Hon ställer ”förbjudna” frågan: Ger läxor bättre resultat?

Häromdagen överhörde jag en diskussion i personalrummet som fick mig att börja fundera. Samtalet handlade om läxor och prov, och tonläget var bekant: svenska elever ansågs lata som klagar på läxor, och jämförelser gjordes med andra länder där barn minsann gör flera läxor varje dag. Men är det verkligen så enkelt?

Hett ämne

Läxor har i omgångar varit ett hett diskussionsämne i svensk skola. Åsikterna går isär: vissa menar att svenska barn är bortskämda som klagar, och pekar på länder där elever förväntas göra flera läxor varje dag. Andra ifrågasätter om läxor verkligen fyller den funktion de påstås ha. Jag tillhör den senare gruppen.

Samma debatt gäller prov. Många hävdar att prov är nödvändiga för att mäta kunskap. Men måste vi verkligen testa eleverna genom prov för att veta vad de kan? Bedömning kan ske på många sätt: genom samtal, projekt, praktiska uppgifter och kontinuerlig återkoppling. Att lära sig studieteknik är förstås viktigt, men då krävs också att skolan faktiskt undervisar i hur man studerar. Att bara dela ut läxor och prov utan att ge eleverna verktyg riskerar att skapa stress snarare än lärande.

Arbetsdagen fortsätter

Tänk dig själv: du arbetar en hel dag, kanske mellan 9 och 16. När du kommer hem väntar ytterligare två timmars arbete. För de flesta vuxna skulle det kännas orimligt – men för elever är det vardag. Skolan är i praktiken det enda "yrke” där arbetsdagen förväntas fortsätta långt in på kvällen. Barn behöver också återhämtning, fritidsintressen och tid med familj och vänner. Den tiden är inte ett hinder för lärande – den är en förutsättning för välmående och utveckling.

Måste våga ställa frågan

Samtidigt befinner vi oss i ett samhälle som förändras snabbt. Dagens barn lever i en annan verklighet än för tio år sedan: digitalisering, ständig uppkoppling och ett högre tempo präglar deras vardag. Ändå förväntas skolan fungera ungefär som den alltid gjort. Det är märkligt. Om samhället förändras borde även skolan utvecklas.

Det betyder inte att kunskap och ambition ska nedvärderas. Tvärtom. Men vi måste våga ställa frågan: leder mer hemarbete verkligen till bättre lärande? Forskning visar att effekten av läxor i yngre åldrar är begränsad, samtidigt som stress och ojämlikhet kan öka. Alla elever har inte samma förutsättningar hemma. Läxor riskerar därför att förstärka skillnader snarare än att utjämna dem.

Vågar vi tänka nytt?

Det är dags för en saklig och nyanserad debatt om läxor och prov. Vi behöver fråga oss vad syftet är och vilka konsekvenser de får – inte bara för kunskapsresultat, utan för barns hälsa, motivation och livskvalitet. Skolan ska rusta elever för framtiden, inte reproducera gamla strukturer av vana.

Kanske är det inte mängden läxor som avgör hur mycket elever lär sig. Kanske är det kvaliteten på undervisningen, relationerna i klassrummet och möjligheten att känna lust att lära som spelar störst roll. Om vi vågar tänka nytt kan skolan bli en plats där lärande ryms inom skoldagen – och där barn får vara just barn när de går hem.

Emma Bore Nordmark, Lärare i svenska, biblioteksansvarig lärare vid Kvarnbergsskolan, Värmdö, samt speciallärarstudent, Uppsala universitet

LÄS ÄVEN:

De slår hål på myterna – med vetenskap för lärare

De slopade läxorna – för likvärdigheten