Ny studie: Betygen i idrott rasar för utsatt elevgrupp

”Troligen beror det på att man lägger allt större vikt vid teoretiska kunskaper i betygssättningen”, säger forskaren Alexander Jansson.

Familjens socioekonomiska bakgrund har fått allt större betydelse för elevers betyg i idrott och hälsa i årskurs 9, visar en analys av betygen för 1,4 miljoner i elever åren 2000–2017.
– Troligen beror det på att man lägger allt större vikt vid teoretiska kunskaper i betygssättningen, säger Alexander Jansson.

Häromåret fick Alexander Jansson uppmärksamhet för sin avhandling vid Malmö universitet där han med ett omfattande elevunderlag kunde slå hål på myten att pojkar skulle prestera bättre i ämnet idrott och hälsa – skillnaderna i betyg mellan pojkar och flickor är ytterst små.

– Den socioekonomiska bakgrunden och föräldrarnas utbildningsnivå har mycket större betydelse än elevernas kön, sa han redan då.

I en ny vetenskaplig artikel har han dykt djupare ner i siffrorna och kan konstatera att familjebakgrunden spelar en allt större roll över tid vad gäller betygen i idrott och hälsa.

Under 00-talet fick niondeklassare från socioekonomiskt svagare familjer betydligt bättre betyg i idrott och hälsa än i teoretiska ämnen. Glappet minskade något under decenniet, men inte mycket.

Försämrats snabbt sedan 2012

Men från 2012 och framåt händer något: betygen i idrott och hälsa försämras snabbare och närmar sig stadigt dessa elevers betyg i övriga ämnen.

– Vi vet inte säkert vad det beror på, men en högst tänkbar förklaring är att själva undervisningen förändras under de här åren. Skolorna börjar fokusera mer på teoretiska kunskaper, vilket missgynnar elever som inte har svenska som modersmål.

Många av familjerna med sämre socioekonomiska förutsättningar har migrationsbakgrund, barnen i familjerna kämpar med att komma ifatt sina kamrater i svenska språket. Idrott och hälsa har varit ett ämne där de kunnat hävda sig trots sämre språkkunskaper – men så är det inte längre i samma utsträckning.

”Slå vakt om de fysiska inslagen”

Alexander Jansson, som själv har en bakgrund som idrottslärare, menar att den minskade likvärdigheten i idrott och hälsa speglar situationen i skolan i stort.

– Skolan har en uppgift att kompensera för elevers olika bakgrund, men den lyckas inte fullt ut med det.

Hur ska man se på det kompensatoriska uppdraget just i ämnet idrott och hälsa?

– Även om kursplanen säger att det ska vara fler teoretiska inslag i undervisningen så menar jag att vi måste bli bättre på att slå vakt om de fysiska inslagen. I det här ämnet gör vi saker med kroppen, vi sitter inte och skriver om det vi gör.

Han menar att de teoretiska delarna visst kan kombineras med att eleverna rör på sig.

– Jag tror på att kunna fläta in teorin i praktiken, att elever kan lära sig medan de gör övningar.

Det är tydligt att ämnet idrott och hälsa sticker ut i hans analyser av niondeklassarnas meritvärden mellan åren 2000 och 2017 – i inget annat ämne har elever från socioekonomiskt svagare familjer försämrat sina resultat lika mycket.

LÄS ÄVEN

Debatt: F eller streck i idrott – vad gäller egentligen?

Här lyfter de praktisk-estetiska ämnena mest i Sverige

Flickors kroppsmissnöje ger sämre idrottsbetyg

Här har idrottslärarna friluftsdag två gånger i veckan

Elevkaptener svetsar ihop klassen

Debatt: Sluta blunda för våra orättvisa idrottsbetyg, Skolverket!