”Det finns en rädsla för att ingripa”

Lärare har att förhålla sig till lagar och styrdokument för att hantera stökiga situationer i klassrummet. Skollagen innehåller förbud mot all typ av kränkning av elever, samtidigt som skolpersonal har både rätt och skyldighet att ingripa för att upprätthålla ordningen i klassrummet. Det gäller allt ifrån att ge rätt stöd till rätt elev till rent fysiska ingripanden när det behövs. Formellt ligger det största ansvaret på huvudmännen, men i stunden är det den enskilda läraren som måste agera.

– Det här är inte helt enkelt. Det är regler som ska tolkas, och ibland går de stick i stäv med varandra. Men i grunden har vi barnkonventionen. Vad vi än hittar på i det här landet får man inte fatta beslut i strid med den, säger Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombud (BEO).

Förra året fick BEO in 800 hundra anmälningar från elever som anser sig ha utsatts för kränkningar. Av de ledde 73 stycken till krav på skadestånd från huvudmannen, varav 60 handlade om personal som agerat fel.

Skolvärlden har tidigare skrivit om att många lärare drar sig för att ingripa vid bråk. Det finns en osäkerhet kring vad som gäller rent juridiskt, men också en rädsla för att bli anmäld även om man håller sig inom ramarna.

– Det finns en rädsla för att ingripa. Det är svårt att avgöra i stunden vad situationen kräver, men det gäller ju att använda sitt förnuft. Alla lärare vill eleverna väl, men ibland handlar det om att skydda den som är utåtagerande och kanske andra också. Problemet är att det finns en anmälningskultur. Det gör att lärare står i stundens hetta och undrar ”vad ska jag göra”, ”vad kan jag göra”, säger Isak Skogstad, lärare och skoldebattör.

Något annat blir tydligt i statistiken från BEO. Av de 60 anmälningar som ledde fram till skadestånd i fjol gällde endast 20 stycken legitimerade lärare. En överväldigande majoritet av fallen läggs alltså ner, och två av tre gånger som det faktiskt går hela vägen till skadestånd handlar det om personal som saknar utbildning och behörighet. På anmälarsidan är elever med olika typer av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) överrepresenterade.

– Det är det förebyggande arbetet som måste stärkas. Huvudmannen ska se till att lärare har de förutsättningar de behöver för att bedriva undervisning. Det kan inte vara lätt att vara lärare med en stökig elev i sitt klassrum och inte veta vad man får och inte får göra. Där ska huvudmannen ha sett till att rätt resurser finns på plats, säger Caroline Dyrefors Grufman.