Skolläkaren: ”Elevhälsan börjar i klassrummet”

”Läraryrket devalveras om elevhälsan ska 'hjälpa' lärarna att sköta undervisningen skriver barnläkaren Josef Milerad.
Debatt ”Man kan utan att vara lärare förstå att läraryrket förminskas och devalveras om elevhälsan som ska ta hand om eleverna i stället har ett handledaruppdrag att ”hjälpa” lärarna att sköta undervisningen” skriver Josef Milerad, skolläkare.
Ett klassiskt kinesiskt ordspråk säger att fisken ruttnar från huvudet och nedåt.
Tolka det gärna som att organisationer som inte klarar av sitt uppdrag har problem med ledarskapet. Medarbetarna saknar kanske tydliga uppdrag och organisationen konkreta mål.
Ett sådant ledarskap kan inte lyfta sig i håret – en förändring av organisationen måste komma inifrån och nedifrån. Det gäller även skolan och betydelsen av att kloka och pragmatiska pedagoger som Filippa Mannerheim, Linnea Lindquist och andra har trätt fram kan inte överskattas. De skulle likt äldre tiders fyrskepp kunna leda skolskutan som kommit ur kurs tillbaka till farleden.
Läraryrket devalveras
Man kan utan att vara lärare förstå att läraryrket förminskas och devalveras om elevhälsan som ska ta hand om eleverna i stället har ett handledaruppdrag att ”hjälpa” lärarna att sköta undervisningen.
Och konsekvenserna av att fysiska möten med elever i behov av stödinsatser ersatts av pratbubblan ”hälsofrämjande och förbyggande” som i realiteten har lite substans och innehåll. När köerna till BUP bara växer och allt fler unga upplever att de mår psykiskt dåligt – behöver man på allvar ställa sig frågan om man verkligen hälsofrämjar och förebygger eller bara pratar om det.
En förändring av organisationen måste komma inifrån
I en komplex organisation som skolan är tvärprofessionellt samarbete helt nödvändigt men ett verkligt samarbete grundas i att professionerna har de tydliga uppdrag som Mannerheim efterlyser.
Elevhälsan börjar i klassrummet. Det förutsätter att lärarna fullt ut får det professionella ansvaret för undervisningen på samma sätt som rektorn ledarskap inte naggas i kanten av klåfingriga grupper.
”Respekt för andras kunskap”
I en miljö med tydliga uppdrag finns också en respekt för andras kunskap till exempel att utbildad medicinsk personal vet skillnaden mellan hälsofrämjande prat och konkreta hälsofrämjande insatser, som verkligen gör skillnad när det gäller elevernas hälsa och förmåga till lärande.
Dessa insatser kanske inte alltid stämmer med värdegrundsprofeters, självutnämnda hälsofrämjares eller vissa fackpampars uppfattningar. Det må så vara. Skolan ska vara en kunskapsorganisation med högt i tak.
Josef Milerad, barnläkare, skolläkare och universitetslektor, Karolinska Institutet
- Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
Mannerheim: Elevhälsa är inte skola – det är vård och omsorg