förväntan. Eleverna växte med uppgiften, tog ansvar, vågade ta för sig, utmanade sig själva, visade självtillit och självständighet. Och, tvärtemot vad fritidshemslärarna hade befarat, minskade konflikterna och samarbetena ökade.

– Det är som att eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som trots allt uppstår bara för att kunna fortsätta bygga, säger Cornelia Mathiasson.

Ett tydligt exempel på det ges när en av dagens byggare anklagar en annan för att helt ha lagt beslag på skruvdragaren. I stället för att gå i klinch och försvara sig konstaterar den anklagade att den som har haft skruvdragaren minst är en tredje elev i gruppen. Skruvdragaren överlämnas därefter utan prut till den eleven. Konflikten är därmed avvärjd och byggandet kan fortsatta i samförstånd.  

Blir avstängda om de bryter mot regler

För att förhindra skador och olyckor går lärarna skyddsronder bland kojorna flera gånger i veckan och kollar så att inga spikar eller skruvar sticker ut och att byggena är stabila.

– Vi har haft några mindre olyckor. Vid ett tillfälle föll ett barn ner från en koja och det har också varit en del skrapsår och hammarslag på fingrar, men inga allvarliga skador, säger Cornelia Mathiasson. 

– I stället för att säga nej och stopp försöker vi säga ja och avvakta sju sekunder innan vi ingriper så att eleverna får upptäcka själva var gränserna går. När något har hänt pratar vi om hur vi kan göra annorlunda framöver så att det inte händer igen, fortsätter hon.

Om någon bryter mot reglerna för hur de får använda verktygen blir de avstängda från byggleken i två veckor.

– Det är ett hårt straff så det försöker alla undvika, säger Pia Rothoff.

Får material från kommunen

Allt material som används i byggleken är återbruk. En del har lärare på skolan och föräldrar bidragit med, men det mesta kommer från kommunens återbrukscentral. Spik, skruv och verktyg är därmed skolans enda extra kostnad för byggleken. När Pia Rothoff och Cornelia Mathiasson för ett tag sedan frågade eleverna vad de tyckte att de tränade på under byggleken räknade de upp sådant som samarbete, problemlösning, rörelse, svenska, teknik och matematik.

– En kille konstaterade att i byggleken blir skolämnena roliga, berättar Pia Rothoff.

Att kunskaper i matte är bra när man bygger blir tydligt när Elle och Amelie vill såga till ett golv till en av kojorna. Utrymmet där golvet ska ligga är 127 centimeter brett enligt tumstocken. Problemet är att masonitskivorna som de hittar i containern och radar upp på marken jämte varandra antingen blir för breda eller för smala. 

– Hur kan ni lösa det? frågar Cornelia Mathiasson. 

Efter att ha diskuterat saken bestämmer sig tjejerna för att försöka hitta en smal bräda som de kan använda för att täcka över de tre centimeter som saknas i det för smala alternativet.

Byggleken tränar inte bara skolämnen utan även de sju förmågor som fritidshemmet enligt läroplanen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla.

– I byggleken skapar och uttrycker sig eleverna genom olika estetiska uttrycksformer, de kommunicerar och tar hänsyn både till vad de själva vill och vad andra vill, de rör på sig och är ute i naturen. Till och med vila och rekreation, som vi tidigare tyckt har varit lite svårt att få in i fritidshemsverksamheten, kommer naturligt med när eleverna går undan i mindre grupper och småpratar med varandra medan de fixar med sina kojor, säger Cornelia Mathiasson.

”De pajar, vi bygger upp”

Eftersom det inte får plats hur många kojor som helst i Lilleskog är regeln att alla kojor är allas. Det vill säga, alla har rätt att ändra, bygga till och ta bort som man vill. 

– Byggleken är hela tiden föränderlig. Om någon vid ett tillfälle har satt upp en vägg och någon annan vid nästa tillfälle inte vill ha väggen där är det bara att skruva ner väggen och sätta upp den någon annanstans i stället, säger Pia Rothoff.

Att kojorna inte får vara i fred på kvällar, helger och lov utan ofta blir förstörda har varit svårare att hantera.

– Det har gjort eleverna jätteledsna. En del har gråtit och nästan gett upp. Men då har vi peppat dem och nu är inställningen: ”De pajar, vi bygger upp!”, säger Cornelia Mathiasson.

Vill du veta mer om hur fritidshemmet gick till väga? Här hittar du fritidshemslärarnas byggmanual!