Reformen som skapar stora problem på komvux

Det ursprungliga syftet med kontinuerlig antagning, som kom för snart 10 år sedan, var gott; man tänkte i första hand på nyanlända som snabbt skulle kunna inleda sina studier i svenska och inte behöva vänta i månader till påföljande kursstart. 

Men rätt snart blev det tydligt att undervisningen tog skada av att det hela tiden dök upp nya elever med varierande svenskkunskaper. Facket satte ner foten och kom med ett krav som upprepas än idag: ”Den kontinuerliga antagningen till vuxenutbildningen slopas och ersätts med ett system där elever antas vid fastställda tidpunkter”. 

Statsmakterna hade förståelse för kravet men bollade frågan till kommunerna. Man menade att det är en kommunal angelägenhet att hitta en balans mellan behovet att snabbt få in eleverna i skolbänken – och samtidigt garantera en god undervisningskvalitet. 

Behöver tydliga hållpunkter

I den senaste studien från Sveriges Lärare märks en förbättring ur lärarnas perspektiv: cirka en tredjedel av kommunerna har numera antagning två gånger per termin eller ännu mer sällan. 

– Det finns absolut skäl att anta elever vid en fast tidpunkt mitt i terminen så att de kan komma igång med sina studier. Men vi behöver tydliga hållpunkter så att man kan möta upp eleverna på bästa möjliga sätt, säger Patrik Ribe, utredare på Sveriges Lärare. 

Enkätundersökningen med lärare inom komvux genomfördes i februari och besvarades av drygt 3 000 lärare. 44 procent av lärarna uppgav att deras kommuner antar nya elever en gång i månaden, 20 procent svarade ”flera gånger i månaden” – och vissa berättade att nya elever dyker upp flera gånger i veckan.

– Det är ohållbart, säger Patrik Ribe. Undervisning är en gruppaktivitet, man är ett kollektiv som lär sig tillsammans. Med ständigt nya elever i grupperna blir det omöjligt. Det här var en angelägen fråga för våra medlemmar redan 2017, då vi började att ställa enkätfrågor om kontinuerlig antagning. Och det fortsätter att vara en angelägen fråga.

Det handlar också om att ge varje enskild elev bästa möjliga start.

– Lärarna måste hinna göra individuella bedömningar och hitta rätt läromedel. 

Svårt att få längre perspektiv

SFI-läraren Lillemor Malmbo, som är ordförande för Sveriges Lärare i Umeå, har fått det bättre på senare år, dels för att antalet nyanlända minskat vilket därmed minskat behovet av ständigt intag, dels för arbetsgivaren har fått större förståelse för lärarnas synpunkter. 

– Som läraren vill man inte bara planera undervisningen från dag till dag, man vill ha ett längre perspektiv. Och det bli svårt när man löpande får in nya elever. 

Hon tänker först och främst på elevernas eget bästa:

– Med löpande intagning hamnar fokus mer på relationen lärare-elev vilket ställer stora krav på självstudier. Det kan fungera för elever med lång studiebakgrund, men många av våra elever har inte det – och är därmed mer beroende av undervisning i grupp. Vi får inte tappa den viktiga draghjälpen från andra elever!

”Går åt rätt håll”

Cirka en fjärdedel av lärarna i enkäten, som svarade att de har kontinuerlig antagning, hade inte några större problem med det. Men drygt 60 procent uppgav att det påverkar undervisningen ”mycket negativt eller något negativt”.

Undersökningen visar emellertid att andelen kommuner som antar nya elever flera gånger i månaden har minskat. Stockholms stad slutade till exempel med löpande antagning vid årsskiftet, nu har man intag var fjärde vecka. 

– Det går åt rätt håll där, men även intagning en gång i månaden kan medföra logistiska problem, säger Patrik Ribe.

LÄS ÄVEN

Ny studie: Stora brister i svenska som andraspråk på komvux

Debatt: Glöm inte bort SFI och komvux i läskrisen

Satsning gör elever med tuff bakgrund gymnasiebehöriga

Ny stor granskning av SFI