
Jag klarade det! Sema lyckas med sitt tärningskast och kan använda sin superhjältekraft. Foto: Lina Alriksson
Reportage Rollspel väcker kreativiteten hos eleverna på Centrumskolan. Musikläraren Kim Schröder målar upp fantasivärlden där eleverna gestaltar sina karaktärer. Samtidigt tränar de språk och kommunikation.
Idil, Liban, Raneem och Sema är på väg hem från skolan. Det är en fridfull eftermiddag. En granne klipper gräset, ett pensionärspar promenerar med sina rollatorer och på gatan spelar barn landhockey.
Skolan ska ta vara på den muntliga berättartraditionen och det är inget man övar så mycket på, enligt min erfarenhet.
– Vrooom!
Plötsligt hörs ett motorvrål. En röd bil sladdar ut på vägen. Folk kastar sig i skydd. Ett bandymål krossas under däcken.
Bilen försvinner runt hörnet och då inser Idil vems den var. Hennes föräldrars!
– Men ni kände inte igen mannen som körde, säger Kim Schröder.
Gruppen diskuterar. Kan det vara en tjuv? Vart tog han vägen i så fall? De byter snabbt om till sina superhjältedräkter och återvänder till brottsplatsen för att leta ledtrådar och förhöra vittnen. Idil har förvandlats till Snällknäckaren som kan göra sig osynlig och Raneem till Maskina, som kan tala med elektriska apparater.
Jag klarade det! Sema lyckas med sitt tärningskast och kan använda sin superhjältekraft. Foto: Lina Alriksson
Spåren leder till hamnen, kvarteret där stadens skummisar håller till. På natten flyger de dit för att spana. I en lagerlokal med plåtväggar och beväpnade vakter tycks fler stulna bilar vara gömda. Men hur ska de ta sig in?
– Jag gör mig osynlig, säger Liban i rollen som Blå Masken.
– Slå en tärning och se om du lyckas, svarar musikläraren Kim Schröder.
Skolbiblioteket är pimpat för rollspel. På väggen hänger beskrivningar av fantasifulla superkrafter och en karta över den fiktiva staden Rosenhill, där äventyren utspelar sig. På bordet står pappfigurer och leksaksbilar som hjälper eleverna att orientera sig i spelvärlden. Vid varje plats ligger ett formulär med spelkaraktärernas egenskaper.
– Alla vill kunna flyga, konstaterar skolbiliotekarien Tuva Jidne.
Tillsammans har hon och Kim Schröder, musiklärare och lärare i fritidshem, startat rollspelsprojektet på Centrumskolan i Växjö inom ramen för svenskundervisningen i årskurs 2. De utgår ifrån den populära bokserien ”Handbok för superhjältar”.
Idil letar efter en adress på kartan över Rosenhill, fantasistaden där äventuret utspelar sig. Foto: Lina Alriksson
Första delen av projektet handlade om att högläsa böckerna för klasserna med stöd av den lärarhandledning som finns utgiven av förlaget, med diskussionsfrågor kring texten och möjlighet att projicera illustrationerna i klassrummet. Det tog 8 till 10 veckor att komma igenom alla fyra delarna. Efter det skapade eleverna egna superhjältar tillsammans med klasslärarna, inspirerade av huvudpersonen Lisa, alias Röda Masken. I böckerna bekämpar hon skurkar parallellt med sitt vanliga liv som mobbad lågstadieelev.
– Berättelsen är väldigt avskalad. En vuxen som är bekant med alla klichéer räknar lätt ut vad som ska hända. Men för barnen är det jättespännande och engagerande, konstaterar Tuva Jidne.
Nu är de inne i andra fasen. Då får eleverna gestalta sina superhjältar i äventyr som Kim Schröder och Tuva Jidne förbereder. Det är korta mysterier med mycket action.
