Ny studie: Oklart vilket stöd bilder ger elever
”Det viktigaste att ta med sig är att tänka på att bilder inte per automatik är lättare att förstå än text för en elev”, säger forskaren och logopeden Hanna Lindfors. Foto: Linnéuniversitetet och Bildbyrån
Forskning
En ny studie visar att barns hjärnor tolkar bilder och språk på liknande sätt. Att utgå från att instruktioner med bilder per automatik är lättare för elever att förstå än instruktioner med text är alltså vanskligt.
– Det är ett vanligt antagande man ska ifrågasätta, säger forskaren och logopeden Hanna Lindfors.
En ny avhandling från Linnéuniversitetet visar att barns hjärnor reagerar på liknande sätt när det gäller både bild och språk. Hanna Lindfors, logoped och lektor på Linnéuniversitetet, har med hjälp av sina forskarkollegor mätt barnens hjärnaktivitet och kommit fram till att berättelser genom bild respektive språk framkallar liknande reaktioner i hjärnan.
Undersökningen gjordes på både barn med typisk språkutveckling och barn med DLD (Developmental Language Disorder). Barnen i studien fick titta på bildserier med ”Snobben”, för att tolka bilder, och filmer på ”Pingu” med en berättarröst för att tolka språk. I båda testen användes en version där något oväntat hände i berättelsen. Detta för att mäta hjärnans reaktion på den överraskande händelsen.
Gäller även barn med språkstörning
Barn med typisk språkutveckling reagerade när berättarrösten helt plötsligt sa något konstigt och oväntat, likaså när det hände något oväntat i bildserien. Hos barnen med DLD såg man däremot inte någon förändrad hjärnaktivitet när det oväntade hände i något av fallen.
– Mönstret att hjärnan reagerar liknande på bild och språk gäller alltså även för barn med DLD, har man svårt med språk har man också svårt med bilder, säger Hanna Lindfors.
Mätningen av hjärnaktiviteten gjordes med EEG. Det innebar att Hanna Lindfors och hennes kollegor kunde se i realtid hur barnens hjärnaktivitet förändrades, eller inte förändrades, under sekvenserna.
Medskick till lärare
Hanna Lindfors menar att en sak lärare kan ta med sig från hennes forskningsresultatet är att de bör vara försiktiga med hur de använder bilder i skolan.
– När vi mäter reaktioner hos barn med DLD så ser vi att de har svårt att ta emot information oavsett om det är med bilder eller språk. Man kan därför tolka resultatet som att man ska vara försiktig med att ge instruktioner med bilder. Det går inte att anta att instruktioner genom bildsekvenser är lättare att förstå än text. Det gäller dock bara bildsekvenser isolerat, hur de reagerar på bilder i kombination med text har vi inte undersökt i studien.
Finns det risker med att bildstöd har fått så stort genomslag i svensk skola?
– Min studie undersöker inte bildstöd, så utifrån mina forskningsresultat måste jag vara försiktig med att uttala mig. Men som logoped kan jag tycka att man ska använda bilder med eftertanke. Det viktigaste att ta med sig är att tänka på att bilder inte per automatik är lättare att förstå än text för en elev. Det är ett vanligt antagande man ska ifrågasätta, säger Hanna Lindfors.
LÄS ÄVEN
Låga krav på nationella proven leder lärarna fel
Stenhårt fokus på skrivandet ger resultat
Därför nedvärderas lärares beprövade erfarenhet
