Obehöriga i klassrummen – legitimerade står utan jobb
Emma Arvidsson, Sveriges Lärarstudenter, kräver reformer kring behörighet.
Debatt
Lärarbrist – ändå står lärare utan jobb.
”Efter examen möter vi en helt annan verklighet. Det kommer inga friarbrev från rektorer”, skriver Emma Arvidsson, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Nu ställer lärarstudenterna skarpa krav på regeringen.
En vedertagen sanning om den svenska skolan är att den lider av en stor lärarbrist. Det är något som även nått oss som valt att läsa någon av landets lärarutbildningar. Under våra studier överöses vi av samma budskap: det kommer åtminstone vara lätt att få jobb.
Men efter examen möter vi en helt annan verklighet. Det kommer inga friarbrev från rektorer. I stället möts vi av en arbetsmarknad som ger oss nobben. I medier har vi gång på gång kunnat läsa om nyexaminerade lärare som söker mängder av tjänster utan att ens bli kallade till intervju.
”Slår brett”
Vi är inte ensamma om att möta en svag arbetsmarknad. Lågkonjunkturen har slagit brett. Men för nyblivna lärare finns en extra dimension. Vi kliver inte bara ut i en svag konjunktur. Vi kliver ut i ett skolsystem som satt i system att anställa obehöriga.
Det sker inte bara för att legitimerade lärare saknas, utan för att regelverket är för svagt och finansieringen för låg. När pengarna inte räcker blir utbildade lärare en kostnad som kan väljas bort. Då staplas visstidsanställningar på varandra, tjänster annonseras bara ut i det dolda och obehöriga används som permanent lösning i stället för tillfällig.
En tredjedel obehöriga
I Sveriges Lärares rapport Lärarlegitimation - reformen som kom av sig blir det tydligt. Den visar att bara 70 procent av undervisningen i grundskolan bedrivs av legitimerade lärare. Det betyder att samtidigt som legitimerade lärare står utan arbete fortsätter var tredje lektion i Sveriges grundskolor att hållas av någon utan rätt utbildning. På så vis döljs lärarbristen. När obehöriga fyller luckorna märks den inte alltid i statistiken, och vi vaggas in i en falsk trygghet om att situationen inte är så allvarlig. Det är ett fruktansvärt svek.
Ett fruktansvärt svek
Ett svek mot oss som utbildat oss i flera år, tagit stora studieskulder och förberett oss för ett av samhällets mest ansvarstunga yrken. Men framför allt är det ett svek mot barnen som berövas en av de främsta garantierna för en god och likvärdig utbildning. Det är de som får betala priset för politikens misslyckande.
Under Ulf Kristerssons regering har vi hört mycket om den kunskapsnation som Sverige ska bli. Det har uttalats höga ambitioner om ett konkurrenskraftigt ingenjörsland. Men regeringen tycks ha glömt att det inte går att resa ett flådigt tak på en sprickande grund.
”Politiken måste börja där”
Varje ingenjör börjar som ett barn i ett klassrum och formas av de lärare de möter där. Om den grunden är svag spelar det ingen roll hur höga ambitionerna är. Det är därför förutsättningarna i klassrummen är avgörande. Politiken måste börja där.
Skollagen måste skärpas så att legitimation är ett krav, inte en rekommendation. Staten måste ta ansvar för finansieringen så att skolorna har resurser att följa lagen. Lärartiteln måste skyddas. Den som saknar utbildning är inte lärare. En annan benämning, undervisningsbiträde, bör införas för de som saknar legitimation. Annars fortsätter lärarbristen att döljas, samtidigt som legitimerade lärare står utan arbete.
Att investera i utbildade lärare är inte en kostnadspost som kan prioriteras bort i lågkonjunktur. Det är fundamentet för allt annat.
Om vi inte agerar nu kommer konsekvenserna att bli tydliga. När vi om tjugo år undrar varför Sverige tappade i kunskap och konkurrenskraft kommer det inte handla om brist på visioner. Det kommer handla om klassrum där förutsättningarna saknades.
Vi är skyldiga nästa generation barn, elever och lärare mer än så.
Emma Arvidsson, ordförande Sveriges Lärarstudenter
LÄS ÄVEN:
Bristerna med lärares legitimation: ”Upprörande”
Förstelärarna utan leg – så mycket tjänar de