– Under min utbildning var det många som pratade om rollspel, men jag tyckte att det lät komplicerat och lite konstigt. Nu kan jag verkligen se hur många mål vi checkar av i läroplanen, säger Tuva Jidne.
Skolbibliotekarien Tuva Jidne har upptäckt fördelarna med rollspel som pedagogiskt verktyg. ”Det är litteratur och lek samtidigt”, säger hon. Foto: Lina Alriksson
Hon lyfter särskilt fram språk och kommunikation, problemlösning och samarbete.
– Skolan ska ta vara på den muntliga berättartraditionen och det är inget man övar så mycket på, enligt min erfarenhet. I mitt jobb ingår även att tillgängliggöra olika typer av litteratur. Då tänker jag oftast på poesi eller ”comics”, men det här är ju också litteratur!
Supehjältegruppen lyckas – osynliga – ta sig in i plåtbyggnaden, som visar sig vara en bilverkstad där mekaniker monterar ner fordon åt någon de kallar ”Skrotarn”. En av hans medarbetare stämmer in på signalementet av biltjuven. I taket hänger också Idils mammas röda bil.
– Kan vi få adressen till den här ”Skrotarn”, frågar Snällknäckaren.
Spelledaren Kim Schröder lever sig in i personerna som superhjältarna möter och berättar hur alla miljöer ser ut. Foto: Lina Alriksson
En av mekanikerna uppger genast namnet på ett värdshus. Idil hittar snabbt stället på kartan och gruppen gör sig redo att åka dit …
– Men precis som när vi läser stoppar vi när det är som mest spännande, avslutar Kim Schröder dagens spelomgång.
Allra sist får eleverna återge vad som har hänt i deras gemensamma berättelse. Sedan får de gå tillbaka till sitt ordinarie klassrum.
– Hej då, Maskina. Vi ses snart, viskar Raneem till sitt karaktärsblad.
Rollspel går ut på att deltagarna upplever ett äventyr tillsammans genom att sitta runt ett bord och prata.
Spelarna ”styr” var sin rollperson som de själva har skapat med hjälp av tärningsslag, regler och fantasin. Rollpersonens egenskaper och färdigheter finns nedtecknade som siffervärden på ett rollformulär. När en spelare vill att rollpersonen ska göra något, till exempel smyga, slår eleven ett slag med en tärning för att se om det lyckas.
Spelledaren har förberett historien, beskriver alla miljöer och gestaltar de
figurer som rollpersonerna möter i den påhittade världen. Ingen vinner eller förlorar. Spelarna samarbetar för att lösa sitt uppdrag.
I Sverige blev rollspel stort på 1980-talet. Det finns en mängd olika regelsystem och världar. Här är några exempel.
Drakar & Demoner: Utspelar sig i en fantasyvärld inspirerad av JRR Tolkiens ”Sagan om ringen”.
Mutant: I en dystopisk framtid har människor och djur muterats och fått oväntade krafter, både bra och dåliga. I de ”förbjudna zonerna” finns rester av den gamla civilisationen kvar.
Call of Cthulhu: Skräckrollspel som spinner vidare på världen i författaren HP Lovecrafts noveller.
Sagospelet Äventyr: Riktar sig till barn från 5 år och deras föräldrar.
Handbok för superhjältar: Bygger på den populära bokserien med samma namn. Det är detta spel som används i artikeln, men med förenklade regler.
Debatt Debatt: ”Stor sorg att det inte tas på större allvar.”
Krönika ”Ingen av oss frågade vad vi skulle göra för att få ett A.”
Debatt Slöjdläraren: Ansvaret ligger mycket mer på eleven än vi vill låtsas om.
Praktiska tips ”Man bränner ut sig om man lägger ribban för högt”
Debatt Idrottsläraren: Vakten vid ombytet ska schemaläggas.
Krönika ”Varför ser vi bara på film i alla ämnen.”
Debatt Kulturskolläraren: Trots detta betraktas estetämnen ofta som ett valfritt tillägg.
