
Barn uppträder i klassrummet. Enskedefältets skola. 1960. Foto: Stockholmskällan, Herbert Lindgren
Retro Roliga timmen var ventilen som gjorde oss till fullt fungerande samhällsmedborgare med gott självförtroende, menar kåsören Petter Karlsson.
Hasse Alfredson påstod visserligen att han första gången förstod att han var rolig när han som fyraåring blev pinknödig på ett sjukhus, stirrade på den framburna urinflaskans jättelika öppning och förläget utbrast:
”Fast det räcker nog med en pilsnerflaska för min del ...”
Men det var på roliga timmen i skolan han blommade ut på allvar.
Ena lördagen varulv. Nästa tafatt scout. Ibland en underlig, vilt svamlande figur som i efterhand kan ses som fröet till en framtida Lindeman.
Jag gjorde en av de sista intervjuerna med det skånska snillet och insåg att vi båda bar på en djup tacksamhet till skolveckans sista skälvande timme.
Nu blev jag visserligen inte trollkarl till yrket, även om jag brukade roa (?) klassen med att knäcka ägg och strö mjöl i morfars gamla hatt och därefter, med en magisk gest à la Mandrake i lokaltidningens seriespalt, dra fram en näve havreflarn som jag köpt på Jacobssons lanthandel i Asby.
Barn uppträder i klassrummet. Enskedefältets skola. 1960. Foto: Stockholmskällan, Herbert Lindgren
Men ingen lektion var så viktig för min personliga utveckling som klassens roliga timme.
Blyg som en viol så fort en vuxen ville veta mina intressen eller framtida planer.
Frigjord, galen, vild och rätt så påfrestande är jag rädd, så fort främre delen av skolsalen förvandlades till en tillfällig scen.
Och inte bara jag, har det alltså visat sig.
I det yrke som slutligen blev mitt, har jag intervjuat merparten av landets stora underhållare, från Gösta Ekman till Babben Larsson, och jag vet ingen som inte har nämnt roliga timmen – eller klassens timme, som den här och var kallades – som själva startskottet för deras karriärer.
”Det var först när jag släpade en gitarr till roliga timmen och en klasskompis efteråt sa att jag borde bli komiker, som jag förstod mitt framtida öde”, sa Fredrik Lindström som annars var på väg att bli järnhandlare i Eskilstuna precis som sin far.
”Du kan väcka mig mitt i natten och jag kan sjunga hela Abbas repertoar på svenska eller engelska”, sa sångerskan Gunilla Backman som hävdar att grunden till hennes yrkesval lades i en miljö av tavelsuddar och pennskrin.
”Till vardags var jag en liten vanlig blyg tjej, men på roliga timmen blommade jag ut och gjorde en egen version av 'Sköna söndag' där jag härmade programledaren Katrin Jacob,” sa Christine Meltzer.
”Jag har sett humor som ett jobb ända sedan roliga timmen i första klass”, sa Henrik Dorsin.
Eller ta Anna-Lena Brundin, som nio år gammal klädde ut sig till kines på roliga timmen och vid klassens applåder insåg att hon ”för evigt var fast i pajasträsket”.
Bättre talangskola fanns icke att få.
Det var här vi alla fick chansen att för en stund lämna Hej matematik, bibelplanscher, Sveriges sjöar, tramporglar och svarta tavlor för att en kort stund få spinna loss utan vuxen censur.
Christer Lindarw klädde ut sig till tjocka tanter.
Helen Sjöholm satte upp något som kunde liknas vid korta musikaler.
Christer Sjögren stod vid tramporgeln och sjöng ”En sliten grimma”.
Jill Johnson tillhörde ett tjejgäng som gjorde en ny Carola-låt varje fredag.
Henrik Hjelt från ”Parlamentet” imiterade rektorn och lärarna.
Fast den som kanske präglades allra mest, är nog Robert Gustafsson.
Tapetserarens grabb från Skövde har sagt mig att han hade knappt tid att gå i skolan, eftersom han måste förbereda sig för roliga timmen:
”Från tredje klass var det min och kompisens show från första till sista minuten. Några av numren förvandlade vi till en revy, dit alla skolor i trakten bussades. De fick bland annat se en parodi på Bröderna Djup, som just hade slagit igenom i ’Nygammalt’. Vi kallade oss Bröderna Sup och var två fyllon som lirade på flaskor. Sedan spelade jag ett litet störigt barn som ringde till ’Upp till tretton' och därefter Olof Palme som hela tiden höll på att välta sin talarstol. Publiken skrek av förtjusning, minns jag.”
”På roliga timmen sattes inga betyg, vilket förstås var en stor del av hemligheten.”
