Frank och Elliot diskuterar handlingen i sin berättelse som de arbetar med i skrivarverkstaden på Bryggans fritidshem på Hanvikens skola i Tyresö.
Till startsidan
Läraren i fritidshem Helén Englund Dock coachar Maja, Saga och Cornelia på Bryggans fritidshem i Tyresö, från disposition till skrivande på dator och tillverkning av omslag.
Pedagogiska tips Vid mellanmålet en dag pratade två elever om att de ville skriva om Marie Antoinette – det blev startskottet för fritidshemmet Bryggans egen skrivarverkstad.
I höstas introducerades aktiviteten skrivarverkstad när fritidslärarna märkte att eleverna hade ett sug efter att få skriva mer fritt. Helén Englund Dock, som arbetar med elever i årskurs två på Bryggans fritids, Hanvikens skola, Tyresö, erbjöd tolv elever att vara med i den första skrivgruppen.
Nu när arbetet pågått ett tag är det kö till aktiviteten och tre skrivgrupper är redan klara med sina böcker. Eleverna får själva välja om de vill skriva enskilt eller i par. De flesta föredrar att vara i par. Först får de göra en planering på papper där de sätter ramar för sin berättelse.
Frank och Elliot diskuterar handlingen i sin berättelse som de arbetar med i skrivarverkstaden på Bryggans fritidshem på Hanvikens skola i Tyresö.
Sedan får eleverna hjälp att skapa ett dokument i Google Drive och själva skrivandet startar. Dokumentet delar de med varandra och med Helén Englund Dock som då kan ge feedback och diskutera texten med eleverna mellan skrivpassen.
Barnens berättelser handlar om allt från enhörningar, Marie Antoinette och dinosaurier till ormar som rymmer från Skansen. När eleverna känner sig klara med texten ritar de egna bokomslag, som lamineras, och skriver lockande baksidestexter.
Barnen skrev också en lockande baksidestext till sina böcker.
– Jag har gjort en liten enkät och där har eleverna svarat att lusten att skriva har ökat. Kön till skrivarverkstaden blir också längre och längre, och att några av dessa elever är lite oväntade deltagare gör att det känns extra kul, säger läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
1. ”Eleverna väljer om de vill skriva enskilt eller i par. Först gör de en skrivplanering på papper där de sätter ramar för sin berättelse. Det finns en mall att använda. Sedan får de hjälp att skapa ett dokument i Google Drive som de delar med varandra och med mig. Jag ger feedback på texterna under själva aktiviteten, men skriver också kommentarer i dokumenten mellan skrivpassen. Hur jag ger feedback beror på elevernas nivå på skrivandet. Jag vill inte döda lusten. Med vissa pratar jag om talstreck, röd tråd och styckeindelning. Med andra kanske lite om stavning, stor bokstav och punkt”, berättar Helén Englund Dock. Här hjälper hon Maja, Saga och Cornelia.
2. När eleverna känner sig klara med texten är det dags att börja jobba med fram- och baksidan. De får själva rita sina bokomslag, antingen gör de ett tillsammans med sin skrivarkompis eller så ritar de varsina omslag. Omslaget lamineras. Barnen får också skriva en lockande baksidestext till sin bok.
Tre smakprov på färdiga böcker!
3. När böckerna var klara ville några elever läsa upp sina berättelser i sina klasser. På fritidshemmet har de inte haft tillfälle till det än. Planen är också att visa elevernas böcker när skolan har öppet hus under våren. ”Vi har många författare och illustratörer på Bryggans fritids nu”, säger Helén Englund Dock.
LÄS OCKSÅ:
Gustav Sundh får fint pris: ”Vi lärare i fritidshem står i frontlinjen”
Fritidslärarnas hästbygge blev en succé
Gästkrönika Nästa gång någon frågar ”Vad lär man sig egentligen på fritids?” kanske svaret är: ”Man lär sig att ställa frågor. Att undersöka. Att tänka. Och att se världen i en bubbla”, skriver Maria Ljung.
Debatt I många skolor innebär samverkan bara att fritidspersonal placeras i klassrummet för att ge resursstöd, skriver Osman Jama, fritidshemslärare och förstelärare i fritidshem i Tyresö.
Krönika Det är så viktigt att vi vänder blicken mot vårt sätt arbeta och organisera verksamheten, skriver Sofia Grimm.
