Danskurs och rektorslöner – hit har miljardbidraget gått
”Jag har svårt att se att dans utan krav skulle vara en investering för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i skolan”, säger Carlos Rojas, doktorand i specialpedagogik, som forskat på bidraget.
Skolfinansiering
Staten har betalat ut 40 miljarder kronor till kommuner och friskoleägare genom Kunskapsbidraget sedan 2018. Men pengarna har inte höjt elevresultaten.
En granskning som Vi Lärare gjort visar att pengar i stället gått till bland annat höjda rektorslöner och elevers fritidsaktiviteter.
– Jag har svårt att se att dans utan krav skulle vara en investering för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i skolan, säger Carlos Rojas, doktorand i specialpedagogik, som forskat på bidraget.
Kraven från Skolverket är tydliga: Pengarna från Kunskapsbidraget ska gå till att utveckla undervisningen. Satsningarna ska göras utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De ska också gå till ändamål inom verksamheten.
En färsk rapport från IFAU visar att bidraget inte höjt elevresultaten.
Vi Lärare har undersökt vad kommunerna söker pengar till, och begärt ut samtliga rekvisitioner för 2025 från Göteborg, Stockholm, Malmö, Karlstad, Sundsvall, Botkyrka och Solna.
Insatserna som sticker ut
Flera poster sticker ut:
- Förstärkning av skolledning: 9 600 000 kronor.
- Förstärkt skolledning med fler biträdande rektorer eller intendenter. Anslag: 3 300 000 kronor.
- Löneökningar för vissa rektorer: 500 000 kronor.
- Meningsfull fritid. ”Kostnader som ska finansieras är exempelvis fritidspersonal som kan ta eleverna till meningsfulla aktiviteter som stärker elevernas självförtroende och trygghet i skolan, exempelvis simskola, kultur och rörelseaktiviteter”. Anslag: 13 951 000 kronor.
- Förebyggande och hälsofrämjande: ”Dansa utan krav, Motivationslyft, En frisk generation, närvaroteam (inte samma som skolsocialt team), utveckling av fritids- och rastaktiviteter med mera” ska stärka elevernas psykiska hälsa. Anslag: 5 432 000 kronor.
- Utvecklingsfond för kreativa idéer kring lärande. ”Genom att ge möjlighet till att förverkliga nytänkande projekt kan det skapa goda erfarenheter som kan spridas vidare till andra skolor”. Anslag: 2 169 451 kronor.
- Heltidsanställd hållbarhetssamordnare: ”Samordnaren fungerar som stöd för skolor som vill utveckla LHU-arbetet på skolan. Hållbarhetssamordnaren arrangerar kompetensutvecklingsinsatser om satsningar som görs för att öka elevernas handlingskompetens och kunskaper om Agenda 2030”. Anslag: 1 047 000 kronor.
- Digitala verktyg: Sammanlagt cirka 40 miljoner kronor.
– Det finns sådana poster i alla kommuner. Jag har svårt att se att dans utan krav skulle vara en investering för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i skolan, säger Carlos Rojas, doktorand i specialpedagogik vid Stockholms universitet.
”Svårt se röd tråd”
Tillsammans med Wieland Wermke har han skrivit en forskningsartikel om Kunskapsbidraget, som fram till 2024 hette Likvärdighetsbidraget.
– Det är väldigt lite som görs på vetenskaplig grund. Det kanske inte är de enskilda kommunernas fel, det är svårt att se en röd tråd även i regeringens satsningar, säger Carlos Rojas.
Skolverket kontrollerar endast en liten del av ansökningarna innan de beviljas.
Myndigheten gör risk- och konsekvensanalyser, och utifrån resultatet gör de stickprov bland ansökningarna. De ber också om specifikation på hur pengarna ska användas utifrån grundkraven.
”Fråga om återkrav”
– Det händer att vi inte godkänner insatsen. I andra fall kan det bli fråga om återkrav, säger Rebecca Liljekvist, avdelningschef på Skolverket.
Sedan 2018 har myndigheten krävt tillbaka 222 miljoner kronor, både för outnyttjade bidrag och för felaktiga rekvisitioner.
Sedan 2023 redovisar Skolverket om det handlar om felaktigheter från kommunens sida. Den summan ligger på drygt 9 miljoner.
Hamnar danskurser och höjda rektorslöner inom era krav?
– Det är svårt för mig att uttala mig om. Men det är en insats vi skulle titta vidare på, säger Rebecca Liljekvist.
Hon säger att det inte är möjligt för Skolverket att granska samtliga ansökningar.
– Vi utgår från att statsbidragen ska användas på rätt och riktigt sätt och det intygar huvudmännen i sin ansökan, säger Rebecca Liljekvist.
Reglerna för vad kommunerna kan söka bidrag för har lättats, bland annat efter krav från Sveriges kommuner och regioner.
– Det är synd att det blev så här när staten släppte kraven och detaljstyrningen, att den friheten inte nyttjats på ett ansvarsfullt sätt. Skolorna och rektorerna vet bäst om sina lokala behov, men här är det andra intressen på kommunförvaltningen som styrt, säger Carlos Rojas.
Detta är Kunskapsbidraget
- Kunskapsbidraget är det största statsbidraget till skolan. Bidrag kan sökas för förskoleklass, fritidshem och grundskola.
- Bidraget infördes 2018, och hette då Likvärdighetsbidraget. Pengarna skulle användas för stärkt kunskapsutveckling och ökad likvärdighet.
- En utvärdering från Skolverket från 2019, visar att små kommuner och friskolor avstod från att söka pengar, eftersom det var förknippat med mycket administration och osäkerhet kring kriterierna. Små aktörer var helt enkelt rädda för att bli återbetalningsskyldiga.
- Kriterierna har sedan dess gjorts om, och i praktiken räcker det med att insatsen kan motiveras med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Insatserna ska också användas inom verksamheten.
- 2021 gjorde Statskontoret en översyn av bidraget, och uttalade sig positivt om att det breda användningsområdet och huvudmännens frihet i användningen gör bidraget mer ändamålsenligt än de riktade statsbidragen.
- 2024 ändrades riktlinjerna, och kraven på insatser för socioekonomisk utjämning togs bort. Namnet byttes till Kunskapsbidraget, och pengarna ska gå till att främja barns kunskapsutveckling.
- En rapport från IFAU visar dock att varken likvärdigheten eller resultaten i nationella proven har ökat.
- Sedan 2018 har staten betalat ut 40 miljarder kronor till Kunskapsbidraget.
Källa: Skolverket, Statskontoret, IFAU
LÄS ÄVEN:
Ny studie: Fler lärare med kunskapsbidraget
Miljarder till skolan – hit går pengarna
