Ett steg närmare en ny gemensam organisering
Organisering
I mitten av maj i år kommer Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund att be respektive kongress om lov att ta fram ett skarpt förslag till en ny organisering.
Frågan om en gemensam organisering är inte ny, den har poppat upp flera gånger under Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds historia. Däremot är det första gången som förbunden lägger fram ett gemensamt förslag, och ett beslut vid kongresserna i maj.
– Jag ser att det finns stora vinster: bättre avtalslösningar, skarpare påverkansmöjligheter lokalt, samtidigt som vi kan bli en starkare och tydligare röst i skoldebatten. Vi skulle slippa lägga tid och energi på att förklara varför vi är två olika organisationer och vårt rekryteringsfokus skulle med full kraft kunna läggas på de oorganiserade. De ekonomiska resurserna ger förutsättningar för smartare lösningar och bättre medlemserbjudanden, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.
Tillsammans organiserar de två lärarförbunden drygt 300 000 medlemmar. En ny gemensam organisering, det förbunden väljer att kalla framtidsprojektet, skulle enligt utredningen innebära flera fördelar. Det handlar bland annat om starkare påverkanskraft och ett avslut för konkurrensen om medlemmarna.
Detta sker samtidigt som de två förbunden till stor del konkurrerar om samma medlemmar, påverkas ekonomin.
– Det är klart att vi kan göra effektiviseringar och att resurserna kan läggas på att stärka verksamheten. Men det är inte det viktigaste för mig, utan att vi hittar något som är bättre än det som finns idag. Jag tycker att det är ett viktigt ställningstagande, ett vägval. Och mandatet att tillsätta en utredning som ska titta på detta måste tas i högsta beslutande instans i en demokratisk organisation. Helt ärligt är det för tidigt att avgöra om det är en framkomlig väg att skapa en ny organisering, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Det tuffare läget bekräftas också en utredning av samverkansavtalet som Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund genomfört.
– Jag oroas av trenden på svensk arbetsmarknad, att organisationsgraden minskar. Det är ju en ödesfråga för vilket fackförbund som helst att säkerställa en hög organisationsgrad. Får vi det här uppdraget på kongresserna skulle förutsättningarna för att skapa en stark, effektiv och mer målinriktad lärarfacklig organisering öka, säger Johanna Jaara Åstrand.
Båda förbunden har ställt villkor på en framtida gemenskap.
Tillsammans efterlyser de till exempel en helt ny organisation, ingen ”blek” kompromiss som det står i Lärarnas Riksförbunds kravlista.
– Vi kan bli vassare i förhandlingar, och kan vi hitta en gemensam linje kan vi också bli starkare i att påverka politiken åt rätt håll. Det är en fördel, säger Åsa Fahlén.
LR, som traditionellt rekryterat gymnasielärare, vill också se en federativ organisation där olika yrken får varsitt spår och egna talespersoner – en förhållandevis stor självständighet inom organisationens gränser. De vill också göra det möjligt för olika medlemsspår att ha olika åsikter i skolpolitiska frågor.
Vilka krav tror du blir svårast att förena?
– Jag kan tänka mig att det är frågorna om federativ karaktär, hur federativ kan man bli utan att förlora styrkan hos varandra. Det viktiga kommer vara att identifiera vilka behov som behöver tas om hand på ett bättre sätt än vad vi klarar av var för sig idag för att kunna leverera bra villkor, förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för olika lärarkategorier. Jag gissar och hoppas att det är sådana frågor som kommer att diskuteras mycket bland våra medlemmar, säger Johanna Jaara Åstrand.
– Jag tror att våra medlemmar är lite rädda för att det blir något stort och otympligt. Och det är jag själv lite rädd för också, säger Åsa Fahlén.
”Ingen tjänar på att det dras i långbänk”
Johanna Jaara Åstrand, varför tror du att det kommer att fungera den här gången?
– Det stämmer att det finns en hel del historiska orsaker bakom att vi idag är två lärarfack, som till stor del organiserar samma medlemsgrupper. Men jag menar att det är dags att blicka framåt. Jag tror absolut inte att det är en spikrak väg, jag vet att det är många känslor inblandade, men kan vi ta vara på den stolthet, identifikation och engagemang man känner för sitt nuvarande förbund och låta det bli kraften i det nya så ser jag stor potential i att vi kan åstadkomma något bättre för alla våra medlemsgrupper. Det är dags nu, säger Johanna Jaara Åstrand.
Om kongressen röstar ja till att Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund får ta fram ett förslag till en gemensam organisation för alla Sveriges lärare, kommer det ändå att dröja tills den blir verklighet. Men hur länge kan Johanna Jaara Åstrand inte säga.
– Vi har av förklarliga skäl ingen tidsplan för det, vi måste avvakta kongressens beslut. Men jag hoppas inte på någon utdragen process, men om det blir ett medlemstryck bakom frågan så tjänar ingen på att det här dras i långbänk, säger Johanna Jaara Åstrand.
