Johanna Jaara Åstrand till regeringen: Släpp mobilförbudet och ge oss resurser
Stöket Släpp mobilförbudet, och satsa på finansiering av skolan i stället. Det är Johanna Jaara Åstrands krav på utbildningsminister Anna Ekström (S).
Stöket i klassrummet är ett arbetsmiljöproblem som får en fjärdedel av alla lärare att fundera på att lämna sin tjänst. Det visar Lärarförbundets undersökning Trygghet att skapa studiero, som Lärarnas tidning skrivit om.
Undersökningen visar också att 6 av 10 undviker att ingripa vid stökiga situationer, av rädsla för att bli anmäld till Skolinspektionen och Elevombudet.
– Det är fasansfullt. Vad gör det med mig som lärare? Jag har inte bara misslyckats med att stävja situationen. Det gör också att jag går hem och känner mig misslyckad, säger Johanna Jaara Åstrand.
Vid Lärarförbundets seminarium om studiero hamnade mobilförbudet i fokus. På plats i panelen fanns Anna Ekström, utbildningsminister (S), Lotta Edholm, Liberalt skolborgarråd i Stockholm, och Jennie Gustafsson, ordförande för Sveriges elevråd SVEA.
Anna Ekström står bakom telefonförbudet som förväntas träda i kraft 2021. Men det står inte överst på lärarnas egen önskelista.
– De måste förmå att lyfta blicken och faktiskt ta tag i de frågor som gör verklig skillnad i klassrummen. Då är det att säkerställa att de elever som behöver särskilt stöd eller extra anpassning, eller för den delen, mer utmaning, faktiskt får det. Och det är extremt mycket viktigare än att lagstifta om mobilförbud. Där behöver vi inte politikens hjälp. Men i att säkerställa tillräckliga resurser, och den kompetens som krävs, och den arbetsorganisation som faktiskt kan ge eleverna vad de har behov av och rätt till, där behöver vi politikernas hjälp, säger Johanna Jaara Åstrand.
Det lärarna i undersökningen vill se är i stället åtgärder som kräver resurser.
Nära 7 av 10 lärare önskar mest av allt särskilt stöd till de elever som behöver. Drygt 4 av 10 vill se mindre elevgrupper. Mer än var tredje lärare efterlyser gemensamma ordningsregler som upprätthålls av all personal. En tredjedel vill se fler vuxna på klassrumsgolvet. Resurser som inte ingår i höstens budget.
– Jag är glad att vi har likvärdighetsbidraget, där vi gör en förstärkning som är riktad framför allt till de skolor där behoven är som allra störst. Men på sikt, så måste vi ha en diskussion om hur vi ska finansiera den kvalitet vi vill ha vi vården, i skolan och i omsorgen. Finansminister Magdalena Andersson har talat om att det behövs 90 miljarder på några års sikt och då måste vi ha en rejäl ekonomisk diskussion om hur vi prioriterar våra resurser, säger Anna Ekström, till Lärarnas tidning.
Skolverket har i sin granskning visat oro för att bidraget kan bidra till att öka skillnaderna mellan kommuner och skolor. Och till nästa år hoppas utbildningsministern att regeringens översikt av kostnadsvillkoret, det vill säga att huvudmän som får likvärdighetsbidraget inte får minska kostnaden per elev, är färdigt.
– Jag vill inte sätta några datum. Det besked jag vill ge är att huvudmännen ska veta vad som gäller när de söker bidraget nästa år.
Johanna Jaara Åstrand kräver ett ekonomiskt omtag från regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet.
– Nu måste staten gå in och säkra en likvärdig finansiering. Det ser tufft ut för kommunerna under lång tid, vi klarar inte grundfinansieringen. Det ansvaret såg vi inte i höstens budget och får vi inte till en skillnad i nästa budget, då är jag riktigt orolig. Och den oron delar jag med svensk lärarkår, säger Johanna Jaara Åstrand till Lärarnas tidning.
