Brott mot unga sker ofta i skolan

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Misshandel, hot och sexuellt ofredande hör till de vanligaste brotten som begås i skolan. Det visar siffror från Brå.

Anna Frenzel, Brå. Foto: Liselotte van der Meijs

Även om en ganska liten andel elever drabbas av brott i skolan, så kan statistiken vara en viktig påminnelse, menar Anna Frenzel, utredare på Brå och rapportens författare.

— Det är viktigt att skolorna vet att problemet finns, och inte tänker att ”det här händer inte på vår skola”. Och att man också jobbar förebyggande, säger hon.

Att många skolor har en dålig beredskap för våld och hot bekräftas av Arbetsmiljöverkets senaste granskning av skolan. Där fann man att skolorna bland annat saknade riskbedömningar, utbildning och säkerhetsrutiner för en skarp hot- eller våldssituation.

Förutom misshandel så är sexuellt ofredande och hot relativt vanliga brott i skolan. Var fjärde flicka har råkat ut för sexuellt ofredande det senaste året, 28 procent av dem har drabbats i skolan. Av de få killar som uppger att de ofredats sexuellt, 5 procent, har en majoritet utsatts i skolan.

Fler tjejer än killar har också blivit hotade så att de blivit allvarligt rädda det senaste året, 14 procent respektive 8 procent. Tjejer blir oftast hotade på internet eller sociala medier, medan skolan och skolgården är hotfullast för killar.

En förklaring till att skolan är en vanlig brottsplats kan vara att unga människor tillbringar mycket tid där. Samtidigt är det ett problem när elever tvingas gå till ett ställe där de känner sig otrygga.

I undersökningen uppger 9 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna att de har stannat hemma från skolan av rädsla för brott.

Det tycks inte vara självklart att misshandel i skolan polis­anmäls. Av de elever som utsattes för grov misshandel i skolan är det bara var fjärde som uppger att misshandeln ledde till en polisanmälan. Dock är rektor inte skyldig att polisanmäla misstanke om brott.

Lärare och skolpersonal är ofta kluvna till polis­anmälningar, menar Johannes Lunne­blad, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, som forskat om skolpersonalens syn på brottsoffer i skolan. De har ofta svårt att dela in eleverna i brottsoffer och förövare. De kan också ha ­erfarenhet av att en polisanmälan snarare förvärrar problemet.

Han pekar på faran med att fokusera för mycket på just juridiken — skolan måste jobba med alla situationer där elever utsätts, inte bara med dem som kan vara ett brott. Samtidigt är det väldigt viktigt för den utsatta eleven med en markering att det som skett inte är okej.

— Men det är inte alltid ­säkert att en polisanmälan är det bästa sättet, säger han.