Eleverna på Strömsholms fritidshem skapade tillsammans den maffiga bokportalen.
Till startsidan
Konstprojekt och plats för läsning – även utomhus – är ett par inslag i det läsfrämjande arbetet på Strömsholms fritidshem.
Tips
På Strömsholms fritidshem får 6–11-åringarna ”bokbada” rejält.
Här erbjuds högläsning, boksamtal och egen läsning i olika läshörnor.
Fritidshemmet på Strömsholms skola har under lång tid arbetat aktivt med att stärka elevernas läsning. De har använt sig av äventyrspedagogik, drama och rekvisita för att stärka språkutvecklingen. Lärarna i fritidshem har även jobbat med dialogisk högläsning, sokratiska samtal, och utvecklat läshörnor och läsmiljöer.
På fritidshemmet finns både böcker från skolans bibliotek och en mobil läsvagn med böcker från det kommunala biblioteket, som fritidshemmet samarbetar med. Läsa kan barnen göra överallt – för utomhusläsningen används exempelvis ”lästält” både som rastaktivitet och på fritidstiden. Eleverna väljer gärna att tillbringa tid med en bok i tälten, ensamma eller tillsammans med en kompis. Är det kallt ute kan man ju alltid ta med sig en filt och ett sittunderlag!
När det var dags för det årliga konstprojektet som Kulturskolan bjuder in till inspirerades fritidshemslärarna av en portal de sett i en butik. De såg möjligheten att vara kreativa tillsammans med eleverna och väva in böcker, sagor och sagofigurer i en egen bokportal. Med hjälp av föräldrar som skänkte böcker och en vaktmästare som fixade armeringsjärn och träklossar började fritidshemmets projekt ta form.
– Vi ser att våra elever oftare läser böcker frivilligt, både enskilt och tillsammans. De högläser till exempel för varandra eller berättar historier som de hört, säger Jenny Wallin, lärare i fritidshem.
Eleverna på Strömsholms fritidshem skapade tillsammans den maffiga bokportalen.
1. En ”prinsessa” dök upp och pratade med barnen om sagofigurer – de kan flyga, spruta eld, vara pyttesmå … Hur vill du gestalta din figur? Vilka färger och former ska den ha? Vilket material behöver du? Eleverna fick börja med en skiss och sedan bygga sin figur. Figuren fick smycka bokportalen som eleverna gjort tillsammans.
En ”prinsessa” dök upp och pratade med barnen om sagofigurer, sedan fick de göra egna.
2. Fritidshemmet jobbar mycket med rekvisita för att skapa inspirerande läsmiljöer, det lockar barnen till läsning.
Fritidshemmet skapar läsmiljöer som lockar till läsning.<br />
3. Det populärare ”lästältet” skapar en lugn och avskild plats att sjunka ner i. Eleverna sitter själva eller med en kompis, och med en bok eller två, såklart.
4. Alla elever har varit delaktiga i konstprojektet bokportalen. ”Vi började med att samla på oss utrensade böcker som vi bett folk skänka till fritidshemmet. Vår vaktmästare ordnade med en ställning av armeringsjärn och träklossar till fötter. Sen borrade vi oss igenom (nästan) ett ’mindre bibliotek’ och trädde böckerna på armeringsjärnet som ett pärlband. Eleverna fick klippa och måla blad och fjärilar ur boksidor, som vi också dekorerade med. Återbruk när det är som bäst! Slutligen monterade vi elevernas egna sagofigurer i lera, papier-maché eller folie. Den färdiga bokportalen ställdes sedan ut i Hallstahammars kulturhus och vi var på vernissage med hela skolan”, berättar Jenny Wallin, lärare i fritidshem.
Ny lönestatistik för lärare i fritidshem – här tjänar lärarna mest
Metoden som ökar tryggheten på rasterna
Så lockar fritidshemmet de äldre barnen
Så lyfter de leken på fritidshemmet
Lärarpriser Gustav Sundh har tilldelats Freinetrörelsens demokratipris 2025: ”Oerhört hedrande och stort”.
Gästkrönika Nästa gång någon frågar ”Vad lär man sig egentligen på fritids?” kanske svaret är: ”Man lär sig att ställa frågor. Att undersöka. Att tänka. Och att se världen i en bubbla”, skriver Maria Ljung.
Debatt I många skolor innebär samverkan bara att fritidspersonal placeras i klassrummet för att ge resursstöd, skriver Osman Jama, fritidshemslärare och förstelärare i fritidshem i Tyresö.
