Lärande i förskoleklass ska göras med fantasi och kreativitet. Här får Kajsa får lära sig att skriva bokstaven B. Foto: Malin Grönborg
Till startsidan
Förskoleklass i förändring
Efter 17 år som lärare i fritidshem bytte Pia Kollberg bana och började undervisa i förskoleklass. För att få rätt kompetens håller hon nu på att vidareutbilda sig.
– Jag älskar mitt jobb. Det är den perfekta blandningen mellan lek och undervisning, säger hon.
B – ett streck och två magar. Det kan vara en krånglig bokstav att lära sig när man är sex år. Pia Kollberg visar på tavlan hur den ska skrivas. Hon undervisar barnen i förskoleklass på Böleängsskolan i Umeå. Här har Pia jobbat i tre år, men har mycket längre erfarenhet än så.
– Jag har arbetat inom skolan i 20 år och är utbildad lärare i fritidshem, men jag älskar att jobba i förskoleklass. Det är den perfekta blandningen mellan lek och undervisning, säger hon.
Pia upplever att förskoleklassen ”skolifieras” allt mer, exempelvis är det numera obligatoriskt att alla barns kunskaper inom matematik och svenska ska kartläggas. Då känner hon också att hon vill höja sin egen kompetens.
För att få rätt behörighet tog hon tjänstledigt under förra läsåret för att studera läs- och skrivinlärning. Plugget kombinerade hon med ett äventyr när hon och familjen bytte vardagen i Umeå mot ett år på Malta.
– Min man kunde arbeta därifrån och jag studerade på distans via Mittuniversitetet.
Pia Kollberg har nu skickat in sina intyg för validering och har redan fått veta att hon tack vare sin gamla fritidspedagogutbildning har möjlighet att undervisa i flera ämnen upp till årskurs sju.
Hon säger att det pågår en diskussion i sociala medier bland lärare i förskoleklass som känner sig oroliga för att mista sin behörighet om grundskolan blir tioårig och F görs om till 1.
– Jag läser vidare för att jag vill känna att jag har rätt kompetens där jag är. Det är egentligen bara för min egen känsla – att veta att jag är kompetent på mitt jobb och få en licens. Jag har hittat mitt drömjobb och vill verkligen vara kvar i förskoleklass. Därför har jag även sökt VAL (vidareutbildning av lärare) till våren så att jag blir färdig F-3-lärare. Kommer det sedan ett krav på att alla ska ha den kompetensen så känns det lugnt för mig, säger Pia Kollberg.
Lärande i förskoleklass ska göras med fantasi och kreativitet. Här får Kajsa får lära sig att skriva bokstaven B. Foto: Malin Grönborg
Hon menar att det finns både för- och nackdelar med regeringens utredning att göra grundskolan tioårig.
– För oss lärare i förskoleklass är det bra, för nu ser vår verksamhet väldigt olika ut i olika kommuner. Med en tioårig grundskola blir det mer lika för alla. Samtidigt har jag en rädsla för att förskoleklassen ska blir för skollik. Många barn kanske inte klarar det. Sexåringar i dag får en mjukare start in i skolan.
Hennes många år på fritids har gett mycket erfarenhet som hon har användning för även i förskoleklass. Framför allt handlar det om lekfullhet och praktiska övningar.
– Jag har en grej jag kallar för ”lata fröken”. Då sätter jag mig på en stol och dricker kaffe och säger att jag är trött och inte orkar baka som vi planerat, utan de får baka själva. På ett lekfullt och kreativt sätt får de öva på att använda decilitermått och matskedar. Sedan har vi chokladbollsfika. Jag älskar verkligen den blandningen av lek och undervisning.
Det hon vill att sexåringarna ska få med sig från sitt år i förskoleklass är att kunna lyssna på varandra, räcka upp handen när de vill säga något och titta på den som pratar.
– Det är rätt grundläggande saker. Barn i dag kan så mycket, men förskoleklass handlar även om att fånga upp dem som behöver extra stöd. Det är också viktigt för oss att få ihop gruppen så att de är trygga med varandra.