Kompetensutveckling ”En fyrkantig tolkning som straffar lärare i fritidshem. Vi ska kontakta Skolverket och regeringen”, säger Hanna Almcrantz hos Sveriges Lärare.
Vår metod De skapar gemenskap på skolgården med styrda aktiviteter.
Debatt Eftersom vi är en välfärdsprofession åligger det faktiskt oss att driva frågor som rör våra förutsättningar att arbeta med barns fritid, skriver Jesper Nilsson, lärare i fritidshem och universitetsadjunkt, Malmö universitet.
Debatt Fritidshemmen har en enorma potential att bidra till språkutveckling och motverka klyftor, skriver Magdalena Bull, chef för lågstadiet och fritidshem på Engelska skolan.
Krönika Alfred i ”Emil i Lönneberga” hade en barn- och människosyn som var human. Jag tror att det är viktigare än någonsin att vi funderar på det, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Mellanstadieraset Läraren i fritidshem: ”Tar vi mobilen går de hem”
Mellanstadieraset Skolborgarrådet: ”Vi vet hur viktigt ett vuxenlett sammanhang kan vara”.
Krönika Sara Djurberg: Magstarkt att förvänta sig att fritidshemmen ska lösa problemen med kriminalitet utan rejäla satsningar.
Mellanstadieraset Slopad avgift, egna lokaler och ökat ansvar är några av nycklarna på Sätraskolan i Skärholmen.
Mellanstadieraset Förväntas locka fler barn samtidigt som resurserna minskar. ”Ohållbart” menar Sveriges Lärare.
Mellanstadieraset Forskaren: ”10–12-åringarna är bortglömda – vi vet inte vad de vill”
Forskning Varför är det viktigt med rörelse i fritidshem och skola? Ett vanligt svar är att det leder till bättre inlärningsförmåga och motverkar övervikt. Forskaren Jonas Johansson tycker att andra skäl borde betonas mer.
Krönika Att leda en fritidshemsgrupp innebär att bygga en gemenskap av människor som inte själva valt varandra, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Debatt Trots att vi på fritidshemmet är en självklar del av barnens vardag behandlas vi fortfarande som ett bihang till skolan. Som något man tar till när det krisar, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Krönika Skoldagen handlar till stor del om att leva upp till undervisningens alla krav och förväntningar. Låt fritidshemmet få vara mera fritt, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lärare i fritidshem växlar ständigt mellan olika typer av undervisning, visar en ny avhandling. Det är barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning.
Krönika Vi går in i rollen att uppfostra och glömmer bort det sociala samspel och växelverkan som konstant sker, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsbelastning ”Samverkansuppdraget slukar mycket tid.”
Lärarliv Britt-Marie Lindström har fyllt 79 år och jobbar fortfarande som lärare i fritidshem: ”Roligt och inspirerande”
Pedagogiska tips Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan i Enköping sedan låneboden kommit på plats.
Relationer ”Byggandet av relationer måste vara en del av planeringen”
Forskning ”De i störst behov av fritidshemmet är uteslutna”
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
Pedagogiska tips ”Perfekt start på eftermiddagen”
Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.
Krönika Under de år som jag varit anställd i fritidshemmet har jag gjort allt man kan tänka sig inom skolans väggar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Vi lärare har liknande utmaningar, oavsett om vi är lågstadielärare, mellanstadielärare, förskollärare eller lärare i fritidshem, skriver Irina Eriksson.
Debatt Systematiskt kvalitetsarbete är avgörande för att fritidshemmets ska kunna stärka elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa och ger förslag på hur SKA kan genomföras.
Fritidshem I Strängnäs har ”läranderonder” blivit en succé.
Debatt Fritidshemmet är en avgörande pedagogisk arena med en enorm, och ofta underskattad, betydelse för våra barns utveckling, skriver Magdalena Bull, ansvarig för de tidiga skolåren (primary years manager) på Internationella engelska skolan, IES.
Debatt Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.
Debatt När fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.
Debatt Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.
Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
Debatt Med vår pedagogiska kompetens, vårt engagemang och vår värme gör vi lärare i fritidshem skillnad, skriver Maria Ljung.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Tips Japanska figurer får fart på elevernas syintresse.
Undervisning Vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Tre lärare i fritidshem svarar.
Debatt Om vi vill ha trygga och väl omhändertagna elever från första dagen, särskilt de yngsta, krävs att fritidshemmet är genomtänkt, strukturerat och startklart, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.