Metoden som ökar tryggheten på rasterna
Fredrik Sundström och Alice Evensen skapar gemenskap på skolgården med styrda aktiviteter, rörelse – och ”Bodil”.
Vår metod Utifrån egna observationer och forskning hittar Alice Evensen och Fredrik Sundström med sina kollegor vägar att förbättra verksamheten, bit för bit.
På Skoftebyskolan i Trollhättan jobbar fritidshemmets personal aktivt med rasterna i skolan, något som läraren i fritidshem Alice Evensen ser positivt på.
– Vi har kommit långt med fritidslärarens uppdrag på Skoftebyskolan. Vi arbetar inte som resurs i klass, utan vi är lärare i fritidshem och vi har en väl utvecklad rastverksamhet som vi är stolta över, säger hon.
Elevenkäter pekade ut problemområden
När enkäter visade att elever upplevde rasterna som otrygga blev det högsta prioritet i det systematiska kvalitetsarbetet.
– Vi tittade på trygghetsenkäterna, skolans utvecklingsplan och forskning om rastverksamhet och planerade utifrån det.
Styrda rastaktiviteter, ökad fysisk aktivitet och en utlåningsbod, kallad ”Bodil”, blev resultatet. I Bodil kan barnen hämta ut bollar och rockringar eller bara hänga och önska musik.
– Vår utvärdering av insatserna visade att vi fått färre konflikter och mer meningsfullt samspel mellan barnen.
Konflikterna minskade – men inte överallt
En bonus var ett större utbud av aktiviteter än tidigare. Men samma utvärdering visade att otryggheten levde vidare på fotbollsplanen.
En ny planeringsvända ledde bland annat till klassvis uppdelning av eleverna på fotbollsplanen, fler aktiva vuxna och införandet av ”fair play”-kort som delas ut till klasser som bidrar positivt till stämningen. Resultatet: Ökad trygghet och en större variation av elever som nyttjar fotbollsplanen.
Nu är de inne i nästa utvecklingscykel, med fokus på att höja kvaliteten på fritidshemmets undervisning.
– Vi utvärderar kontinuerligt och hittar hela tiden nya områden att förbättra.
