Ifrågasatt kvalitet på många ämneslärarutbildningar
Lärarutbildningar
Mer än hälften av landets ämneslärarutbildningar i svenska och matematik håller inte måttet.
En anledning är att även universiteten och högskolorna har lärarbrist.
– Jag är inte förvånad. Det satsas för lite på lärarutbildningarna, både i resurser och i förutsättningar, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Totalt 103 ämneslärarutbildningar vid 27 av landets universitet och högskolor har ingått i en stor kvalitetsgranskning som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) låtit göra. Resultatet: 59 av utbildningarna får omdömet hög kvalitet medan 44 får omdömet ifrågasatt kvalitet.
De 44 är inte utdömda men har, enkelt uttryckt, fått varningsflagg och lärosätena måste åtgärda bristerna inom ett år.
– Det rör sig om olika brister men det finns några gemensamma nämnare, och det är att de som arbetar i utbildningarna behöver vara fler eller ha mer tid i utbildningen. Det behövs fler med kompetens i utbildningsvetenskap, didaktik och ämnesdidaktik, säger Emma Wimmerstedt, senior utredare vid UKÄ.
Behov av samarbete
Det råder med andra ord lärarbrist på lärarutbildningarna.
– Inom vissa områden skulle det behövas fler kompetenser, ja. Men på vissa lärosäten finns mycket kompetens, så man skulle behöva etablera fler samarbeten lärosäten emellan, säger Emma Wimmerstedt.
TT: Hur allvarliga är bristerna?
– Det varierar, men där kompetensbristerna finns har man svårare att nå målen om vad en lärare förväntas kunna när den är färdigutbildad. En fjärdedel av lärosätena uppfyller till exempel inte målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder kopplat till yrkesutövningen.
Många studenter
UKÄ:s granskning omfattar ämneslärarutbildningar i sju ämnen. Utbildningarna i två stora ämnen, matematik och svenska, visar sämst resultat med mer än hälften som brister.
– Vi ser ju att det är matematik och svenska som har de största utmaningarna, det är ett tydligt resultat av utvärderingarna. Det är stora utbildningar så naturligtvis är det många studenter som påverkas av att utbildningarna blir ifrågasatta, säger Emma Wimmerstedt.
TT: Varför har just lärarutbildningarna i matematik och svenska problem?
– Det handlar återigen om kompetensen i framför allt ämnesdidaktik. Många lärosäten efterfrågar den kompetensen till sina utbildningar, säger Emma Wimmerstedt och syftar på disputerade lärare.
De övriga ämneslärarutbildningarna som granskats berör ämnena samhällskunskap, idrott och hälsa, musik, bild och dans.
Nystartade
Sett till de olika lärosätena skiftar resultaten. Högskolan Kristianstad får alla sina fem ämneslärarutbildningar ifrågasatta och Uppsala universitet får samtliga sina tre utbildningar ifrågasatta.
– Vad gäller Kristianstad så har de nyligen startat sina utbildningar i egen regi och arbetar med att utveckla dem. För flera av universiteten kan det handla om att olika delar av lärosätet ska samarbeta, och det kan vara en utmaning att skapa en sammanhållen utbildning, säger Emma Wimmerstedt.
Universitetskanslersämbetet har tidigare granskat förskollärar- och grundlärarutbildningar. Av totalt 67 utbildningar fick 32 omdömet ifrågasatt kvalitet medan 35 bedömdes ha hög kvalitet.
– Att bara lite mer än hälften får godkänt är såklart under all kritik. Sveriges ambitioner måste vara högre än så här, säger Johanna Jaara Åstrand.
Fotnot: Didaktik är läran om undervisning.