Debatt Fyra tydliga vinster.
Krönika Musikläraren om känslan av att inte vara bra nog.
Krönika Slöjdläraren: ”De har inte hunnit öva tillräckligt.”
Forskning ”Inte särskilt omvälvande resultat som presenteras.”
Debatt Musikläraren: Ge eleverna musiken tillbaka!
Forskning Forskaren: ”Man kan ha starka naturupplevelser i närområdet.”
Reportage ”Vi vill visa att det är lätt att ta sig ut.”
Undervisning Lärarna tipsar: Momenten som funkar bra utomhus.
Krönika ”Tyvärr gick det så långt att läraren mottog hot och fick sina bilbromsar mixtrade med.”
Kursplaner Läroplansutredaren: Vi vill se mer detaljerade kursplaner.
Lektionstipset Bildlärarens uppgift får eleverna att syna skeva skönhetsideal.
Fortbildning Slöjdläraren: ”Det finns ett enormt sug att få prata om vårt ämne.”
Idrott och hälsa ”Det har kämpats i regn och rusk och i sol och värme.”
Debatt ”Ett större hinder än själva innehållet i undervisningen.”
Debatt Slöjdläraren: Dags att uppmärksamma den växande krisen inom slöjdämnet.
Forskning Forskaren: ”Vi såg att det blev ett bra driv i arbetet.”
Kulturskolan Forskaren: Lagstadgad kulturskola höjer skolformens status.
Debatt Kulturskolläraren: ”Estetiska uttrycksformer pressas allt längre ned i kunskapens hierarki.”
Timplaner Bildläraren om nya rapporten: ”Våra ämnen anses inte lika viktiga”.
Debatt ”Forskningen är tydlig: Gruppstorleken påverkar kvaliteten.”
Debatt Bildläraren: Både vi och vårt ämne marginaliseras.
Debatt ”Musikens upprepning och tydlighet kan fungera som ett pedagogiskt stöd.”
Krönika Slöjdläraren: Skolan kan erbjuda något annat än dopaminkickar.
Arbetsmiljö Slöjdläraren: Ofta för många elever i för små utrymmen.
Debatt Slöjdlärarna: ”Spring ut och hitta pinnar eller bygg snölyktor, det är ju gratis.”
Krönika Idrottsläraren: ”Ingen lyckas alltid, och det är helt okej.”
Debatt ”Bidrar till en bättre självbild, men även till ökat självförtroende.”
Reportage ”Väldigt likt hur det är i en professionell orkester.”
Undervisning Vad svarar du på elevfrågan: ”Blev det här fint?”
Pedagogiska tips Teaterläraren: Frigörande när rösten står i fokus.
Forskning ”Styrdokumenten saknar vägledning.”
Fokus Idrottsläraren: Det förstärker ansvarskänslan och pushar positiva beteenden.
Debatt Efter kullerbyttalarmet: ”Krävs ett omfattande kompetenslyft för lärare.”
Idrott och hälsa Satsningen ger idrottslärarna energi och höjer elevdeltagandet.
Praktiska tips Konkreta tips på hur skolor kan samarbeta med konstnärer.
Krönika ”Hur kan vi hjälpas åt att sänka trösklarna?”
Bildkonstens dag Bildläraren: ”Det känns oerhört viktigt”.
Praktiska tips ”Barnen behöver lära sig att laga sina kläder istället för att slänga dem.”
Praktiska tips ”Fascinerande att se hur små insatser kan bidra till så stora förändringar.”
Lärarpriser ”För mig är det folkhälsa i grunden och att skapa rörelseglädje.”
Forskning Forskaren: Elever har ofta tydliga förväntningar på hur det ska gå till.
Debatt ”Borde vara en nationell angelägenhet att alla blir simkunniga.”
Krönika Musikläraren om att övandet är viktigare än någonsin.