Ministern efter avslöjandet: ”Det allra mest ofattbara”

Simona Mohamsson reagerar på Uppdrag gransknings avslöjande: ”Allra mest ofattbara”.

Idag får polisen inte informera friskolor om att en anställd är misstänkt för barnporrbrott.
Men det ändras om regeringen får igenom förslaget om offentlighetsprincip på friskolor.
Problemet: det dröjer till 2027.
– Att polisen inte får larma en skola om att det går runt en misstänkt pedofil i korridoren är det allra mest ofattbara, säger Simona Mohamsson (L).

Genom en lagändring har polisen sedan 1 december 2025 rätt att bryta sekretessen och informera kommunala huvudmän om en misstänkt för barnporrbrott arbetar på någon av deras skolor.

Möjligheten saknas för friskolor, så länge offentlighetsprincipen inte gäller dem.

Det visar SVT:s Uppdrag granskning – och polisens rättsavdelning bekräftar.

– Jag har i min roll som utbildningsminister stött på flera bisarra fall där friskolors undantag stått i vägen för det enda rimliga. Men att polisen inte får larma en skola om att det går runt en misstänkt pedofil i korridoren är det allra mest ofattbara, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L), till Vi Lärare.

Hur kan det se ut så här?

– Ja, det tror jag varenda människa frågar sig. Svaret är den särlagstiftning som finns för friskolor. Den ändrar vi nu på. Till årsskiftet kommer en ny lag att träda i kraft som innebär att den här typen av fall inte kommer att kunna uppstå. Det ska råda full offentlighetsprincip för både offentliga och enskilda huvudmän, säger Simona Mohamsson.

Arbetar – trots misstanken

I praktiken innebär rättsläget att en man i reportaget, misstänkt för barnpornografibrott, går tillbaka till sin arbetsplats efter polisens tillslag.

– Som det är nu är det fel. Jättefel. Och jag tror inte att någon vill ha det så, säger polisen Jonas Göthner, till Vi Lärare.

Uppdrag gransknings reporter Diamant Salihu beskriver delning av övergreppsmaterial som ”en växande brottslighet”.

 – Vi visar hur polisen är bakbundna i att informera friskolor om misstänkta lärare - hindrade av sekretess, säger Diamant Salihu.

”Otroligt tråkigt”

Men Almega utbildning vill inte se offentlighetsprincip för sina medlemmar.

Förbundsjurist Gudrun Rendling menar att det finns andra sätt att lösa problemet.

 – Vi tycker att det är otroligt tråkigt att friskolor inte omfattas av möjligheten att få information från polisen, men vi bedömer att det hade gått att lösa genom annan lagstiftning än att införa offentlighetsprincipen. Det har man gjort i andra fall, till exempel genom att fristående skolor omfattas av bestämmelser i förvaltningslagen, som annars bara gäller myndigheter, säger hon.

Ett porträtt av Gudrun Rendling
Foto: Andy Prhat

Gudrun Rendling

Och fortsätter:

– Vi vänder oss emot ett införande av offentlighetsprincipen utifrån att det medför en ökad administrativ börda som blir jobbig för våra medlemmar, och särskilt de mindre. Det är alltså två olika saker, säger Gudrun Rendling.

Simona Mohamsson:

– Vi lämnar nu flera lagförslag till riksdagen som ska klubbas under våren. Utöver offentlighetsprincipen handlar det även om att skärpa bakgrundskontrollerna för alla som anställs i skolan. Till exempel kommer man att behöva visa utdrag ur både misstanke- och brottsregistret framöver. Men det är klart att jag vill ha all lagstiftning på plats så snart som möjligt, säger Simona Mohamsson.

LÄS ÄVEN:

Polisen får inte larma friskolor om lärares barnporrbrott