Här lyfter de praktisk-estetiska ämnena mest i Sverige

Ämnesläraren lät Skolverket göra en sammanställning av betygen i årskurs nio i ämnena bild, slöjd, musik, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap för att ta reda på vilka skolor som ökat andelen godkända elever i de fem praktisk-estetiska ämnena i grundskolan allra mest det senaste decenniet.

Utmarksskolan är helt över­­lägsen etta.

– Det finns många förklaringar till topplaceringen, berättar Micaela Kevic som också är samordnare för de praktisk-estetiska ämnena (prest-ämnena) på skolan.

Hon menar att framgångarna för dessa ämnen hänger ihop med framgångarna för alla ämnen.

– Vår skola har gjort en otrolig resa sedan jag kom hit som nyexad bildlärare 2017.

Hon minns mycket väl en av de första lektionerna i en sal full av högljudda elever:

– Det kastades pennor och saxar och det var enormt svårt att hålla ordning. Det var stökigare i skolan då.

2017 fick var fjärde elev underkänt i bild i nian, i dag är det knappt någon alls.

Läraren: ”Ledningen lyssnade på oss”

Vi besöker Utmarksskolan en torsdagseftermiddag i september, skolgården utstrålar fräschör med fotbollsplan, planteringar, bänkar och nyrenoverade fasader. Så såg det inte ut när Micaela Kevic själv var elev på skolan på 00-talet.

– Då var det bara asfalt här, säger hon och pekar mot konstgräsplanen medan vi vandrar över skolgården mot bildsalen.

Kortedala är ett socioekonomiskt utsatt område, liksom flera andra områden i nordöstra Göteborg, vilket lett till att skolorna här under de gångna decennierna fått mer kommunala resurser än skolor i mer bemedlade områden. Men pengarna har inte varit någon garanti för skolframgångar – andra skolor med liknande förutsättningar har inte lika fina resultat.

– En viktig förklaring har varit ledningens lyhördhet när vi lärare efterfrågat halvklasser, säger Micaela Kevic när vi kommit in i bildsalen där elever i årskurs 6 arbetar med tredimensionella konstverk av överblivna kartonger.

Hon känner eleverna väl, trots att de inte är hennes egna. Hon samarbetar nära med kollegan Gabriella Andersson som går runt bland de tio elever som är på plats. Att de varit två bildlärare på skolan sedan 2015 har gjort stor skillnad, menar hon.

– Vi kan stötta varandra och hitta lösningar för elever som fastnat.

Viktigt med insatser redan före högstadiet

Att bildlärarna blivit fler förklaras av en annan förändring som i sig är en avgörande faktor bakom skolans framgångar i alla ämnen: att de gått från en 7–9-skola till en 4–9-skola.

– Att vi kunnat jobba med eleverna redan från mellanstadiet har varit helt centralt, det är mycket svårare att vända en negativ utveckling om man börjar först i sjuan.

En flicka ropar på Micaela Kevic för att få hjälp, intill jobbar Mohamed Hashi och Lionel Noory. De har bägge kunnat bejaka sitt fotbollsintresse, Mohamed Hashi har byggt Real Madrids hemmaarena Bernabéu i kartong och Lionel Noory har byggt Barcelonas Camp Nou.

– Först gjorde vi skisser utifrån bilder som vi hittade på nätet, säger Mohamed Hashi. Sedan fick vi bygga, det var jätteroligt.

Elever på er skola har på senare tid fått mycket bättre betyg i både bild och andra ämnen. Vad tror ni det beror på?

– För att skolan är mobilfri, säger Mohamed Hashi.

– För att vi är mindre grupper och vi får mycket läxhjälp, säger Lionel Noory.

Att killarna får jobba med surfplattor i sina projekt beror i hög grad på Micaela Kevic.

– När jag kom till skolan fanns i stort sett bara penna och papper. Jag bidrog till att vi också fick in digitala hjälpmedel, säger hon. 

Hur får man fler elever att klara godkänt i bild? Micaela Kevic betonar att man måste se till varje elevs individuella behov och det har blivit mycket lättare i halvklass.

– Jag har haft elever som legat på gränsen till underkänt där jag behövt hålla i deras händer när de motvilligt fört pennan över papperet. Till sist har det lossnat, och självkänslan har sakta börjat stärkas.

Ihärdiga idrottslärare har höjt simkunnigheten

Orsakerna bakom elevernas framgångar i de olika praktisk-estetiska ämnena varierar förstås. När det kommer till ämnena musik och idrott och hälsa finns det specifika och utmärkande förklaringar.

Skolan har en musikprofil på högstadiet vilket gör att man har ytterst välutrustade musiksalar – det leder i sin tur till att all ­musikundervisning kan hålla hög kvalitet. Det har också gjort det enklare att rekrytera behöriga musiklärare.

Vad gäller idrotten beror framgångarna på en kraftigt ökad satsning på simundervisningen.

– I vårt område är det många familjer som aldrig haft för vana att lära barnen simma, säger idrottsläraren Anders De Souza.

Han hyllar sin kollega Marcus Lidén som vägrar ge sig när barn inte kommer på extralektionerna, som ringer hem och övertygar föräldrarna att skicka dit barnen, som ser till att de kommer till simträningen under lovskolan.

– Man måste vara både ihärdig och flexibel. När områdets simhallar erbjuder oss tider så måste vi ta dem. Sedan får vi lösa bortfallet av lektioner, simkunnighet har hög prioritet, säger Anders De Souza.

Mellanstadiet blir det glömda stadiet

Anders De Souza själv utgör en ytterligare illustration till skolans framgångar – han har jobbat här sedan 1990-talet. Många lärare har arbetat på skolan väldigt länge. Det gäller även biträdande rektor Torbjörn Bengtsson som varit 28 år på skolan – varav 15 år som lärare.

– Kontinuiteten ger oss en enorm styrka, säger Torbjörn Bengtsson.

Han lyfter också vikten av att de fick in mellanstadiet 2015.

– Mellanstadiet är många gånger det glömda stadiet i svensk skola, mer fokus har riktats både på låg- och högstadiet. Vi har storsatsat på svenska och svenska som andraspråk på mellanstadiet, vilket har gjort eleverna bättre rustade för alla ämnen på högstadiet.

Rektorn: ”Lärare måste få arbeta på olika sätt”

För fem år sedan drabbades skolan av en tragedi, en konflikt mellan två små barn ledde till att det ena dog. Torbjörn Bengtsson var skolans ansikte utåt i riksmedia, han blev skolledaren som fick leda en skola i djup sorg. Efteråt har han föreläst och skrivit om arbetet som följde.

– Vi insåg vår roll. Visst ska vi bidra med tröst och läkande, men vi är inte socialen eller polisen. Vi gör störst nytta om vi fortsätter att vara skola, om vi gör det vi är bäst på.

Den insikten hade funnits där före katastrofen, men växte sig än starkare efteråt.

– Ett exempel på det är att vi genom åren fasat ut våra elevassistenter och ersatt dem med behöriga lärare.

På väggen i hans arbetsrum sitter en broderad bonad med budskapet: ”Vi ska gå åt samma håll – i otakt”.

– Duktiga lärare är aldrig stöpta i samma form, de måste få arbeta på olika sätt, använda sina unika kvaliteter. Så når en skola framgång med fler elever.

LÄS ÄVEN

Musiklärare förlorar behörigheten med nya reformen

Så kan eleverna vara med och stärka bilden

Här lyfter alla med nivågrupper i musik

Debatt: Det svenska musikundret vittrar sönder