Så arbetar de för att få stopp på kränkningar i skolan

LÄS ÄVEN: Lärarna larmar: Extrema åsikter del av vardagen

De arbetar på Fågelbacksskolan i centrala Malmö, en högstadieskola med cirka 600 elever som ligger alldeles i närheten av stadsbiblioteket.

– Att provocera och utmana är lite av en arbetsbeskrivning för en tonåring. Det som gör mig upprörd, och även ledsen, är framför allt mängden kränkningar kopplade till bland annat rasism, antisemitism och islamofobi som Sveriges Lärares undersökning visar på, säger Martin Cedercrantz som, förutom att arbetet som SO-lärare, även har uppdrag som processtödjare i normkritik på Fågelbacksskolan.

– Som jag uppfattar det har vi inte extra stora problem med detta på vår skola. Ändå känner jag igen ett språkbruk som kan vara både nedsättande och kränkande.

Driven skolledning och tydliga rutiner

Skollagen slår fast att skolan ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor lyfts fram som centrala värden, vilket förutsätter ett systematiskt värdegrundsarbete.

– Vi har en driven skolledning som ser till att det finns ett sådant, men även ger tid – och uppdrag – till det, säger Annika Jeppson.

Martin Cedercrantz:
– Och följer upp och utvärderar det systematiska värdegrundsarbetet.

De båda SO-lärarna lyfter fram betydelsen av tydliga rutiner.

– Det ska var lätt att göra rätt. Det innebär bland annat att det för alla lärare och andra i skolan ska ara väl känt hur och till en vem man ska göra en kränkningsanmälan, vad som därefter händer, hur återkopplingen går till och liknande, säger Annika Jeppson.

– Det är dessutom viktigt att kränkningar verkligen anmäls.

Vad händer då?

– Anmälningarna kan leda till insatser på individuell, klass- eller gruppnivå. Oftast det är det frågan om individuella ärenden som hanteras av en socialpedagog. Det kan också bli en polisanmälan. Då är det inte längre ett skolärende.

Martin Cedercrantz betonar betydelsen av uppföljning.

– Om en elev gör sig skyldig till återkommande kränkningar använder vi oss av ett speciellt åtgärdsprogram som består av flera steg. Det börjar med att man träffar eleven och går igenom anmälan. Ibland handlar det om okunskap, om att eleven säger saker som hen kanske inte riktigt vet vad de betyder eller att hen inte förstår hur andra reagerar på det som sägs.

– Det kan vara åsikter som eleven har med sig hemifrån eller har snappat upp på nätet. Ofta är det bara i skolan som eleven får ett annat perspektiv.

Viktigt att reagera snabbt

Efter en tid hålls det nya möten och uppföljningar med eleven.  Reaktionen bör komma snabbt.

– Så fort man upptäcker att en elev säger eller gör något kränkande bör man reagera. I det sammanhanget spelar barnets ålder ingen roll. Däremot har åldern betydelse för vad man gör.

När vi läser om judendomen är vi i synagogan och när vi läser om islam är vi i moskén.

– Minst lika viktigt som det är att reagera och agera mot kränkningar är det att motverka och att förebygga dem. Vi har på skolan flera grupper – det gäller både elever och personal – som arbetar proaktivt och även samverkan mellan skola, polis, socialtjänst och kommunens fritidsverksamhet. Vår mycket engagerade skolbibliotekarie arbetar mycket med att rusta eleverna när det gäller källkritik, vilket är extra viktigt i det här sammanhanget. 

Annika Jeppson berättar att en del i SO-lärarnas ”årshjul” är att främja möten mellan grupper.

– När vi till exempel läser om judendomen är vi i synagogan och när vi läser om islam är vi i moskén. Tillsammans med några andra Malmöskolor har vi under de senaste åren gjort hågkomstresor till förintelselägret Auschwitz-Birkenau med ett antal elever som därefter fungerat som ambassadörer och berättat för resten av skolan vad de varit med om.

– Det är viktigt att det inte är frågan om projekt eller tillfälliga satsningar, utan rutin. Det garanterar att alla omfattas.

Martin Cedercrantz säger att trygghet och ett bra värdegrundsarbete är en förutsättning för att kunna ta upp och på ett bra sätt diskutera svåra och kontroversiella frågor i klassrummen.

– Det förutsätter i sin tur att skolan prioriterar och lägger resurser på detta. Man kan dessutom fråga sig vad som skulle kunna hända om vi inte gjorde det. Skolan är kanske det enda ställe där elever med starka antidemokratiska åsikter möter ett annat perspektiv.