Krönika Det är så viktigt att vi vänder blicken mot vårt sätt arbeta och organisera verksamheten, skriver Sofia Grimm.
Kompetensutveckling ”En fyrkantig tolkning som straffar lärare i fritidshem. Vi ska kontakta Skolverket och regeringen”, säger Hanna Almcrantz hos Sveriges Lärare.
Vår metod De skapar gemenskap på skolgården med styrda aktiviteter.
Debatt Eftersom vi är en välfärdsprofession åligger det faktiskt oss att driva frågor som rör våra förutsättningar att arbeta med barns fritid, skriver Jesper Nilsson, lärare i fritidshem och universitetsadjunkt, Malmö universitet.
Debatt Fritidshemmen har en enorma potential att bidra till språkutveckling och motverka klyftor, skriver Magdalena Bull, chef för lågstadiet och fritidshem på Engelska skolan.
Krönika Alfred i ”Emil i Lönneberga” hade en barn- och människosyn som var human. Jag tror att det är viktigare än någonsin att vi funderar på det, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Mellanstadieraset Läraren i fritidshem: ”Tar vi mobilen går de hem”
Mellanstadieraset Skolborgarrådet: ”Vi vet hur viktigt ett vuxenlett sammanhang kan vara”.
Krönika Sara Djurberg: Magstarkt att förvänta sig att fritidshemmen ska lösa problemen med kriminalitet utan rejäla satsningar.
Mellanstadieraset Slopad avgift, egna lokaler och ökat ansvar är några av nycklarna på Sätraskolan i Skärholmen.
Mellanstadieraset Förväntas locka fler barn samtidigt som resurserna minskar. ”Ohållbart” menar Sveriges Lärare.
Mellanstadieraset Forskaren: ”10–12-åringarna är bortglömda – vi vet inte vad de vill”
Forskning Varför är det viktigt med rörelse i fritidshem och skola? Ett vanligt svar är att det leder till bättre inlärningsförmåga och motverkar övervikt. Forskaren Jonas Johansson tycker att andra skäl borde betonas mer.
Krönika Att leda en fritidshemsgrupp innebär att bygga en gemenskap av människor som inte själva valt varandra, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Debatt Trots att vi på fritidshemmet är en självklar del av barnens vardag behandlas vi fortfarande som ett bihang till skolan. Som något man tar till när det krisar, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Krönika Skoldagen handlar till stor del om att leva upp till undervisningens alla krav och förväntningar. Låt fritidshemmet få vara mera fritt, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lärare i fritidshem växlar ständigt mellan olika typer av undervisning, visar en ny avhandling. Det är barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning.
Krönika Vi går in i rollen att uppfostra och glömmer bort det sociala samspel och växelverkan som konstant sker, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsbelastning ”Samverkansuppdraget slukar mycket tid.”
Lärarliv Britt-Marie Lindström har fyllt 79 år och jobbar fortfarande som lärare i fritidshem: ”Roligt och inspirerande”
Pedagogiska tips Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan i Enköping sedan låneboden kommit på plats.
Relationer ”Byggandet av relationer måste vara en del av planeringen”
Forskning ”De i störst behov av fritidshemmet är uteslutna”
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
Pedagogiska tips ”Perfekt start på eftermiddagen”
Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.
Krönika Under de år som jag varit anställd i fritidshemmet har jag gjort allt man kan tänka sig inom skolans väggar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Vi lärare har liknande utmaningar, oavsett om vi är lågstadielärare, mellanstadielärare, förskollärare eller lärare i fritidshem, skriver Irina Eriksson.
Debatt Systematiskt kvalitetsarbete är avgörande för att fritidshemmets ska kunna stärka elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa och ger förslag på hur SKA kan genomföras.
Fritidshem I Strängnäs har ”läranderonder” blivit en succé.
Debatt Fritidshemmet är en avgörande pedagogisk arena med en enorm, och ofta underskattad, betydelse för våra barns utveckling, skriver Magdalena Bull, ansvarig för de tidiga skolåren (primary years manager) på Internationella engelska skolan, IES.
Debatt Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.
Debatt När fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.
Debatt Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.
Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
Debatt Med vår pedagogiska kompetens, vårt engagemang och vår värme gör vi lärare i fritidshem skillnad, skriver Maria Ljung.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Tips Japanska figurer får fart på elevernas syintresse.
Undervisning Vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Tre lärare i fritidshem svarar.
Debatt Om vi vill ha trygga och väl omhändertagna elever från första dagen, särskilt de yngsta, krävs att fritidshemmet är genomtänkt, strukturerat och startklart, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.