Eleverna Omina Abdurasulova och Surra Estland Tesfay lästränar med specialläraren Johanna Ahnström Tjärnstig.
Till startsidan
Vuxna från vänster: Yvania Medina Avila, rektor, Birgitta Ljung, ordförande för Rädda Barnen Huddinge-Botkyrka, Johanna Ahnström Tjärnstig, speciallärare och Mikhael Mikalides, specialpedagog. Elever från vänster: Leah Sinisalo Gonzalez, Youstina Said och Viktor Kojic.
Läsning
Gör barns läsning till en skolövergripande fråga – och inled ett strukturerat samarbete med civilsamhället. Det tipset ger Annerstaskolan i Huddinge som ordnat en läsutmaning ihop med Rädda Barnen.
– Vi märker redan att skolbiblioteket används mer och att fler barn läser på rasterna, säger specialpedagogen Mikhael Mikalides.
Förra fredagen firades lågstadiets elever för sina läsinsatser. Rädda Barnen var där med sina specialdesignade diplom, priser delades ut och det hölls brandtal om det magiska i att läsa och vikten av att få ett rikt språk. Före jul ska också mellanstadiets och högstadiets elever uppmärksammas.
– Ett rikare språk ger dem bättre verktyg att forma sina liv, säger Mikhael Mikalides som själv kom till Sverige som treåring från Libanon och kan känna igen sig bland eleverna på skolan som i hög rad har andra modersmål än svenska.
Mikhael Mikalides.
På senare år har skolan jobbat allt intensivare med läsningen, inte minst via kartläggningar av läsförmågan med Legilexi. Men höstens satsning var något nytt: att också involvera Rädda Barnen. Mikhael Mikalides var själv pådrivande då han sitter i organisationens styrelse i Huddinge-Botkyrka.
– Rädda Barnen gör ju mycket för dem som har det allra svårast, men vi i styrelsen diskuterar ofta hur vi också kan jobba förebyggande och främjande. Vad kan vi göra för att barn ska få det bättre? Jo, ett sätt är att ge dem ännu större tillgång till det svenska språket.
Deras gemensamma läsutmaning sparkade i gång inför läslovet och pågick fram till förra veckan – och den inbegrep samtliga elever i F–9 och samtliga lärare. Det var tystläsning och det var högläsning och allt däremellan. Och Rädda Barnen bidrog med affischer, läsprotokoll och bokmärken.
– Alla elever fick jobba utifrån sin egen nivå, vissa är språksvaga och behöver mycket stöd. Lärarna har inte bedömt antalet lästa sidor, de har bedömt själva ansträngningen. Alla barn får priser!
Att precis hela skolan var inblandad blev ett extra plus.
– Barnen kunde säga att ”där sitter min lillebror och läser” och ”där kommer min storasyster med en ny bok från biblioteket”. Det inspirerade alla att vara med och anstränga sig.
Vad har det betytt att ha med Rädda Barnen?
– Mycket. Delvis för att organisationen kommer in med resurser förstås, men också för att det blir viktigt på riktigt när en stor aktör är med. Barnen märker när någon annan tycker att deras läsande är viktigt.
Eleverna Omina Abdurasulova och Surra Estland Tesfay lästränar med specialläraren Johanna Ahnström Tjärnstig.
Läsutmaningen arbetades fram gemensamt av förstelärare, specialpedagogiska teamet och skolledningen, tillsammans med Rädda Barnens styrelse. Mikhael Mikalides har fungerat som länk mellan organisationerna.
– Våra speciallärare kan redan se en markant ökning i läsförmågan i flera klasser. Det beror förstås också på insatser som gjorts tidigare, men läsutmaningen har haft en stor roll i den här positiva utvecklingen.
Annerstaskolan valdes som pilotskola av Rädda Barnen för en satsning av den här typen. Nu ska den utvärderas ordentligt – men det finns redan tankar på att sprida modellen till fler skolor.
– Vår grannkommun Botkyrka planerar att dra igång något liknande nästa år och Rädda Barnens Södra distrikt (Stockholms län) vill gärna sprida det till flera kommuner. Det här är en modell som fungerar.
Vuxna från vänster: Yvania Medina Avila, rektor, Birgitta Ljung, ordförande för Rädda Barnen Huddinge-Botkyrka, Rislen Gårdenberg, klasslärare, Mikhael Mikalides, specialpedagog och Johanna Ahnström Tjärnstig. speciallärare.<br />Elever från vänster: Leah Sinisalo Gonzalez, Youstina Said och Viktor Kojic.
