Regeringens utredare: Lärares tid ska regleras

Sedan sommaren 2023 har han på regeringens uppdrag utrett hur förskollärares och lärares administrativa börda kan minskas till förmån för mer tid till arbetet med undervisningen och det som hör till den. Ett år senare utökades uppdraget till att även omfatta hur lärares och förskollärares undervisningstid – och tid till planering och uppföljning – kan regleras.

På måndagen presenterade Bo Jansson, som har en bakgrund som högstadielärare och ordförande i Lärarnas Riks­förbund, sina förslag i betänkandet ”Tid för undervisnings­uppdraget”.

I utredningen beskrivs hur förskollärares och lärares arbetsbelastning har ökat, hur många av de senaste decenniernas förändringar på skolområdet och i samhället i stort har bidragit till en avprofessionalisering av lärarkåren; decentraliserat huvudmannaskap, målstyrning, friskolereform, marknadifiering, kundperspektiv, juridifiering, ökad kontroll, individualisering och en omfattande digitalisering för att bara nämna några exempel.

– De professionellas autonomi och ställning behöver öka för att yrkena ska bli attraktiva igen, att fler vill utbilda sig till lärare och förskollärare, men även arbeta kvar i skolan, säger Bo Jansson.

En del i detta är att minska de administrativa delarna av lärararbetet som enligt mångas bedömning har ökat i omfattning, trots återkommande politiska löften om motsatsen.

– En del administration är viktig och en naturlig del av lärararbetet, men mycket är inte det och görs framför allt för att skolan ska ha ryggen fri vid eventuella granskningar.

– Det är arbetsuppgifter som tar mycket tid i anspråk, tid som kan användas betydligt bättre, till exempel till att planera och efterarbeta undervisningen. Samma sak gäller en mängd andra arbetsuppgifter som lärare tvingas utföra, men som borde utföras av annan skolpersonal.

Jag räknar med att förslagen ska börja gälla från och med höstterminen 2027.

Bo Jansson vill bland annat begränsa vårdnadshavares rätt att kräva fortlöpande information från skolan eller förskolan om hur det går för deras barn.

– Mängden information kommer inte att minska med vårt förslag. Men det blir skolan, förskolan eller fritidshemmet, det vill säga professionen och utifrån elevens eller barnets behov, som avgör när informationen ska lämnas ut.

Varför vill du halvera antalet utvecklingssamtal?

– För att de tar oerhört mycket tid från undervisningen. Dessutom informerar skolan på många andra sätt. Enligt vår bedömning räcker det i normalfallet med ett utvecklingssamtal per läsår. Men självklart ska man kunna hålla fler om det finns ett behov av det, till exempel när det gäller elever med särskilda behov.

Slut med ”extra anpassningar”

Bo Jansson berättar att han även vill förändra hanteringen av anmälningar gällande kränkande behandling av elever.

– I dag är tröskeln för vad som ska anmälas mycket låg, vilket har bidragit till en kraftig ökning av antalet anmälningar. Det har i sin tur gjort att vi riskerar att missa allvarliga fall. Vårt förslag förenklar administrationen, frigör tid och stärker arbetet med att upptäcka och motverka kränkningar.

Varför vill du ta bort ”extra anpassningar” i skollagen?

– För att begreppet har överlevt sig självt. Det måste till en förändring.

Mycket talar för att lärares undervisningstid både har och fortsätter att öka.

– Flera undersökningar tyder på att så är fallet. Tyvärr saknas det solid statistik på det här området.

Till skillnad från i många jämförbara länder, till exempel Norge, Finland, Frankrike och Tyskland, finns det i Sverige ingen central reglering av hur mycket tid som förskollärare och lärare ska lägga på undervisning och det som hör till den.

– Elevernas undervisningstid är reglerad, men inte lärarnas. Det är helt orimligt. Förskollärares och lärares möjligheter att fokusera på undervisningen är avgörande för barns och elevers möjligheter att lära och utvecklas.

Dags att reglera undervisningstiden

Bo Janssons utredning föreslår att såväl lärares undervisningstid som tiden till för- och efterarbete regleras av staten.

– Grundprincipen bör vara 1+1, det vill säga att en timmes undervisning kräver minst en timme till för- och efterarbete. Tiden till för- och efterarbete bör dessutom öka ju äldre eleverna är.

– När det gäller undervisningstiden anger vi ett intervall som inte får överskridas. Däremot sätter vi ingen nedre gräns.

Ökar ert förslag behovet av lärare?

– Ja, och det kan ju verka olyckligt med tanke på lärarbristen. Samtidigt minskar antalet barn och elever under ett antal år framöver vilket gör det lättare att göra sådana här förändringar nu. Det är dessutom helt nödvändiga åtgärder, inte minst för att förbättra läraryrkenas attraktivitet.

– Många av de förskollärare och lärare som lämnat och lämnar yrket anger den höga arbetsbelastningen och att de inte har tillräcklig med tid till huvuduppdraget som skäl.

Ingen tydlig prislapp på förslagen

En konsekvens av en reglering av lärares undervisningstid kan bli ökade klasstorlekar.

Bör även barn- och elevgruppernas storlek regleras av staten?

– Jag har inte haft i uppdrag att föreslå något sådant, men anser att det bör göras för att inte huvudmännen ska ”kompensera sig” genom att öka gruppstorlekarna. Samtidigt inser jag att det finns en del praktiska problem, inte minst med tanke på att gruppstorlekarna kan behöva varieras beroende på ämne, moment och liknande.

Vad kostar ditt förslag?

– Det är inte helt enkelt att svara på. Bristen på tillförlitlig statistik kring lärarnas undervisningstid ställer till med stora problem även på detta område. Vi har gjort utförliga beräkningar utifrån de uppgifter som finns tillgängliga och kommit fram till att staten minst bör kompensera kommunerna med drygt 2,5 miljarder kronor per år med anledning av den föreslagna regleringen av undervisningsuppdraget. 

Blir förslagen verklighet?

– Jag räknar med att de ska börja gälla från och med höstterminen 2027. Det är svårt att se förslagen som parti- eller ideologiskiljande. Jag tycker att samtliga partier i riksdagen borde kunna ställa sig bakom dem.

– Det är väl egentligen bara SKR och Almega som inte vill ha en statlig reglering, som anser att detta är frågor som arbetsmarknadens parter bör lösa i förhandlingar. Men det har de försökt göra länge utan att lyckas, och då bör staten träda in.

LÄS ÄVEN:

Dramatiska förslagen: 22 punkter för sänkt arbetsbelastning

Varannan lärare svarar: Vi kan inte utföra vårt jobb

Han jobbade på toaletten för att hinna

”Glöm inte att du kan begära ersättning för övertid”

Utredaren: Minst fem timmar planeringstid för lärare i förskola och fritidshem