
Konstnären Axel Oberhoff, projektledaren Jill Blomqvist och läraren Marina Gyllander.
Reportage Konstnärer på skolbesök har varit en av delarna i projektet Konstpedagogik för fler i Västernorrland. Perfekt tajmat, tycker Kramfors kulturskola, som i höst äntligen planerar att börja med undervisning i bild och form.
”Jag har haft en dröm om att jag är en fotbollsstjärna.”
Alma Thelin sitter och limmar fast en bild av några fotbollsspelare, som hon klippt ut ur en tidning, på ett stort papper. Runtomkring henne sitter hennes kompisar här på fritids, också de klippande och klistrande. Stämningen är koncentrerad och bara ett svagt sorl, ackompanjerat av ljudet av sax i papper, hörs när de berättar för varandra om sina idéer kring uppgiften: att göra kollage utifrån frågan ”Vilka är dina drömmar?”
Barnen runt bordet går i första till fjärde klass i Ullångerskolan, en F–6-skola med omkring 80 elever som ligger på samma gård som fritids, mitt i det lilla samhället vid Höga kusten. En underbar skola att jobba i, tycker Marina Gyllander, som är lågstadielärare men för närvarande arbetar här på fritids. På långbordet som hon och eleverna satt ihop av ett gäng skolbänkar ligger sönderklippta tidningar, limstift, saxar och färgpennor. Då och då går någon elev bort till soffbordet för att bläddra i och klippa ur de tidningar, tidskrifter, tapetprover och böcker som ligger där.
– Jag har inte nån dröm, men jag kom på att när jag var yngre brukade jag fantisera om att man hade bilar i rymden, säger Oskar Nilsson som har kombinerat en bild av ett par astronauter med foton av bilar på sitt papper. Nu söker han efter en bild av ett svart hål.
Ledaren för workshopen, Axel Oberhoff, rycker på axlarna. Inte bryr han sig om ifall barnen hakar på drömtemat eller inte. Han struntar också i att en flicka inte alls nappar på detta med kollage, utan vill rita sin dröm – att ha det alldeles tyst omkring sig. Det viktiga är att de gör något, konstaterar han.
– Alla började direkt, det var kul!
Axel Oberhoff är konstnär i Undrom, några mil härifrån, och en av fem konstnärer här i Västernorrland som blivit utvalda till det tvååriga projektet ”Konstpedagogik för fler”. Det går bland annat ut på att barn och unga i länet ska få uppleva och arbeta med konst tillsammans med verksamma konstnärer och att inspirera bildpedagogerna i länets kulturskolor.
Konstnären Axel Oberhoff, projektledaren Jill Blomqvist och läraren Marina Gyllander.
Projektet leds sedan hösten 2021 av Jill Blomqvist, konstnär och konstpedagog boende i Kramfors. En av hennes uppgifter har varit att fungera som bollplank gentemot länets musik- och kulturskolor när det gällde bild och form. De som redan hade sådan undervisning i sitt utbud fick komma med önskemål om vad de skulle vilja utveckla, medan skolor som ännu inte undervisar i bild och form fick berätta vad de skulle behöva för att börja med sådan undervisning.
Hon har också erbjudit kulturskolorna workshops, som den i dag, och anordnat en inspirationsdag för kulturskollärare. En av de kulturskolor som i dagsläget inte har undervisning i bild och form är den i Kramfors, dit Ullånger hör. Daniel Jonsson, skolans rektor, blev glatt överraskad över chansen att ge elever en workshop med en konstnär. Han och hans kollegium har i flera år känt att de skulle vilja dra i gång undervisning i bild och form och hade nyligen bestämt sig för att gå vidare med det.
– Jag satt i princip och skrev ansökan till Kulturrådet när Jill hörde av sig. Så det kändes helt rätt, workshopen blir som ett slags intro.