LÄS ÄVEN
Det händer när nationella proven i årskurs 3 försvinner
Så förändrade eleverna Nora Khalils nya bok
Körling: Sluta skrämma elever med orden ”lätt” och ”svårt”
Krönika Ordet ”svår” är en varningssignal för vissa elever.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren om lärartypen som skapar lugnet som behövs.
Forskning Forskaren: Framkallar förmågor och inre resurser hos eleverna på ett effektivt sätt
Lektionstipset Gör övergången till mellanstadiet lättare: ”Blir inte en chock”
Reportage Läraren: ”Det har skapat en gemenskap mellan eleverna”.
Forskning ”Vuxna i skolan gör det ofta utan att ens tänka på det.”
Forskning Forskaren: ”Gäller särskilt de lägst presterande eleverna.”
Krönika ”Omvärldens syn på barn och unga hårdnar.”
Forskning Forskaren: Elever upplever att vuxna inte följer upp det som har hänt.
Läsning ”Många elever blev peppade när de förstod att de faktiskt kan påverka sin läsning.”
Debatt Lågstadieläraren: När stödet uteblir blir sjukdomen kronisk.
Forskning Forskaren: ”När koncentrationsförmågan försämras så blir det jobbigare i skolan.”
Krönika ”Det om något skulle ge läraren den raka rygg som krävs.”
Krönika ”Det ena behöver inte utesluta det andra.”
Reportage 51 elever i klassen: ”Häftigaste förändringen jag varit med om.”
Skrivande ”Elever är sämre förberedda i sin finmotorik idag.”
Forskning Forskaren: Använd teckningarna – sätt inte in dem i en pärm.
Lektionstipset ”Musiken är en bro till lärande”.
Skolverket Forskaren: ”Tveksamt vad materialet bidrar med”.
Debatt Läraren: ”Mindre elevgrupper och hög lärartäthet är ingen lyxfråga.”
Kursplaner Professorn: Det behövs ett mycket bredare grepp för att lösa läskrisen.
Debatt ”Det går inte skyllas på digitaliseringen av skolan.”
Krönika ”Jag blir heligt förbannad.”
Forskning Forskaren: Nästan omedvetet smyger sig ordet in.
Forskning Forskaren: Kan vara svårt för eleverna att förstå.
Praktiska tips ”Tyvärr visar vår kartläggning att sång nedprioriteras i skolan.”
Böcker ”Allt fler inser teknologins skadliga inverkan på barnen.”
Debatt ”På de flesta lärosäten dominerar snarare innehåll som står i strid med detta kunskapsfält.”
Krönika ”Då måste eleven stanna kvar där eleven är.”
Debatt ”Den teori som är majoritetsuppfattning i vårt land har brister.”
Praktiska tips Musikläraren: Vi ger barnen minnen att haka upp kunskapen på.
Debatt Replik: Krävs djupa mattekunskaper för att hjälpa elever vidare.
Forskning Nu vill forskaren se större fokus på ämnesspecialisering.
Forskning Forskaren: Vi måste våga bredda analysen.
Debatt Professorn: Grovt missvisande påstående.
Debatt Kunskapsstrategen: Läsetablissemanget struntar i det som inte passar in i deras världsbild.
Debatt Läraren: ”Chockad över hur olika det ser ut.”
Forskning Forskaren: Många riskerar att hamna i en återvändsgränd.
Debatt Lågstadieläraren: Att förstå en text handlar inte enbart om att kunna återberätta vad som står.
Debatt Läraren: Ett centralt hinder som är osynligt i debatten.
Boktips Lektorerna ger flera handfasta tips i ny bok.
Undervisning Lärarna tipsar: Momenten som funkar bra utomhus.
Krönika ”Det finns en sådan kraft i en lärares röst. Den ska inte tystas.”
Guiden Expertens fem bästa tips.
Naturkunskap ”Vi vill visa att det är lätt att ta sig ut.”
Pedagogiska tips Lågstadieläraren om forskningsbaserade metoden: ”Små enkla grepp som ger effekt.”
Krönika ”Kan bidra till en känsla av mening och sammanhang.”
Forskning Forskaren: Utvecklar ett algebraiskt tänkande eleverna har nytta av.
Debatt Lågstadieläraren: ”AI är INTE ett hot – det är ett hopp!”