Lärare med lägre status – så vill hon lyfta sin arbetsmiljö

I Lärarnas Riksförbunds senaste undersökning upplever lärarna i praktiskestetiska ämnen det här som sina största arbetsmiljöproblem:

• Hög administrativ arbetsbelastning 51 procent.
• Stökiga elever/klasser 37 procent.
• Höga ljudnivåer 32 procent.
• Bristande stöd från skolledningen 30 procent.
• Dålig schemaläggning 27 procent.

Arianne Södermark är medlem i LR:s intresseförening för lärare i praktiska och estetiska ämnen. Till vardags är hon förstelärare i musik på Sätraskolan (F–9) söder om Stockholm och undervisar även i slöjd. Hon berättar att arbetsbördan inte sällan sträcker sig utanför arbetstid och att omsättningen bland musiklärare är hög.

Insikten har slagit henne.

– Jo, jag vet. Det händer att jag jobbar kvällar och helger… men tryggheten är trots allt större här än som frilansande musiker. Det är lätt att jobba för mycket eftersom det är så kul. För många lärare jobbar ju med sin passion och det är väldigt vanligt med lärare som frilansar som musiker på fritiden.

Valde mellan musiker och lärare

Arianne Södermark valde mellan att bli musiker eller musiklärare. Passionen för musik var stark och beslutet svårt, men musiker, tänkte hon, jobbar kvällar och helger och det är ganska otryggt inkomstmässigt.

Förutom musik och slöjd finns matematik och svenska också på legitimationen, men inte på hennes schema.

– Det kan krävas en hel del skinn på näsan för att försvara sina rättigheter. Skolledningar har ibland en tendens att utnyttja lojaliteten lärare har gentemot elever och kollegor. Bästa sättet att slippa känna sig utnyttjad är att förhandla anställningskontraktet ordentligt och hålla fast vid det, säger Arianne Södermark.

Uppfattas som mindre viktiga

De så kallade prest-ämnena bild, musik, slöjd, idrott och hemkunskap är ofta väldigt uppskattade av eleverna. De upplevs friare och kreativare än de teoretiska ämnena. Baksidan är att de inte uppfattas som lika viktiga och därför riskerar en styvmoderlig behandling.

– Ska det startas en ny skola någonstans är inte rekrytering av en legitimerad slöjdlärare det som prioriteras hårdast, säger Arianne.

Den låga statusen får lätt insedda följdverkningar, enligt henne.

– Det är stor omsättning på lärarna, så stor faktiskt att även nätverksträffar med lärare från andra skolor blir lidande när nätverket från förra träffen inte finns kvar. Man börjar nästan om från noll varje gång som i filmen ”Måndag hela veckan”, men det är nog värre utanför storstan.

Behovet av feedback och inspiration är så klart detsamma även för prest-lärare i glesbygden. Arianne Södermark försöker omfamna sina landsbygdskollegors situation. Hon andas djupt.

– Jag hör att det finns en törst efter att hitta likasinnade för att konkretisera kunskapskrav och liknande. Hur ska lärare som är ensamma i kommunen göra? Eller de som arbetar deltid? Många lägger sin privata tid på att gå med i grupper på Facebook eller leta runt på nätet i jakt på tips.

Att inte vara skolledningarnas högst prioriterade grupp har även lett till förbättringsbehov på andra områden, enligt Arianne Södermark:

Ljudmiljön:

– Det är långt ifrån alla musiklärare som erbjuds korrekta hörselskydd. Det bör vara en absolut självklarhet för den som jobbar i miljöer som låter. Insiktslösheten är utbredd.

– En biträdande rektor frågade mig en gång om jag menade sådana gula, formbara öronproppar som man kan köpa på apotek när det krävs formgjutna och specialanpassade skydd som behöver uppdateras regelbundet.

Konsekvens:

• Eleverna får spela synt med hörlurar.
• Trummor ersätts med takthållning med papprör mot knäna och äggshakers.

Gruppstorlekarna:

– Vi kämpar på med stora grupper. Det är inget nytt förvisso men det är en riktig kamp för oss som undervisar. Många skolledare anser inte att det är ekonomiskt försvarbart att ha halvklasser, men hur blir resultatet? Vilka delar ur det centrala innehållet kommer vi åt? Hur många minuter per elever får vi?

– Många skolledare ser ekonomin ur en mycket snäv vinkel i form av antal lärare. En klass på 27 elever – alla spelar slagverk – har vi plats för 27 trumset? Hur många kvadratmeter musiksal behövs? Hur klarar elevernas öron det?

Konsekvens:

• Man hinner inte gå runt och visa en hel klass fingersättning på instrumenten utan att några blir rastlösa och lektionstid får avsättas för att vara ”ordningspolis”.
• Man tvingas sänka svårighetsgraden på alla övningar. Det blir förenklingar av det redan enkla.