För att bli behörig att undervisa i förskoleklassen behöver du något av följande:
Källa: Skolverket
LÄS ÄVEN
De ska ta f-klassen till högre höjder
Fackets krav när grundskolan kan bli tioårig
Krönika Vi går in i rollen att uppfostra och glömmer bort det sociala samspel och växelverkan som konstant sker, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Lärarliv Britt-Marie Lindström har fyllt 79 år och jobbar fortfarande som lärare i fritidshem: ”Roligt och inspirerande”
Pedagogiska tips Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan i Enköping sedan låneboden kommit på plats.
Relationer ”Byggandet av relationer måste vara en del av planeringen”
Forskning ”De i störst behov av fritidshemmet är uteslutna”
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
Pedagogiska tips ”Perfekt start på eftermiddagen”
Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.
Krönika Under de år som jag varit anställd i fritidshemmet har jag gjort allt man kan tänka sig inom skolans väggar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Vi lärare har liknande utmaningar, oavsett om vi är lågstadielärare, mellanstadielärare, förskollärare eller lärare i fritidshem, skriver Irina Eriksson.
Debatt Systematiskt kvalitetsarbete är avgörande för att fritidshemmets ska kunna stärka elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa och ger förslag på hur SKA kan genomföras.
Fritidshem I Strängnäs har ”läranderonder” blivit en succé.
Debatt Fritidshemmet är en avgörande pedagogisk arena med en enorm, och ofta underskattad, betydelse för våra barns utveckling, skriver Magdalena Bull, ansvarig för de tidiga skolåren (primary years manager) på Internationella engelska skolan, IES.
Debatt Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.
Debatt När fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.
Debatt Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.
Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
Debatt Med vår pedagogiska kompetens, vårt engagemang och vår värme gör vi lärare i fritidshem skillnad, skriver Maria Ljung.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Tips Japanska figurer får fart på elevernas syintresse.
Undervisning Vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Tre lärare i fritidshem svarar.
Debatt Om vi vill ha trygga och väl omhändertagna elever från första dagen, särskilt de yngsta, krävs att fritidshemmet är genomtänkt, strukturerat och startklart, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.
Forskning Man behöver synliggöra skillnaderna och ta tillvara båda verksamheternas intressen och kvaliteter, säger Richard Andersson.
Fokus ”Det gäller att hitta en balans mellan fritt och styrt” säger forskaren Lina Lago.
Fokus Ju mer lärarlett på rasten desto mindre initiativ och kreativitet hos barnen, menar forskaren Eva Kane.
Krönika Åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg.
Fokus Slut på bråk och utdragna konflikter på fotbollsplanen.
Fokus Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek på fritidshemmet, enligt läroplanen och forskning.
Fokus Mindre bråk och gladare elever med styrda aktiviteter.
Fritidshem I dag firas Fritidshemmens dag över hela landet. På Fjärås Bräckaskolan i Kungsbacka kommer det att gå undan – för där ordnas lådbilsrace i år igen.
Debatt Att införa reglerad planeringstid för lärare i fritidshem är ett viktigt steg mot att förbättra kvaliteten på undervisningen, skriver Hadar Nordin.
Debatt Under sommaren går många fritidshem på sparlåga. Personalstyrkan är reducerad, vikarier sätts in med kort varsel och pedagogisk tanke saknas, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Behörighet När vi utbildade oss sa de att vår framtid skulle bli ljus, men så känns det inte nu, säger läraren i fritidshem.
Pedagogiska tips I skrivarverkstaden på Bryggans fritidshem på Hanvikens skola i Tyresö gör eleverna egna böcker och får tips av läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
Lärarpriser Vi lärare i fritidshem utgör första linjen för att motverka konflikter och skapa trygghet i skolan, säger Gustav Sundh, som tilldelas en fint pris.
Undervisning Vilket av läroplanens områden är roligast att undervisa om i fritidshemmet – och vilket är knepigast? Vi bad tre lärare svara.
Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.
Så gör vi Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.
Särskilt stöd Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast.
Debatt Fritidshemmet är en arena där barn kan utveckla sitt ledarskap, något som borde lyftas fram mer, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lokaler som inte är ändamålsenliga påverkar verksamheten, säger Forskaren Christina Grewell.
Krönika Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, frågar sig Irina Eriksson.