Falun följer den skotska vägen

Meg Wallin, samordnare. Foto: Lenita Jällhage

I mars hade konsultationsteamet sitt första möte. I teamet ingick Bup, habiliteringen och primärvårdens samtalsmottagning för barn och unga med psykisk ohälsa. Från kommunen deltog barn- och familjesektionen, elevhälsan, närvaroteamet och rektorn från Hälsinggårdsskolan.

Pilotverksamheten startade på två förskolor med totalt 130 barn och Hälsinggårdsskolan F-9 med 700 elever. De ligger i ett socioekonomiskt utsatt område några kilometer utanför stadskärnan.

— Under det första mötet hade alla olika bilder av vad vi skulle göra. Det var en krystad stämning och alla höll på sina revir, säger Meg Wallin.

Därefter har mötena fungerat allt smidigare. Teamet har arbetat med stöd till 15 skolbarn på Hälsinggårdsskolan, hälften från låg- och mellanstadiet och resten på högstadiet. Föräldrarna har gett sitt samtycke till att teamet bryter sekretessen kring deras barn. Föräldrar har också erbjudits stöd. Skolan har fått stöd av Bup kring inkludering i skolan av barn med autism.

— Innan vi tar oss an ett barn så ska skolan ha gjort den pedagogiska kartläggningen, undersökt frånvaro, och tittat på vilka hjälpmedel som fungerar och ifall miljön runt barnen anpassats tillräckligt, säger Meg Wallin.

Med barnen i fokus har yrkesgrupperna börjat jobba mer prestigelöst. Tanken att konsultationsteamet ska arbeta förebyggande fick man släppa eftersom Hälsinggårdsskolan hade fullt upp med akuta pågående ärenden.

— Det var barn som fanns hos Bup, LSS eller socialförvaltningen och där skolan inte visste vad som pågick på grund av sekretess. Där fanns det heller ingen dialog eller förståelse för varandras arbete. Därför beslöt vi att lyfta dem först, säger Meg Wallin.

Sedan augusti har man byggt ut med ytterligare fem skolor. Konsultationsteamet består nu av elevhälsan, socialtjänsten och primärvårdens samtalsmottagning för barn och unga med psykisk ohälsa. Bup och habiliteringen tar Meg Wallin kontakt med vid behov.

Teamet har beslutat att arbeta med barn från förskoleklass till sexan för att kunna lägga fokus på det förebyggande. Man tar fram innehållet i barnens plan och ser till att det finns en namngiven person som barnen och deras föräldrar kan vända sig till.

Det är ännu så länge för tidigt att dra långsiktiga slutsatser av arbetssättet men ryktet om det har spridit sig.

— De ringer hela tiden från skolor som inte ingår i projektet. Och föräldrar ringer och ber om stöd. Det känns jättestort, säger Meg Wallin.

Hälsinggårdsskolan rektor Anette Blomqvist har varit med i konsultationsteamet från start. För henne var det en lättnad när teamet började arbeta gemensamt med barnen som hade en komplex problematik. I många av de fallen kände hon att skolan hade stått och stampat i väntan på att Bup och andra förvaltningar skulle agera.

— Flera knutar löstes upp och jag fick en helhetsbild av vad som gjordes kring de enskilda barnen. Det hade jag inte tidigare på grund av sekretessen. Föräldrarna upplevde också att det helt plötsligt började hända saker, säger Anette Blomqvist.

En erfarenhet hon har gjort är att skolan varit lite väl snabba att kontakta Bup när barn har mått dåligt.

— Kanske kan vi använda skolpsykologerna och special­pedagogernas kompetens mer för att handleda oss. Och utnyttja Bup mer för konsultation, eftersom de håller på att drunkna i utredningar.

Under hösten har hon träffat konsultationsteamet varannan vecka. Skolans elevhälsoteam lyfter fram vilka elever och frågeställningar de vill att hon ska ta upp.

Ingen förälder har sagt nej till att häva sekretessen. Skulle det ske så får hon dra ärendet anonymt.

Men hon upplever att majoriteten av föräldrar vill ha stöd eftersom de drar ett stort lass. De är bärare av informationen om sina barn och har fått dra deras historia gång på gång för de olika aktörer som varit inblandade runt deras barn.

— Modellen kommer göra deras vardag lite mindre tung, säger hon.

Anette Blomqvist vet att många lärare tycker att det är jättesvårt att förhålla sig till att det krävs fler och fler individuella lösningar för barn i behov av stöd.

För att hon själv ska få mer tid att arbeta med det pedagogiska runt barnen i behov av stöd ska Anette Blomqvist anställa en administrativ koordinator som avlastar henne.

— Jag måste kunna gå ”all in” i detta.