Ville flytta sommarlovet – för högre resultat

Utbildningsnämndens ordförande i Enköping, Magnus Johansson, var bekymrad över att många elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, vilket Enköpingsposten var först att rapportera.

Han har dessutom hört lärare säga att det bästa med läraryrket är juni, juli och augusti, det långa sommarlovet.

Han tyckte sig ha hittat en ovänd sten.

– Det har sett likadant ut sedan 1842. Inget av det vi försökt för att förbättra skolresultaten har fungerat.

”Bästa med yrket är sommarlovet”

Magnus Johansson hörde sig för, pratade med några lärare och sina grannar, berättar han för Vi Lärare.

– Jag har hört många lärare genom åren säga att det bästa med läraryrket är det långa sommarlovet. Jag kan förstå att ledigheten är uppskattad men om man vill komma tillrätta med elevernas kunskaper behöver man kanske överväga en förändring, säger Magnus Johansson.

Övertygad om att han var något bra på spåren föreslog han att kommunen och Sveriges Lärare skulle utreda vad ett förkortat sommarlov skulle innebära.

Facket sa nej direkt

Att flytta två veckor av sommarlovet till andra lov skulle kunna ge vinster, menar han.

– För eleverna på högstadiet skulle förlängda höst- och vinterlov erbjuda en andningspaus och även en möjlighet att med lovskola hinna ikapp om man halkat efter.

Men applåderna uteblev.

– Sveriges Lärare var överhuvudtaget inte intresserade av att diskutera frågan. Ingen dialog, bara nej. De ville inte heller fråga sina medlemmar vad de tyckte, vilket jag tycker var konstigt, säger Magnus Johansson.

Spreds felaktiga uppgifter

Förslaget överraskade Jenny Wibrell, ordförande för Sveriges Lärare i Enköping, och skyddsombudet Björn Nilsson som fick uppgiften att driva frågan i utbildningsnämnden.

Jenny Wibrell.

– Utbildningsnämndens ordförande har haft åsikter om vårt internfackliga arbete. Det vet han inget om och borde egentligen inte ha åsikter om det, säger Jenny Wibrell.

Felaktiga uppgifter spreds.

– Magnus Johansson hävdade tidigt att vi skulle ha varit positiva till en utredning. Det är vi inte och har aldrig varit. Det resulterade i att vi var tvungna att skicka en skrivelse till nämnden med vår ståndpunkt, säger Jenny Wibrell.

Skulle få stora konsekvenser

Att ändra loven för grundskolan skulle få stora konsekvenser. Jenny Wibrell nämner några: Planeringstid inför skolstart skulle försvinna, vårdnadshavare med barn i flera skolformer som gymnasiet och friskolor skulle få det besvärligt. Att locka nya lärare till kommunen med ”Sveriges kortaste sommarlov” skulle bli en utmaning men det var framför allt två andra anledningar som gjorde att Sveriges Lärare var ointresserade av förslaget.

– Eftersom vi inte har förbundets mandat att skriva under något lokalt avtal som innebär ett ingrepp i bilaga M, som reglerar arbetstiden, har vi vår roll som förtroendevalda att förhålla oss till.

Och att det skulle innebära några förbättringar för elevernas skolresultat håller hon för osannolikt.

– De allra flesta lärare vi pratat med säger att de är häpna över förslaget och att de inte förstår hur en flytt av tid skulle förbättra elevernas resultat. Vi lyssnar på professionen. Om det hade varit så enkelt att öka antalet elever som får gymnasiebehörighet hade det naturligtvis gjorts tidigare och på många andra platser.

Förslaget drogs tillbaka

När det stod klart att förslaget inte skulle få stöd av de andra partierna drog Magnus Johansson tillbaka det.

– Vi har sparat många dyrbara timmar på att slippa utreda den här frågan. När vi skulle utreda Komvux byte av lokal i kommunen tog det ett och ett halvt år. Utbildningsnämndens ordförande trodde att den här betydligt mer komplicerade frågan skulle gå att utreda under våren, säger Jenny Wibrell.