Metoden som ökar tryggheten på rasterna

Fredrik Sundström och Alice Evensen skapar gemenskap på skolgården med styrda aktiviteter, rörelse – och ”Bodil”.

Utifrån egna observationer och forskning hittar Alice Evensen och Fredrik Sundström med sina kollegor vägar att förbättra verksamheten, bit för bit.

På Skoftebyskolan i Trollhättan jobbar fritidshemmets personal aktivt med rasterna i skolan, något som läraren i fritidshem Alice Evensen ser positivt på.

– Vi har kommit långt med fritidslärarens uppdrag på Skoftebyskolan. Vi arbetar inte som resurs i klass, utan vi är lärare i fritidshem och vi har en väl utvecklad rastverksamhet som vi är stolta över, säger hon.

Alice Evensen och Fredrik Sundström

Alice Evensen

Ålder: 24. Gör: Lärare i fritidshem, Skoftebyskolan i Trollhättan. Bor: I Vargön utanför Trollhättan.

Fredrik Sundström

Ålder: 36. Gör: Lärare i fritidshem och idrott och hälsa, Skoftebyskolan i Trollhättan Bor: I Trollhättan.

Elevenkäter pekade ut problemområden

När enkäter visade att elever upplevde rasterna som otrygga blev det högsta prioritet i det systematiska kvalitetsarbetet.

– Vi tittade på trygghetsenkäterna, skolans utvecklingsplan och forskning om rastverksamhet och planerade utifrån det.

Styrda rastaktiviteter, ökad fysisk aktivitet och en utlåningsbod, kallad ”Bodil”, blev resultatet. I Bodil kan barnen hämta ut bollar och rockringar eller bara hänga och önska musik.

– Vår utvärdering av insatserna visade att vi fått färre konflikter och mer meningsfullt samspel mellan barnen.

Konflikterna minskade – men inte överallt

En bonus var ett större utbud av aktiviteter än tidigare. Men samma utvärdering visade att otryggheten levde vidare på fotbollsplanen.

En ny planeringsvända ledde bland annat till klassvis uppdelning av eleverna på fotbollsplanen, fler aktiva vuxna och införandet av ”fair play”-kort som delas ut till klasser som bidrar positivt till stämningen. Resultatet: Ökad trygghet och en större variation av elever som nyttjar fotbollsplanen.

Nu är de inne i nästa utvecklingscykel, med fokus på att höja kvaliteten på fritidshemmets undervisning.

– Vi utvärderar kontinuerligt och hittar hela tiden nya områden att förbättra.

Alice och Fredriks tips för att utveckla rasterna:

  1. Kartlägg nuläget

    Samla arbetslaget och kartlägg nuläget genom observationer, dialog och data från exempelvis enkäter. Identifiera styrkor och svagheter samt områden som inte lever upp till förväntningarna. Skapa en gemensam bild av var förändring behövs, och varför. Välj ett förbättringsområde. Exempel: Elever känner sig otrygga på rasten.
  2. Skapa ett konkret mål

    Beskriv det önskade läget tydligt. Styrdokument, verksamhetsmål och forskning kan ange riktning. Formulera mål som är konkreta, realistiska och meningsfulla. Skapa en gemensam riktning som engagerar och motiverar alla involverade. Exempel: Ge eleverna en känsla av trygghet.

  3. Planera och genomför insatser

    Gemensamt tittar vi på hur vi ska ta oss dit vi vill och planerar insatser som leder mot målen. Fördela ansvar, resurser och tid på ett tydligt sätt. Genomför aktiviteterna systematiskt. Exempel: Ta fram och inför lärarledda, planerade och lättillgängliga aktiviteter på rasterna.

  4. Utvärdera resultatet

    Följ upp resultaten regelbundet. Jämför med målen och diskutera vad som fungerar och vad som kan förbättras. Dokumentera lärdomar och använd dem för nästa utvecklingscykel. Exempel: Eleverna upplever en ökad trygghet och de har fått ett större utbud av lekar och material. Men trygghetsproblem finns kvar på fotbollsplanen.