Debatt: Snabbspår hotar de praktisk-estetiska ämnena

Vill vi ha en svensk skola i framkant, där elevernas måluppfyllelse och kunskapsnivå ökar, måste vi börja med lärarnas ämneskunskaper. Det gäller alla ämnen – även de praktisk-estetiska. För att kvalitetssäkra undervisningen behöver lärarutbildningen rusta blivande lärare med gedigna ämneskunskaper som täcker hela ämnets innehåll.

I dag ser vi tyvärr en oroande utveckling. Inom de praktisk-estetiska ämnena ersätts i många fall långa utbildningar med kortare kurser som ändå ger behörighet att undervisa upp till årskurs 6. Den fördjupning som krävs för att ge eleverna en likvärdig och meningsfull undervisning försvagas. Det handlar om vilken kompetens eleverna faktiskt möter i klassrummet.

Många gör ett fantastiskt arbete

Det finns många lärare som, trots kortare utbildningar, gör ett fantastiskt arbete och har en djup ämneskunskap. Ofta är det i dessa fall tack vare ett starkt eget intresse, tidigare erfarenheter eller gedigna förkunskaper. Men just därför blir det också tydligt hur mycket som vilar på individens engagemang – snarare än på en utbildning som systematiskt garanterar nödvändiga ämneskunskaper för alla. Det är ett systemfel, inte ett individproblem.

I vissa fall kan en lärare bli behörig i praktisk-estetiska ämnen upp till årskurs 6 med endast 15 högskolepoäng i ämnet medan det för behörighet i till exempel musik i årskurs 7–9 krävs 90 högskolepoäng. Ämneslärarutbildningarna på alla musikhögskolor och konstfack har dessutom inträdesprov/arbetsprov, även slöjdlärarutbildningen i Umeå har krav på tidigare slöjdrelaterad utbildning eller uppvisande av arbetsprov. Inget av detta förekommer på de kortare kurserna inom grundlärarutbildningen. 

Ett sätt att spara pengar

Det finns samtidigt ekonomiska drivkrafter som riskerar att urholka kvaliteten ytterligare. Grundlärare i fritidshem förväntas undervisa på dagarna och arbeta på fritidshemmen morgon och eftermiddag. Problemet med dessa tjänster är att de sällan ges samma förutsättningar, varken när det gäller lokal och utrustning eller när det kommer till tid, då tid för planering, reflektion och utveckling av undervisningen ofta är mycket begränsad. Istället för att skolan har både en anställd ämneslärare och en fritidslärare så får samma fritidslärare axla båda dessa roller. På många skolor är dessutom läraren som undervisar i ett praktisk-estetiskt ämne ensam på sin skolenhet i ämnet. Detta ställer stora krav på den enskilde, då man inte har någon att ämnessamverka med eller hitta stöd hos i vardagen. En annan bieffekt är att detta också riskerar att minska de timmar som resurser finns i klassrum, då denna viktiga funktion ofta tidigare täckts av fritidslärare.

Det är en ekvation som inte går ihop – varken för elevernas lärande eller för lärarnas arbetsmiljö.

Återupprätta värdet av ämneskunskap

Om vi menar allvar med att öka kvaliteten och höja läraryrkets status, måste vi värna ämneskompetens även inom de praktisk-estetiska ämnena. Det är i dessa ämnen många elever hittar motivation, uttrycksförmåga och självkänsla. Eleverna förtjänar välutbildade ämneslärare som har den djupa ämneskunskap som bara en gedigen ämnesutbildning kan ge, framförallt i dessa ämnen där merparten av våra blivande grundlärare i fritidshem inte mött prest-ämnet (undantag idrott och hälsa) sedan sin egen högstadietid. 

Examinationsrätten, som styr vilka kurser och inriktningar lärosäten får erbjuda, måste därför ses över. Antagningsprov borde vara minst lika viktiga om ämnesutbildningen är kort.

Vill vi ha en skola där eleverna lyckas och där lärare stannar i yrket, behöver vi se till att de får rätt verktyg från början – samt rätt förutsättningar att använda dem. Vi behöver återupprätta värdet av ämneskunskap. Först då kan vi tala om en skola i framkant – för alla elever, i alla ämnen.

Lotta Liljered, ordförande Musiklärarnas riksförening 

Andreas Krüger, ordförande Slöjdlärarna

Janet Ericsson, ordförande Bildlärarnas riksförening

Jennie Nobelius, ordförande Svenska Idrottslärarföreningen

LÄS ÄVEN

Debatt: Reformen slår hårt mot praktisk-estetiska ämnen

Siffror: Varannan praktisk-estetisk lärare är obehörig

Kritik när musik och bild bara växer på lågstadiet

Debatt: Praktisk-estetiska lärare har orimliga arbetsvillkor