Därför kontrollerar hon alla sexåringarnas grovmotorik
Christina ”Kicki” Karlsson är lärare på Sandbäcksskolan (F–6) i Katrineholm.
Förskoleklass
När barn har problem med grovmotoriken får det effekter både på inlärning och på sociala relationer – därför beslutade idrotts- och specialläraren Christina Karlsson att screena alla barn inför start i förskoleklass. Och följa upp med daglig träning.
Efter fem år är resultatet tydligt: barnen mår bättre.
Barns försämrade grundmotorik har fått stor uppmärksamhet på senare tid. Christina ”Kicki” Karlsson såg problemen redan som nyexaminerad från GIH/Örebro kring sekelskiftet – och sedan dess har det bara blivit värre.
Därför drog hon igång sitt ambitiösa projekt på Sandbäcksskolan (F–6) i Katrineholm för fem–sex år sedan.
– I början av min idrottslärargärning insåg jag att det fanns elever i förskoleklass som inte kunde det som jag förväntade mig.
De saknade helt enkelt åldersadekvata fysiska färdigheter, deras förmågor låg mer på förskolebarns nivå.
– Via min rektor tog jag kontakt med förskoleområdet och där startade vi ett samarbete, bland annat med föreläsningar av mig.
Testar alla elever i förskoleklass
Sedan inleddes själva screeningen, vars innehåll vilar på vetenskaplig grund. Kicki Karlsson träffar varje elev i förskoleklass i ungefär en kvart i början av läsåret.
– Eleverna gör olika rörelser som att balansera på ett ben och stå på alla fyra med huvudrörelser. Sedan räknar jag ihop antalet poäng per elev och återkopplar till deras lärare i förskoleklass. Jag berättar vilka som kan behöva extra stöd. Och ibland hör jag av mig till vårdnadshavarna och tipsar och erbjuder övningar under lekfulla former.
I skolans upplägg för att förbättra neuromotoriken ingår att göra övningar varje dag i förskoleklassernas klassrum – och på idrottslektionen med Kicki Karlsson. Arbetet med medveten rörelseträning fortsätter sedan på idrottsundervisningen i både ettan och tvåan.
– Därtill erbjuder skolan extragympa 20 minuter i veckan i varje årskurs, för elever som behöver träna mer. Vi har ungefär hundra elever i varje årskurs så extragympan behövs och är populär att få komma till.
Vad är det för övningar som eleverna i första hand är i behov av?
– Det handlar om basala färdigheter, mycket kopplat till balans: att kunna rulla, snurra och gunga. När de tränar sånt förbättras balanssinnet som i sin tur påverkar annat i kroppen. Vi jobbar också mycket med nackstabiliteten, ögonens muskler fästs ju just i nacken och hörselnerven går nära båggångarna i innerörat. Allt hänger ihop.
Påverkar mycket i deras vardag
Kicki Karlssons poäng – som hon också föreläser om för förskolepersonal, idrottslärare och rektorer – är att barns motoriska förmågor påverkar mycket i deras vardag. Att rörelse stimulerar hjärnan och gynnar inlärningen är välkänt, men att balansträningar skulle förbättra barnens kommunikativa förmågor är kanske inte lika självklart.
– De barn som har sämre koll på sin kropp, de kanske kullar sina kompisar för hårt när de leker kull. Och då blir kompisarna arga.
Sådana händelser kan i sin tur leda till att inte få vara med i leken – vilket förstås påverkar det psykiska välmåendet. Tidigare, menar hon, betraktade man barnets motoriska, kognitiva och emotionella förmågor som enskilda förmågor.
Men inte längre.
– Nu vet man att det är ett ömsesidigt förhållande där alla områden är beroende av och påverkar varandra.
”Blir rörd när jag tänker på henne”
Själv har hon en privat hemsida med den träffande titeln ”Alla barns rätt till skrubbsår”.
– Det handlar förstås inte om att barn ska slå sig avsiktligt, men om vi ska förbättra deras fysiska förmågor behöver vi låta dem utsättas för vissa risker, till exempel risk för skrubbsår.
Vilka resultat har ni upplevt under de här åren med medveten rörelseträning?
– Barnen har en större säkerhet i sina kroppar. Vi har fortsatt nära samarbete med områdets förskolor, idag när de kommer är många fler motoriskt kompetenta.
Kicki Karlsson exemplifierar med en sexåring som hade en neuromotorik i nivå med en treåring när hon började i förskoleklass.
– Jag blir rörd när jag tänker på henne. Hon går i specialklass nu på en annan skola och har fortfarande utmaningar, men det var helt otroligt hur hon utvecklades, föräldrarna var så tacksamma. När man ser en sån utveckling påminns man om vilket fantastiskt yrke vi har.
Kicki Karlssons lästips till den som vill veta mer: Assessing Neuromotor Readiness for Learning. The INPP Developmental Screening Test and School Intervention Program. Sally Goddard Blythe. Wiley Blackwell. 2025, andra upplagan.
LÄS ÄVEN
Kravet: Grundmotorik måste ta plats i lärarutbildningen
Ny studie: Drastisk försämring av barns motorik
Så ska de stärka elevernas allt sämre motorik
Forskaren: För lite om rörelse och motorik på lärarutbildningarna
