Debatt: Tre krav som stärker kulturen i skolan
”Att möta professionell konst ger elever fler språk för världen och tränar deras förmåga att tolka, förstå och ta in andra perspektiv”, skriver teaterläraren Carsten Brosjö.
Debatt Under ett valår är det rimligt att kräva besked: ska kultur i skolan vara en rättighet eller fortsätta vara ett lotteri, skriver teaterläraren Carsten Brosjö.
När ett nytt valår tar sin början och löften om skolan strömmar in behöver också skolans roll som Sveriges största kulturinstitution få ta plats. Vanligtvis reduceras kultur i skolan till något som får utrymme när provschemat och budgeten tillåter. Men så fort det stramar plockas den bort. Samtidigt är det varje skoldag och i varje klassrum som barns och ungas relation till språk, uttryck och kultur formas. Frågan är om vi tar det ansvaret på allvar.
I skolans vardag blir det tydligt hur mötet med konst – både eget skapande och möten med professionella utövare – påverkar elevers samhällsengagemang, språk och förståelse. Därför vill jag detta valår formulera tre önskningar för skolans kulturella uppdrag.
1. Säkra elevers tillgång till kultur
Att möta professionell konst ger elever fler språk för världen och tränar deras förmåga att tolka, förstå och ta in andra perspektiv. Men idag avgör postnummer och kommunbudget om elever får möta professionell konst eller inte. Kultur blir ett lotteri. Ska vi nå verklig likvärdighet krävs en sammanhållen nationell struktur där staten tar ett tydligare ansvar – för samverkan, finansiering och spridning – så att professionella konstupplevelser blir en naturlig del av läsåret i hela landet. En sådan nationell modell behöver kompletteras med ett kompetenscentrum som kan stödja kommuner, vilket i sin tur förutsätter samordnad statistik och kontinuerlig analys som grund för långsiktig utveckling.
2. Återinför ett estetiskt gymnasieämne
När GY11 tog bort ”estetisk verksamhet” som gemensamt gymnasieämne markerade politiken att skapande inte var viktigt. Estetiska ämnen handlar inte om att ”vara duktig” på musik eller bild, utan om att utveckla tänkande och demokratisk röst genom gestaltning. De tränar förmågan att pröva, ompröva och samarbeta. När skolan formas kring det som är lätt att mäta riskerar vi att tränga undan de förmågor som inte ryms i provresultat, men som är avgörande för hur människor förstår världen, tar ansvar och skapar mening tillsammans i en komplex värld. Ett gymnasium som gör estetiska ämnen till ett tillval begränsar inte bara elevernas uttryck – det begränsar deras bildning.
3. Inrätta en kulturskolelag
Kulturskolan är ofta barns första möte med eget skapande under kvalificerad handledning. För många är den avgörande för att våga ta plats, uttrycka känslor, tankar och idéer. Ändå är tillgången ojämn och villkoren osäkra, beroende på kommunbudget. En kulturskolelag skulle ge långsiktighet och slå fast att kultur inte är en kommunal bonus, utan en del av barns rätt till ett rikt bildningsliv. Utan stabila strukturer riskerar kulturskolan att inte nå de barn och unga som annars inte möter kultur alls.
De här tre önskningarna handlar om elevers rätt att både skapa och ta del av professionell konst, om skolans ansvar som kulturinstitution och om vilket samhälle vi vill bygga.
Under ett valår är det rimligt att kräva besked: ska kultur i skolan vara en rättighet eller fortsätta vara ett lotteri?
Carsten Brosjö
Ämneslärare i teater, Sundsvall
LÄS ÄVEN
Viktig aspekt får allt mindre roll i slöjden
Digitala verktyg både lyfter och stympar musiken
Debatt: Elevernas färgval visar hur stark normen är