I våras fick han veta att kulturskolan beviljats tillräckligt med pengar för att kunna göra ett försök i höst. Till en början i projektform på deltid, men med förhoppningen att kunna permanenta det hela så småningom. Han tänker sig att den bildpedagog som anställs delvis ska arbeta uppsökande, utifrån Kramfors kulturskolas grundideologi, som går ut på att alla barn har rätt att möta olika former av kulturyttringar.
En annan kommun som nappade på ”Konstpedagogik för fler” var Ånge, vars musikskola inte heller har undervisning i bild och form i dagsläget. Där såg man workshopen som ett sätt att visa sin ambition, inför att i nästa steg söka pengar för att bredda sin verksamhet.
Först var Jill Blomqvist lite nervös för att erbjuda kulturskolorna besök av verksamma konstnärer som skulle hålla i workshops.
– Tänk om bildpedagogerna skulle tro att vi ville ta deras jobb. Men jag fick inga negativa reaktioner, alla har tyckt att det kan bli ett bra erfarenhetsutbyte och inspiration.
En tanke var också att barnen skulle få möta ”riktiga” konstnärer, som faktiskt har konsten som jobb, och få insikt i att konstnärer inte bara målar tavlor.
En annan tanke med projektet är att få till stånd ett samarbete mellan Region Västernorrland och kulturskolorna i länet. Ett nätverk för konstnärer som vill jobba konstpedagogiskt har också startats, för att förenkla för kulturskolor och skolor som vill möta verksamma konstnärer.
I oktober avslutas projektet med ett seminarium för kulturskolechefer och kommunpolitiker.
– Sedan hoppas jag att de förstår hur viktigt det är med bildundervisning i kulturskolan och fortsätter att utveckla den, säger Jill Blomqvist.
Sofia Björn och Anastasia Tanurcova visar sina collage för läraren Marina Gyllander.
Läraren Marina Gyllander gläds över workshopen.
– I skolan är bildämnet styrt av läroplanen, så jag tycker det märks att barnen har behov av att skapa mer fritt. Hemma har de kanske inte tillgång till alla material och är rädda att det ska bli stökigt, säger hon.
Hon tycker det verkar bra att kulturskolan ska börja med bild- och formundervisning.
– Då kommer ju barnen få riktig handledning och fler sorters material, säger hon innan hon går och hämtar några kartonger från köket för att det ska gå att göra tredimensionella bilder, som Axel Oberhoff tipsat om.
En flicka tillverkar bums en bil genom att göra två hål i en låda och sticka ner benen i dem, medan Alma Thelin klistrar fast en porträttbild av fotbollsspelaren Pelé på en bit papp och får hjälp att fästa den. Hennes konstverk har nu också utvecklats så att en av de andra fotbollsspelarna fått ett nytt ansikte: Kalle Ankas.
Och visserligen är min fråga ledande. Men om kulturskolan skulle börja med bild och form, skulle hon då vilja gå?
– Ja, det skulle jag!
LÄS ÄVEN
Larmet: Kulturskollärare står inte ut längre
Lärarförbundets ilska mot katastroflönerna i kulturskolan
Debatt: Sluta bedöma oss kulturskollärare för vad vi INTE gör
Israelsson: Låt eleverna gå till kulturskolan under skoltid!
Krönika Musikläraren om känslan av att inte vara bra nog.
Krönika Slöjdläraren: ”De har inte hunnit öva tillräckligt.”
Debatt Musikläraren: Ge eleverna musiken tillbaka!
Forskning Forskaren: ”Man kan ha starka naturupplevelser i närområdet.”
Reportage ”Vi vill visa att det är lätt att ta sig ut.”
Undervisning Lärarna tipsar: Momenten som funkar bra utomhus.
Krönika ”Tyvärr gick det så långt att läraren mottog hot och fick sina bilbromsar mixtrade med.”
Kursplaner Läroplansutredaren: Vi vill se mer detaljerade kursplaner.
