Debatt: Hkk borde rymma fler existentiella frågor

Klimatomställning, dyrtid och växande oro för ungas hälsa pressar skolan att rusta elever för vardagens val. Samtidigt riskerar hem- och konsumentkunskap (hkk) att krympa till det mätbara: näring, miljöpåverkan och sparsamhet. I de senaste kursplansrevisionernas anda har ämnets kulturella dimension hamnat i skymundan. Viktigt – men otillräckligt.

Som lärare i hkk ser jag hur elever stannar vid ”rätt och fel”. Varför är det svårt att välja klimatsmart när man vet vad som vore bäst? Varför blir matsvinn, pengar eller vem som gör jobbet hemma så laddat? Det är inte främst fakta som saknas – det är språk för värderingar, normer och livssyn.

Introducera begreppet existentiell hållbarhet

Därför vill jag att vi redan nu prövar ett begrepp: existentiell hållbarhet. Existentiell hållbarhet är inte ett fjärde perspektiv – det är språket som binder ihop de tre. När ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet krockar avgör vi genom värderingar: Vad är ett gott liv? Vad är ”tillräckligt”? Vems behov prioriteras när tid, ork och pengar inte räcker?

Hkk kompletterar redan andra ämnen i praktiken. Samhällskunskapens ekonomi blir vardagsekonomi i butik och kök. Kemi och biologi blir praktisk hälsa och konkret miljöarbete: energi, avfall, hygien och resurser. På samma sätt kan existentiell hållbarhet bli en bro till fler ämnen. Religionens teoretiska genomgångar av världsreligioner kan få motvikt i samtal om levd religion – matregler, fasta, högtider och gästfrihet i vardagen. Och geografins fakta om länder kan kompletteras med en sinnlig geografi: råvarors väg, säsong, klimat och handel – hur plats blir smak, doft och val i hemmet.

Stora frågor i det lilla

Det existentiella pekar mot hemmet som platsen där de stora frågorna blir konkreta. Mat är aldrig bara näring; den är minnen, traditioner, identitet och gemenskap – och ibland skam. Hushållsarbete är aldrig bara effektivitet; det handlar om omsorg, ansvar och makt. Här finns också en bro till begreppet levnadsvanor i kursplanen: vanor formas av kultur, ideal och livsvillkor, och är centrala både för hälsa och för hållbar utveckling.

Utan ett existentiellt språk riskerar hållbarhet i hkk att bli moraliska pekpinnar och checklistor. Med det kan vi i stället undervisa om verkliga avvägningar och strategier. Vi behöver inte vänta på Skolverket eller regeringen: låt oss lärare, lärarutbildningar och ämnesnätverk pröva, precisera och dela hur existentiell hållbarhet kan göras undervisningsbar och bedömningsbar.

Nicklas Sundberg, lärare i hem- och konsumentkunskap, Uddevalla 

LÄS ÄVEN

Satsningen tar hkk-ämnet – till Kina

Ny ”hkk-bibel” ska leda lärarna rätt

Betygen höjs när matsvinnet minskar i hkk-köket

Så lyfter elevernas samarbete i hkk-köket

Så ger hkk-läraren eleverna ett mer självständigt liv