Risken: ”Orealistiska förväntningar på lärare”

Ett porträtt av Jenny Wallén och en genrebild av en kvinna i klassrum, kvinnan bär hijab
Foto: Privat/AdobeStock

Jenny Wallén varnar för att det finns för lite forskning för att dra slutsatser kring effektiv SFI.

Tiden på SFI är inte den viktigaste faktorn bakom lyckade SFI-studier, skriver Maryam Barkadehi, som i stället menar att undervisningens kvalitet har störst betydelse.
Jenny Wallén varnar för att dra för stora slutsatser av den forskning som finns på fältet – risken är att det leder till ”orealistiska förväntningar på lärare elever och SFI som helhet”.
Debatten om SFI fortsätter.

Jag delar uppfattningen att SFI-undervisning ska bygga på bästa tillgängliga kunskapsunderlag. Universitetsläraren Maryam Barkadehi målar dock upp en bild av kunskapsläget om utbildning för kortutbildade vuxna SFI-elever med hjälp av begrepp och referenser som skaver.

Argument i stil med ”forskningen visar” används på ett område där (den mycket begränsade) forskningen i dagsläget inte möjliggör slutsatser om effektiv och kvalitativ undervisning som leder till snabbare progression för elever på studieväg 1.

”Stödjer inte slutsatsen”

Barkadehi presenterar idén att effektiva och kvalitativa undervisningssätt som snabbar på studieväg 1-elevers progression i SFI-undervisningen redan finns belagda i forskning. De två referenserna som anges stödjer dock inte den slutsats som dras.

Dels refereras till ett forskningsprojekt som letts av Wedin, som belägg för hur alfabetisering kan utvecklas effektivt. Projektets övergripande frågeställningar gör dock inte anspråk på att undersöka effektivitet i relation till progression och tidsåtgång för studierna. Resultatet belyser viktiga aspekter av undervisning, men de visar inte vilka praktiker som leder till effektivare progression eller kortare studietid. 

”Inte slutförd”

Vidare refereras en pågående forskningsöversikt vid Skolforskningsinstitutet om muntlig färdighetsträning inom SFI. Översikten undersöker vilken undervisning som främjar muntlig andraspråksutveckling, men är ännu inte slutförd.

Det är rimligt att invänta resultaten innan man drar slutsatser om undervisning som leder till påskyndad progression.

Mycket forskning saknas ännu om kortutbildade SFI-elevers studier, exempelvis vad gäller progression i andraspråksinlärningen över tid och effektiva metoder för att utveckla litteracitet (Piccinin & Del Maso, 2021; Gujord m.fl., 2024). Det blir därför svårt att acceptera Barkadehis antydningar om att det redan finns en gedigen vetenskaplig grund som belägger kvalitativ undervisning som leder till effektivare progression.

”Orealistiska förväntningar”

God undervisning och tidsåtgång måste givetvis diskuteras, men inte utifrån påståenden som ger sken av att forskningen är fylligare och av annan karaktär än den faktiskt är.

Utan gediget kunskapsunderlag riskerar krav på högre lärarkompetens att bli verkningslösa och leda till orealistiska förväntningar på lärare, elever och SFI som helhet.

Att istället påvisa kunskapsbehov och använda dessa som incitament till att söka mer kunskap vore en mer konstruktiv väg framåt.

Jenny Wallén, SFI-lärare på studieväg 1 och speciallärarstudent

LÄS ÄVEN:

SFI: ”Gränsen kastar ut analfabeter i arbetslöshet”

Svarar om SFI: Tiden inte viktigast för progression

SFI-debatten: ”Bygger språk på tre-fyra månader”