Polisen får inte larma friskolor om lärares barnporrbrott
Polisen Jonas Göthner vill få möjlighet att informera arbetsgivare inom friskolorna om misstänkta barnporrbrott. Vänstra bilden från ett tillslag filmat av SVT.
Yrkesetik
Så länge offentlighetsprincipen inte gäller friskolor kan polisen inte larma privata arbetsgivare när en anställd är misstänkt för barnpornografibrott. Något som också händer när SVT:s Uppdrag granskning följer polisens arbetsgrupp i en ny reportageserie.
– Det är fel. Jättefel, säger polisen Jonas Göthner.
Polisen har rätt att bryta sekretessen och informera en kommunal arbetsgivare om att en anställd lärare är misstänkt för barnpornografibrott.
Den möjligheten saknas om den misstänkte arbetar inom en förskole- eller skolkoncern – eftersom offentlighetsprinciper inte gäller friskolor.
Det visar ”Jakten”, ett nytt reportage från SVT:s Uppdrag granskning.
”Prio ett”
Jonas Göthner är polis vid enheten ”Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn” (Isöb) i Stockholm.
Varje år får regionen in mellan 8 000 och 10 000 tips om svenska nedladdningar av barnpornografiskt material, från amerikanska organisationen Missing kids (NCMEC). Det innebär 200 fall i veckan, bara i stockholmsregionen.
I nya avsnitt följer SVT:s Uppdrag granskning polisens arbete med att identifiera och gripa personer som begår sådana brott.
– När vi får reda på att en lärare, eller andra som jobbar nära barn, är misstänkta blir det prio ett, säger Jonas Göthner.
I år har han arbetat med tre fall där den brottsmisstänkte jobbat i förskola eller skola.
Uppdrag granskning följer Isöb-gruppen under ett och ett halvt år. De skildrar två tillslag mot lärare. En arbetar i kommunal skola.
Där informerar polisen arbetsgivaren, som omedelbart tar mannen ur tjänst och informerar vårdnadshavarna.
Återvänder till jobbet
En annan lärare arbetar inom en skolkoncern.
Här kan polisen bara vädja till den misstänkte själv att inte återvända till jobbet. Vilket han gör, under en kortare period.
– Det kan dröja lång tid innan det blir dom, och först då får skolan veta, säger Jonas Göthner.
Under den tid en lärare är misstänkt står ingenting i brottsregistret, och personen är också fri att söka nya jobb i förskola eller skola.
Det kan handla om så lång tid som ett år.
”Kreativ lösning”
Isöb hanterar problemet genom att göra en orosanmälan hos socialtjänsten, för samtliga barn och/eller elever på den aktuella förskolan eller skolan.
– Men det är en kreativ lösning som inte är helt bra. Det är bättre om vi pratar direkt med skolorna och kan förklara vad det handlar om, säger han.
Majoriteten av dem som åker fast för barnpornografibrott har själva inte begått övergrepp, enligt Göthner.
– Att man laddar ner övergreppsmaterial betyder automatiskt inte på att man förgriper sig på barn. Sen är det olämpligt att de jobbar inom sådana yrken, säger Jonas Göthner.
Gör lönekontroller
Kollegorna på Isöb försöker följa de misstänkta under väntan på domstol.
Gör kontroller av deras lön och vem som betalar ut den.
– För att se till att de inte jobbar på skola eller LSS-boende. Men det känns osäkert att en enskild utredare måste gå in varje månad och kolla. Det är ganska sårbart, säger Jonas Göthner.
Nu står hoppet till regeringens förslag om offentlighetsprincip för friskolor – som i så fall väntas bli lag först 2027.
Som enligt polisens rättsavdelning skulle ge Isöb samma möjlighet att prata med arbetsgivaren, som de har när en misstänkt lärare jobbar i offentlig verksamhet.
– Som det är nu är det fel. Jättefel. Och jag tror inte att någon vill ha det så, säger Jonas Göthner.
Diamant Salihu är reporter på Uppdrag granskning.
– Vi har granskat polisens arbete när de försöker stoppa förövarna som sprider och laddar ner barnvåldtäkter. Det handlar om småbarnsföräldrar, lärare, chefer - till synes vanliga män som polisen får allt fler larm om. Det är en växande brottslighet som behöver uppmärksammas, säger han.
Enligt honom saknas frågan i debatten.
LÄS ÄVEN:
Skolor kontrollerar inte ny personal för brott
