Tydlighet i klassrummet motverkar mobbning
Mattias Kloo disputerade nyligen i pedagogik med en avhandling om mobbning och lärares ledarskap.
Forskning När läraren lyckas få ordning i klassen och genomför en strukturerad undervisning leder det inte bara till ökat lärande – det bidrar också till att motverka mobbning. Det konstaterar forskaren Mattias Kloo.
Mattias Kloo har länge intresserat sig för barn som far illa, bland annat har han studerat barn som varit vittnen i rättegångar.
– Den här gången ville jag ge mig in i skolans värld, det är ett faktum att mobbningen ökar trots alla insatser med antimobbningsprogram.
Han är inte kritisk till programmen, flera har fått mobbningen att minska.
– Men det räcker inte, vi måste göra mer för att skydda de utsatta barnen. Därför ville jag ta ett steg tillbaka och titta närmare på det sociala klimatet inne i klassrummen.
Lärares ledarskap avgörande för att minska mobbning
Hans avhandling bygger på intervjuer med lärare och återkommande enkäter med drygt 2 600 elever när de gick på mellanstadiet.
– Ett väldigt tydligt resultat är att lärarens ledarskap har stor betydelse för förekomsten av mobbning i klassen.
Vilken typ av ledarskap visade sig fungera allra bäst?
– Det är, enligt eleverna själva, en lärare som stöttar, som bryr sig och som samtidigt ser till att det är ordning och lugn i klassrummet. Vi fann ett klart samband mellan den typen av lärare och lägre förekomst av mobbning.
Mattias Kloo kallar typen för en ”auktoritativ” lärare.
– Ej att förväxla med en auktoritär lärare! Termen auktoritativ kommer från uppfostringslitteraturen, den understryker betydelsen av att föräldern både stöttar barnet och sätter upp tydliga regler och gränser.
Uppmaningen: Ha koll på elevernas vänskapsrelationer
Den här typen av lärare har stor betydelse i arbetet mot mobbning i årskurs 4 och 5, visar hans studie, men mindre betydelse i årskurs 6.
– Då blir vänskapsrelationer viktigare för barnen än relationen till läraren. Men även bland äldre barn kan läraren spela en viktig roll i arbetet mot mobbning.
Hur då?
– Genom att ha koll på när vänskapsrelationer försämras och genom att försöka hjälpa elever att hitta tillbaka till varandra. Min forskning visar nämligen att försämrade vänskapsrelationer kan smitta av sig och leda till ett sämre socialt klimat i hela klassen.
De elever som inte har någon kompisrelation alls i klassen löper en större risk att utsättas för mobbning jämfört med de elever som har vänner.
– Det kan räcka med att ha en vän i klassen, att ha flera är inte lika viktigt.
Lärare har många uppgifter att sköta, ska de också jobba med att laga elevernas vänskapsrelationer?
– Jag har stor förståelse för tröttheten inför alla problem som skolan får i knät. Men jag vill betona att detta har en koppling till kärnuppgiften, eftersom mobbning bevisligen också påverkar elevers akademiska prestationer.
LÄS ÄVEN
Sekretess: Vem får säga vad till vilka om en elev?
Elever vill att dåligt beteende i skolan ska få konsekvenser
Nycklarna för att få med sig pojkarna i undervisningen