Inte timmen då det var läge att recitera Nils Ferlin eller hålla ett anförande om talgoxens liv och leverne – även om nu detta skulle råkat vara det roligaste man själv visste – det är sant.
Däremot en viktig ventil i vardagen.
En oas för den som slet ont med ekvationer och adverb.
En scen för den som desperat behövde den bekräftelse som övriga livet inte gav.
Okej, min egen rara fröken Dickman kanske log en smula ansträngt, när bondpojkarna drog sina sämsta vitsar. Men på roliga timmen sattes inga betyg, vilket förstås var en stor del av hemligheten.
Det gick att utan tanke på följderna kliva fram och – som i fallet med två av mina egna, i grunden blyga klasskamrater – ställa sig tätt intill varandra och säga på bredaste göteborgska:
”Vad gör du, Kålle?"
”Jag kissar i fickan.”
”Men blir det inte väldigt blött och äckligt då?”
”Jag vet inte, det är ju din ficka.”
Att båda omsider växte upp till fullt fungerande samhällsmedborgare med gott självförtroende, ser jag utan tvekan som den roliga timmens förtjänst.
Det är oklart hur långt tillbaka det går att spåra roliga timmen i den svenska skolan. Den förekommer i dokument från 1948, men enskilda lärare avsatte ibland på eget bevåg en lektion som eleverna själva fick utforma. Troligen existerade en sorts roliga timmar, där både elever och lärare för en stund kunde ta paus från det traditionella pluggandet, redan från det att folkskolereformen infördes 1842.
Så länge den svenska skolan hade sexdagarsvecka, var det vanligtvis den sista timmen på lördagen som ägnades åt att spela teater, se film, dra vitsar, lyssna på sagor, dansa, ha frågesport, dricka saft och äta bullar, eller vad man nu valde att hitta på.
Debatt En av utredarna rider ut till försvar för texttriangeln.
Debatt ”Det handlar inte om att välja politisk sida. I alla krig finns det bara en sida, det är barnens”
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Förskola Tillfällig lösning på vikariebristen: ”Rätt organiserat kan det fungera utmärkt.”
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Arbetsmiljö Här kan all tid som inte är ren undervisningstid användas som vikariat.
Hök25 Sveriges Lärares manifestation för regleringar: ”Folk ska orka jobba som lärare”.
Hök25 ”Vi i avtalsdelegationen litar inte på SKR:s intentioner.”
Krönika Filippa Mannerheim: För SJÄLVKLART måste ett yrke ha ramar!
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Gruppledaren i SKR vill se regleringar i nya avtalet med lärarna.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Arbetsbelastning Pontus Bäckström: ”Etisk stress när elevbehov inte kan tillgodoses i ordinarie helklass”.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Krönika ”Rektor Kaj – ett under av tålamod”, skriver Maria Wiman om Uppdrag gransknings ”Gängskolan”.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Hök25 Sveriges Lärare röstade nej till SKR:s nya slutbud: ”Frustrerande”.
Undervisning Lärarstiftelsens fokus: Frågor som handlar om undervisningen.
Fackligt ”Skapar stor oro för våra medlemmar”.
Hoten mot lärarna ”Vi vägrar vänja oss vid att rädsla blir en del av vårt arbetsliv”
Hoten mot lärarna Lärare och annan skolpersonal vittnar om att lärare och annan skolpersonal är rädda för att ingripa.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Vi lärare Ökar satsningen: ”En blandning av vetenskap och beprövad erfarenhet”.
På djupet Här är förslagen som Sveriges Lärares ordförande saknar i utredningskavalkaden.
Forskning Läraren Maja Sundqvist tar avstamp i forskningen när hon undervisar. ✔ Lärarens och forskarens tips.
På djupet Skolministern är fast besluten om att förändra svenska skolan.
På djupet Så här blir den nya skolan – om utredarna får som de vill.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Mentorskap Läraren om avlastningen: ”Jag har över 300 elever så jag har att göra ändå.”
Mentorskap Därför införde Norrevångsskolan i Eslöv heltidsmentorer.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.
Arbetsbelastning ”Hoppas Skolinspektionen biter dem i ändan”.
Elevhälsa Fredrik Sandström positiv till förändringarna – men ser ett kvardröjande mörkt moln.
Våld i skolan Läraren Paul Carlbark har sökt 150 jobb – misstänker att han blivit svartlistad.
Budgetpropositionen Regeringen satsar nära fyra gånger mer på ROT som på utbildning.
Behörighet Listan visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet Har kontaktat över 100 skolor: ”Jag sökte allt – ofta svarade skolorna inte ens.”