Allvarlig trend på Gotland – bara två lärarstudenter går kvar

Det råder en allvarlig lärarbrist i Sverige. Fram till år 2033 behöver skolor och förskolor rekrytera motsvarande 160 000 behöriga lärare och förskollärare räknat i heltidstjänster.

Behoven är störst de närmaste fem åren då rekryteringsbehovet uppgår till motsvarande 69 000 heltidstjänster.

– Alla med ansvar för skolan är medvetna om problemets allvar. Det krävs handlingskraft från många aktörer och utifrån många olika perspektiv, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, i en tidigare intervju med Skolvärlden.

På Gotland ser det mörkt ut gällande att få studenter som pluggar till lärare att slutföra utbildningen, rapporterar Sveriges Radio.

Endast två lärarstudenter går kvar på den fyraåriga utbildningen till lärare för grundskolans klass 4–6, som startade förra hösten. Och bara sju studenter finns kvar av de som pluggade hösten 2018.

– Vi har en kompetensförsörjningsproblematik som är påtaglig i dag och som ser helt förskräcklig ut framöver, säger utbildningsdirektör Torsten Flemming till P4 Gotland.

– Lite uppgiven är jag när jag hör att två stycken är kvar på lärarutbildningen. Det är allt annat än bra.

Utbildningsdirektören oroas samtidigt över att de negativa sifforna kan leda till att Uppsala universitet, som Campus Gotland är ett campus inom, börjar kika på att ha utbildningen någonstans än på Gotland.

Även Stellan Sundh, docent och studierektor för grundskollärarprogrammen, ser allvarsamt på situationen.

– Bekymmersamt att det är så pass dålig genomströmning på grundskollärarprogrammet, säger han till P4 Gotland.

Men avhoppen är inte enbart ett problem på Gotland. Den negativa trenden med studentavhoppen finns även andra platser i Sverige, menar Stellan Sundh.

– Vi ser det som ett nationellt problem.

Han påpekar samtidigt att lärarutbildningen är oerhört viktig för Gotland.

– Jag har kämpat jättemycket för att vi ska ha en lärarutbildning här. Men så här kan det inte se ut, det kan vem som helst förstå. Vi kan inte sitta med en grupp med två, det är jättesvårt.

Rebecca Roth, ordförande för Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, tycker att det är tråkigt att lärarutbildningen inte kan lyckas vända trenden med de stora avhoppen.

– Läraryrket är verkligen ett framtidsyrke och ett oerhört viktigt yrke att satsa på. Men lärarutbildningen behöver ett rejält krafttag i den här frågan. Och det har faktiskt behövts ett tag. Det är ju inte första gången vi pratar om trenden med stora avhopp, ändå har man inte lyckats vända den, något minimalt på vissa ställen bara. Det är synd så klart.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– De stora konsekvenserna är att man förlorar varje potentiell blivande lärare i en redan stor brist på aktiva lärare. Man skulle vara rädd om varje student som väljer att läsa till lärare, och det är man ju antagligen. Lärarutbildningarna gör väl det bästa de kan, men vi behöver tänka om helt.

Hur ska man vända utvecklingen? Vad ska man göra för att minska avhoppen?

– Nu är det svårt att uttala sig specifikt om avhoppen från lärarutbildningen på Gotland för att det är svårt att veta vad de studenterna har för bakgrund. Men ofta kan man koppla samman avhopp till att man kommit in på en utbildning som man sen inte visar sig klara av. Det talar absolut inte för alla, men undersökningar från UKÄ har visat att det finns ett samband mellan betyg och avhopp.

Att höja ribban och antagningskraven på lärarutbildningen är absolut ett bra steg att ta, menar hon.

– Sedan tror jag också att man behöver rusta upp VFU:n ordentligt. Man ska ha mer VFU och man ska komma ut tidigt i utbildningen, säger hon och tillägger:

– De flesta är rädda för att bli lärare eller skräms av den pågående debatten om läraryrket. Och på vissa håll är det absolut tufft att vara lärare idag, men det är ju också ett väldigt givande, viktigt och roligt arbete som utvecklar en själv hela tiden.