Lärarna lever med hotet om nedläggning

Maria Mattsson står med sin kollega Madelene Aheinen Westerlund på parkeringen utanför gymnasiet på Hornavanskolan. Skolan, som är döpt efter Sveriges djupaste sjö som ligger ett stenkast bort, kan snart komma att stänga.

Hotet om stängningen har oroat lärarna på skolan sedan hösten 2020 då kommunen kom med besked om förslag till avveckling. Det kom plötsligt, utan egentlig förvarning.

– En måndag kom de och sa att de förbereder ett förslag som gör att skolan från och med i höst kommer att ha nollintag, säger Maria Mattsson.

De båda lärarna menar att de inför mötet inte fått några signaler från kommunen om att skolan var hotad.

– Vi är besvikna, för de hade inte en dialog med personalen innan. Vi inser att det är en tuff situation för kommunen, men de hade kunnat fråga oss om vi hade idéer om hur skolan skulle kunna drivas vidare, säger hon.

Nedläggningen skulle på lång sikt innebära att de 14 behöriga lärarna som jobbar på skolan förlorar jobbet. Totalt skulle det drabba 17–18 anställda.

Även för eleverna blir förändringen stor. Planen är att ungdomarna ska gå i skolan i Skellefteå i stället för Arjeplog. Det är 218 kilometer mellan orterna. För förstaårselever som inte känns mogna för en flytt ska det finnas möjlighet att ha undervisningen på distans det första året. Undervisningen ska ledas från Skellefteå utan lärarnärvaro på plats i Arjeplog. Vidare kommer det att ges möjlighet för elever att gå på lärlingsprogram, där delar av undervisningen skulle vara förlagd i Arjeplog.

– Det hela känns ogenomtänkt både för oss och för eleverna, säger Madelene Aheinen Westerlund.

Anledningen till den planerade nedläggningen är kostnaderna. Kommunen menar i förslaget att de inte får ekonomin att gå ihop. Kommunen har andra kostnader som växer. Ett äldreboende som ligger tvärs över Skellefteälven från skolan behöver byggas ut.

– Vi har en samsyn om att vi behöver sänka våra kostnader för gymnasieutbildning. En omställning är nödvändig för att vi ska kunna satsa även på annan kommunal verksamhet, säger kommunalrådet Isak Utsi.

Gymnasieskolan kostar kommunen 22 miljoner årligen, en kostnad som skulle minska drastiskt vid nedläggning.

– Enkelt uttryckt kan man säga att om alla elever läste på andra orter skulle kommunens kostnad bli 12 miljoner kronor, sa Fredrik Westerlund till den lokala nyhetssajten Arjeplognytt.se under hösten.

Nedläggningen skulle med andra ord innebära att 10 miljoner lösgörs för att i stället kunna läggas på andra samhällstjänster, något som kommunen menar är nödvändigt. Lärarna på skolan menar dock att det finns och alltid har funnits alternativa lösningar.

– Vi är inte överens med kommunen om att det inte går att driva gymnasieskola i Arjeplog.

De har själva många idéer på hur elevunderlaget i kommunen kan öka, som i sin tur skulle leda till att kostnaderna minskar.

– Vi skulle kunna ha ett nationellt intag på våra unika utbildningar, säger Maria Mattsson.

Skolan har tidigare haft ett nationellt intag till en fordonsutbildning med fokus på biltester, en industri som blomstrar i Arjeplog. Här har alla de största internationella företagen sina vintertester. När utbildningen fanns lockade den så pass många till skolan att de var tvungna att ha två parallellklasser. De flesta eleverna kom från andra delar av Sverige och bodde på skolans internat. Linjen förlorade dock möjligheten till nationellt intag för några år sedan.

– Det går att arbeta för att vi ska återfå det i stället för att lägga ner, säger Madelene Aheinen Westerlund.