Så vässar de lärandet på fritidshemmet – genom observationer

Många skolor i landet har använt sig av läranderonder, men de är sällsynta på fritidshemmen. När Strängnäs kommun för ett par år sedan beslutade sig för en satsning på fritidshemmen blev ronderna en central del av arbetet – med fritidshemsnätverket som motor.

– Till en början var vi skeptiska, vad kan någon annan bidra med genom att i 20 minuter titta på hur vi jobbar? Men oj vad mycket de upptäckte! berättar Åsa Palmborg, lärare i fritidshem på Vasaskolan (F-3) i Strängnäs.

Flera yrkesgrupper deltar

Läranderonderna genomfördes förra läsåret under några veckor på vintern med uppföljningsronder på våren. Grupperna som gick på ronder på en annan skola – eller en annan avdelning på samma skola – bestod av en handfull personer. Personal på fritidshem ingick förstås, men också biträdande rektorer. En av rondernas styrkor är just att det är personer med olika professioner, som tenderar att upptäcka olika saker.

Personalen och barnen på det fritidshem som fick besök var väl förberedda på att utomstående skulle komma och smyga runt och kika på dem. Men påverkades inte själva verksamheten när en handfull mer eller mindre obekanta vandrar runt bland barnen?

Undervisningen i fokus

Johanna Björkman, verksamhetsutvecklare på utbildningskontoret, var med och ledde arbetet:

– Nej, det fungerade riktigt smidigt, efter några minuter kändes det helt naturligt att vi var där i lokalerna.

Uppgiften var att studera själva lärandet, inte ekonomin eller organisationen eller något annat.

– Vad kan en avdelning göra för att maximera lärandet? Det var vårt fokus. Var finns hindren? Vid övergångar? Vid mellis? Under skogspromenaden? Vi tittade också på lokalerna, kan enklare förändringar göras för att öka lärandet?

Fick en nyanserad bild

Var och en som ingick i en läranderond gjorde egna anteckningar på post-it-lappar, sedan samlades alla och visade upp vad de kommit fram till.

– Alla fick förklara ”det här såg jag”, tillsammans fick vi fram en nyanserad bild. Våra förslag till förändringar lämnades sedan över till fritidshemmet som fick göra en åtgärdsplan.

Åsa Palmborg på Vasaskolan deltog själv i läranderonder och tog emot ronder på egna fritidshemmet:

– De som kom till vår avdelning fick oss att inse att vi med rätt enkla medel kunde få det mindre rörigt vid val av inneaktiviteter, bland annat genom att skärma av några rum och därmed minska genomgångstrafiken av barn och hämtande föräldrar.

– Och när jag själv gick rond på en annan avdelning märkte jag att de skulle få till mer lärande på sitt morgonfritids om de satte ut spelen på borden innan barnen kom. Vi lärde oss otroligt mycket av varandra!

Förbättrade mellanmålet

Barnskötaren Anne-Lie Rosenqvist på Stallarholmsskolan (F-6) håller med:

– Jag var på ett fritidshem där brödet på mellanmålet tog slut, vilket gjorde att barnen tvingades stå i kö länge i stället för att få en lugn stund. Vid återbesöket hade de bättre framförhållning med brödet och de hade börjat lägga ut frågor på varje bord för att uppmuntra till samtal.

Johanna Björkman på utbildningskontoret, och en hennes kollega Moa Söberg som var med och ledde arbetet, är lärare i grundskolan i botten. Bägge har fått en djupare insikt i fritidshemmets verksamhet.

– Den här typen av lärande som inte är planerat, som bygger på att fånga upp barnens egna intressen, det borde vi ha mer av också i skolan. Många av oss som jobbat med ronderna har känt samma sak: det är verkligen viktigt att synliggöra det lärande som sker på fritids.

Planen är att arbetet med läranderonder kommer att fortsätta även under det läsår som nu börjar.

LÄS OCKSÅ:

Mellanmålet lyfter när eleverna serverar

Låt inte rutinerna bli ett hinder

Forskaren sågar fem tysta minuter

Debatt: Fritidshemmet ska inte vara "efterskola"