Debatt: Utan elevens val har skolan blivit torftigare

Hösten 2024 togs elevens val bort från grundskolan. Skälen var tydliga: ämnesstoffet i SO och NO hade vuxit, och tiden behövdes för att fler elever skulle nå målen. Men konsekvenserna av beslutet märks redan, och de går djupare än antalet undervisningstimmar.

När Simon stod på skolans aulascen våren innan och sjöng i kören, var det tack vare de timmar han lagt på musik genom elevens val. I dag finns inte längre den möjligheten – varken för honom eller för tusentals andra elever runt om i landet.

För många var elevens val mer än en rad i timplanen. Det var chansen att fördjupa sig i musik, bild, idrott eller slöjd – särskilt för de elever som inte har sådana möjligheter på fritiden. Små skolor och skolor med estetisk profil har byggt sin verksamhet på flexibiliteten i elevens val. Nu riskerar körer, ensemblegrupper och specialinriktningar att försvinna, trots att de praktisk-estetiska ämnena redan utgör en mycket liten del av timplanen.

Få timmar – stor skillnad

Visst – totalt handlade elevens val om 382 timmar under hela grundskolan. Det kan låta lite. Men för många elever var det de där timmarna som gjorde skillnaden. Det var där de för första gången provade på ett instrument, vågade stå på en scen eller hittade en idrott de faktiskt trivdes med. Små inslag kan ha stor betydelse för självkänsla och motivation.

Ingen ifrågasätter att baskunskaper är avgörande. Men när estetiska ämnen och valmöjligheter försvinner riskerar vi att försvaga just det som gör det möjligt att nå resultaten i SO och NO: koncentration, samarbetsförmåga och motivation. Forskning visar tydligt att kreativa inslag stärker elevernas uthållighet och lärande även i de teoretiska ämnena.

Det stämmer att elevens val inte alltid fungerade optimalt. På vissa skolor blev det ett utrymme som fylldes med mer av samma ämnen. Men i stället för att avskaffa kunde vi ha utvecklat det. Det verkliga problemet är inte att elever hade för mycket inflytande, utan att de nu har fått ännu mindre.

Självklart spelar de en viktig roll. Men det är skillnad mellan formellt inflytande över beslut och reellt inflytande över undervisningen. Elevens val gav elever möjlighet att påverka sitt lärande på riktigt. Den möjligheten finns nu inte längre i samma utsträckning.

Knöt ihop teori och praktik

Som lärare vet vi hur mycket små val kan betyda för motivationen i klassrummet. När en elev får välja en inriktning eller fördjupning växer engagemanget – och ofta smittar det av sig på andra ämnen. Elevens val gav oss också en arena att arbeta mer ämnesövergripande och att knyta ihop teori och praktik på ett sätt som många elever annars saknar.

Kanske var inte lösningen att behålla elevens val exakt som det var. Men skolan behöver nya former för elevinflytande och bredd. Skolans val, ökat ämnesövergripande arbete eller fler flexibla timmar skulle kunna vara kompromisser.

Minst lika viktigt är att inte glömma de praktisk-estetiska ämnenas betydelse. De formar hela människor – inte bara elever som kan mäta sina kunskaper i prov och resultat. Om vi gör skolan för smal, riskerar vi att också göra våra barn smalare.
Det är hög tid att åter sätta elevinflytande och skapande i centrum. Mer kunskap i SO och NO är nödvändigt, men det får inte ske på bekostnad av kreativitet, engagemang och självförtroende. Skolan behöver vara mer än en kunskapsfabrik – den måste också vara en plats där barn får upptäcka, välja och växa.

Karin Hassle, musiklärare och specialpedagog, verksam i Stockholm

LÄS ÄVEN

Musiklektorns kritik när elevens val försvinner

Oro när slutet för elevens val närmar sig

Så trycker teorin undan praktiken

Wiman: Förlust för svensk skola om elevens val tas bort

Debatt: Slår hårt mot estetiska ämnen om elevens val tas bort