Kunskapen fastnar när eleverna använder alla sinnen

Det kallas ”estetiska lärprocesser” och de tas upp i läroplanen – men det är mindre vanligt att en hel kommun jobbat med dem på det här viset. 

– Vi har haft ett bra samarbete med både skolledning och projektledare i kommunen, säger musikläraren Hanna Mellberg som också arbetar som ämneslärare på Solenskolan. 

Det är flera år sedan som hon och kollegan Helena Nordlöw Kindström började tänka att de på ett mer systematiskt sätt borde kunna smälta samman musikundervisningen med sina teoretiska ämnen. Och få eleverna att använda fler sinnen.

– Att sjunga mattetal är det nog många som prövat, men vi ville gå ännu längre. En kärnfull beskrivning av estetiska lärprocesser kan beskrivas med att man är “i” ämnesområdet istället för att man att man talar “om” ämnet. 

Fortbildar alla förskoleklasslärare

Under ett år gick de en utbildning i estetiska lärprocesser på Stockholms musikpedagogiska institut. De följande två åren testade de sedan metoderna i årskurs 1 och 2. 

De införde till exempel ett nytt sätt att lära sig klockan: Barnen fick lägga sig på golvet och agera minut- och timvisare som flyttade sig sakta i takt med musiken. Vidare fick de gå i takt till siffror som lagts ut på golvet. Och de fick hoppa och klappa i takt till stavelser. Med mera.

– Vi fick positiva reaktioner från eleverna, framför allt märkte vi att kunskaperna fastnade bättre. ”Kommer ni ihåg när vi samlade alla bollarna på ett ställe? Vad gjorde vi då?”. ”Vi jobbade med addition”, svarade en av eleverna. 

Sedan fick de projektpengar från Skolverket för att kunna sprida kunskaperna till samtliga skolor i Härnösand. Så under det gångna läsåret har samtliga förskoleklasslärare på kommunens åtta grundskolor fått fortbildning i estetiska lärprocesser av Hanna Mellberg och Helena Nordlöw Kindström.

De nämner regalskeppet Vasa som ett exempel på hur man kan introducera nya ämnesområden:

– Vi tar med oss lite tjära, en läderhud och en bit ek, ett sätt för eleverna att få både doft- och synintryck kopplade till skeppet. Det är mer effektfullt, säger vi, än att be barnen öppna sidan 12 i boken!

Förskolan ett föredöme

Förskoleklasslärarna har varit positiva, visar svaren i utvärderingen: ”Vi når fler elever”, ”Mattesångerna sätter sig i muskelminnet”, ”Lättare för vissa elever att sjunga än att prata”, ”Ger glädje och gemenskap”.

Ungefär hälften av eleverna på deras egen skola, Solenskolan, har annat modersmål än svenska. Undervisningsmetoden är extra viktig för dem. Men den gynnar alla barn, i synnerhet de med olika typer av språkstörning.

– Nyligen kom en sva-lärare fram till mig och undrade om vi talat om hösten, eftersom barnen gick runt och sjöng ”Nu är det höst” och klappade två gånger. 

Hanna Mellberg och Helena Nordlöw Kindström kallar lektionerna för ”Ester” och idén är att oavsett ämnesområde kan estetiska lärprocesser prägla lektionerna. Det blir som ett sätt att tänka. 

– Förskolan är bra på den här typen av lärande med många sinnen, men vi i skolan kan bli bättre på det, vi måste våga bredda vår undervisning med fler typer av estetiska uttryck. Det passar inte alla barn att enbart jobba med böcker och pennor.

Vill nå fler

Hanna Mellberg menar att verkligheten där ute ger dem rätt:

– När nu många elever inte når målen i matte, då är det undervisningen som måste ändras, inte timplanen. 

Projektpengarna från Skolverket tar slut vid årsskiftet, men de hoppas på någon typ av förlängning.

– Mycket estetiskt arbete görs redan ju redan, men genom ett förlängt projekt skulle vi kunna nå fler pedagoger på fler stadier i kommunen. 

LÄS ÄVEN

Så lyfter teoretiska ämnen med praktiska moment

De använder hela kroppen för att sätta punkt

Modellen som får igång skrivandet av faktatexter

Berättelsemetoden får elever att erövra nya begrepp