Lektionstipset Bildlärarens uppgift får eleverna att syna skeva skönhetsideal.
Fortbildning Slöjdläraren: ”Det finns ett enormt sug att få prata om vårt ämne.”
Idrott och hälsa ”Det har kämpats i regn och rusk och i sol och värme.”
Debatt ”Ett större hinder än själva innehållet i undervisningen.”
Debatt Slöjdläraren: Dags att uppmärksamma den växande krisen inom slöjdämnet.
Forskning Forskaren: ”Vi såg att det blev ett bra driv i arbetet.”
Kulturskolan Forskaren: Lagstadgad kulturskola höjer skolformens status.
Debatt Kulturskolläraren: ”Estetiska uttrycksformer pressas allt längre ned i kunskapens hierarki.”
Timplaner Bildläraren om nya rapporten: ”Våra ämnen anses inte lika viktiga”.
Debatt ”Forskningen är tydlig: Gruppstorleken påverkar kvaliteten.”
Debatt Bildläraren: Både vi och vårt ämne marginaliseras.
Debatt ”Musikens upprepning och tydlighet kan fungera som ett pedagogiskt stöd.”
Krönika Slöjdläraren: Skolan kan erbjuda något annat än dopaminkickar.
Arbetsmiljö Slöjdläraren: Ofta för många elever i för små utrymmen.
Debatt Slöjdlärarna: ”Spring ut och hitta pinnar eller bygg snölyktor, det är ju gratis.”
Krönika Idrottsläraren: ”Ingen lyckas alltid, och det är helt okej.”
Debatt ”Bidrar till en bättre självbild, men även till ökat självförtroende.”
Reportage ”Väldigt likt hur det är i en professionell orkester.”
Undervisning Vad svarar du på elevfrågan: ”Blev det här fint?”
Pedagogiska tips Teaterläraren: Frigörande när rösten står i fokus.
Forskning ”Styrdokumenten saknar vägledning.”
Fokus Idrottsläraren: Det förstärker ansvarskänslan och pushar positiva beteenden.
Debatt Efter kullerbyttalarmet: ”Krävs ett omfattande kompetenslyft för lärare.”
Idrott och hälsa Satsningen ger idrottslärarna energi och höjer elevdeltagandet.
Praktiska tips Konkreta tips på hur skolor kan samarbeta med konstnärer.
Krönika ”Hur kan vi hjälpas åt att sänka trösklarna?”
Bildkonstens dag Bildläraren: ”Det känns oerhört viktigt”.
Praktiska tips ”Barnen behöver lära sig att laga sina kläder istället för att slänga dem.”
Praktiska tips ”Fascinerande att se hur små insatser kan bidra till så stora förändringar.”
Lärarpriser ”För mig är det folkhälsa i grunden och att skapa rörelseglädje.”
Forskning Forskaren: Elever har ofta tydliga förväntningar på hur det ska gå till.
Debatt ”Borde vara en nationell angelägenhet att alla blir simkunniga.”
Krönika Musikläraren om att övandet är viktigare än någonsin.
Läsning ”Läsning är ju ett sätt att både befästa och fördjupa ämneskunskaper.”
Debatt Idrottsläraren om hur idrottssalen förvandlats till skolans tryggaste rum.
Boktips Läraren om de tre viktigaste faktorerna bakom bra hkk-undervisning.
Debatt Idrottsläraren: Betygen påverkas kraftigt av lärarens egen tolkning av kursplanen.
Undervisning Musikläraren: ”En klass vägrade sjunga i två lektioner”.
Reportage ”Fler barn än någonsin sitter framför skärmar istället för att vara ute.”
Undervisning ”Eleverna ställer andra typer av frågor och utvecklas verkligen.”
Forskning Forskarens fyra bästa tips för att göra alla elever delaktiga.
Debatt ”Idrottslärarens drömjobb har i många fall förvandlats till en mardröm.”