Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”
Skolinspektionen
Redan under hösten 2016 granskade Skolinspektionen Botkyrka kommuns skolor och det blev inga trevliga omdömen. Myndigheten såg allvarliga brister på skolorna Björkhaga skola, Storvretsskolan och Brunnaskolan där det bland annat handlade om problem med allvarliga kränkningar mellan elever, att elever som behöver särskilt stöd inte får det och stora problem med studiero.
Nu bedömer Skolinspektionen situationen som särskilt allvarlig på en av de tidigare inblandade skolorna, Storvretsskolan. Under onsdagen meddelade Skolinspektionen ett beslut om statliga åtgärder för rättelse för Storvretsskolan, det vill säga att myndigheten går in för att styra upp situationen på skolan. Något som aldrig gjorts tidigare på en skola.
Beslutet innebär att Skolinspektionen utser två särskilda rådgivare som på heltid kommer att tjänstgöra på skolan. I ett pressmeddelande skriver Skolinspektionen att avsikten med dessa är genomföra åtgärder mot ”de omfattande brister som Skolinspektionen konstaterat på Storvretsskolan”.
Myndigheten kommer också att säkra att kompetensutveckling av skolans lärare genomförs. Botkyrka kommun är skyldig att stå för kostnaderna för alla insatser.
Peter Bergander, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Botkyrka, tycker att det är rimligt beslut som fattats av Skolinspektionen.
– Jag tror att det här är en viktig markering. Får man som elev inte särskilt stöd och inte kan känna sig trygg i skolan så är det allvarligt. Det har inte fungerat på skolan, så är det bara.
Peter Bergander.
Han menar att en stor anledning till varför det har varit besvärligt under en längre tid på skolan är för att det har saknats viktiga resurser.
– Har du inte specialpedagoger och speciallärare i den omfattningen som behövs för att gå utanför ordinarie undervisning och ge det här stödet så blir det tufft. Botkyrka kommun satsar på skolan, men kanske inte ekonomiskt i första hand. Utan man satsar på andra saker som utbildning och inom ramen för de enskilda skolorna, säger Peter Bergander och fortsätter:
– Men vi har samtidigt en ganska låg lärartäthet och det här är en kommun som tar in många människor från andra länder – och det kräver fler vuxna i skolan. Det kan vem som helst räkna ut, och då handlar det om pengar och det har inte funnits tillräckligt tidigare för att anställa personal. Den stackars rektorn jobbar livet av sig men hon har inte fått det stödet som hon skulle ha behövt. Man har gjort en del åtgärder, men det är inte tillräckliga. Man har nog mjölkat här lite kan jag tänka mig.
Hur mår lärarna på skolan?
– Lärarna mår ju inte bra i den här situationen. Det är kämpigt att jobba på skolan upplever de. Har eleverna det tufft så påverkar det lärarna i förlängningen. Men jag vill poängtera att det är eleverna som ska vara i fokus ändå i den här frågan.
Förhoppningsvis kommer beslutet att få effekt även på andra skolor i kommunen, hoppas Peter Bergander.
– Vi har inte många specialpedagoger och speciallärare i kommunen generellt så jag tror att det här förhoppningsvis kan leda till att det blir mer fokus på frågan och att det leder till att det sätts in mer pengar på lärare. Kommunen måste ge möjlighet att genomföra det som står i skollagen, man kan inte bara hålla på att spara och spara.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén kommenterar det unika beslutet med att det är hög tid för staten att ta ett betydligt större ansvar för de skolor som i dag är kommunala.
– Det är tydligen nödvändigt att staten griper in i en akut situation för att rädda undervisningen och hela skolsituationen för både lärare och elever. Jag vill egentligen inte kommentera detta enskilda fall. Snarare är det systemet som helhet det är fel på, säger hon.
– Det är inte hållbart med den typen av hårt segregerade skolor som vi har idag. Det funkar inte med att lappa och laga i ett system som faktiskt havererat. Hur många bränder ska inspektionen släcka innan politikerna inser att det är systemet det är fel på?