Frågorna som fördjupar arbetet med loggboken i slöjden
Madeleine Ekblom är lärare i slöjd och svenska på Sjöstadsskolan i södra Stockholm.
Praktiska tips
Låta eleverna skriva loggbok i slöjd? Vissa lärare gör det, andra inte. En ny lärardriven studie visar att loggböckerna kan hjälpa eleverna att utveckla sina förmågor. Men bara om de får konkreta frågor att besvara.
– Det räcker inte att bara be dem beskriva vad de gjort, säger slöjdläraren Madeleine Ekblom.
Historiskt var det sjökaptener som skrev loggböcker efter seglatser, men i slutet 1900-talet dök de också upp i skolans värld. Ja, även i praktisk-estetiska ämnen.
Alla slöjdlärare använder dem inte, vissa är måna om att all lektionstid används för det praktiska arbetet. Men många ser det som en kompletterande metod för att bedöma elever.
– Jag har använt loggböcker länge, berättar Madeleine Ekblom som är lärare i både slöjd och svenska på Sjöstadsskolan i södra Stockholm. Men jag kände att det borde vara möjligt att utveckla själva användningen och på så sätt öka elevernas förmåga att få syn på sitt eget lärande.
Därför beslutade hon och kollegan Annika Nordahl att söka medel till en lärardriven och praktiknära studie genom Stockholm Teaching & Learning Studies, en plattform för undervisningsutvecklande forskning.
Loggtexterna blev rikare
Under ett läsår undersökte de, tillsammans med två forskare, 34 femteklassares loggböcker vid sammanlagt 23 lektionstillfällen.
Under de första lektionerna bad de eleverna att bara skriva ner vad de jobbat med. Efter ett par månader ändrade de instruktionen; nu gav man dem istället en tydlig stödstruktur bestående av flera konkreta följdfrågor. Och då började saker hända.
– Tidigare hade vi slagits av hur elever som är duktiga på att skriva på svensklektionerna hade svårt att formulera genomarbetade tankar i loggboken. Men nu blev loggtexterna rikare både till innehåll och form. Och det gällde i stort sett alla elever.
Vad var det för frågor ni började ställa?
– Två av de viktigaste var: ”Vilka problem har du stött på?” Och ”Hur löste du dem?”. Det fick igång elevernas tänkande.
Allra störst skillnad märktes bland pojkarna.
– De behövde uppenbarligen den här strukturen ännu mer. Förändringen blev tydligast bland dem som haft svårast att formulera sig kring sin slöjdprocess.
I ett tredje och sista steg ombads eleverna att beskriva hela arbetsprocessen. Och då kunde många av dem uppvisa en större repertoar än tidigare, beskriva mer i detalj och lägga in mer nyanserade värderingar.
Forskaren imponerad
En av de deltagande forskarna, Camilla Gåfvels vid Konstfack i Stockholm, är fascinerad över det tydliga resultatet:
– En framgångsfaktor är att få eleverna att förstå varför det finns en poäng med loggböcker, förklara att det ingår i kursplanen att också kunna reflektera över sin arbetsprocess.
Hon slår även fast vikten av flexibilitet när man använder sig av loggböcker.
– Var befinner sig elevgruppen? Det styr vilka frågor man ber dem svara på. Och hur kan man sedan anpassa undervisningen utifrån loggböckerna?
Hon undervisar själv blivande slöjdlärare och har ett kursavsnitt som just berör frågan om att skriva loggbok.
– Även jag har lärt mig saker av den här forskningen, inte minst vikten av att formulera de stöttande frågorna på bästa möjliga sätt.
I den undersökta klassen bestämde lärarna och forskarna att eleverna skulle använda papper och penna.
– Att skriva på skärm fungerar förstås också, säger Camilla Gåfvels. Oavsett form för reflektion handlar det om att skapa underlag att bedöma. Elevernas loggböcker blir stöd för minnet, både för lärare och elever. Givetvis går det att reflektera muntligt – men det muntliga är mer flyktigt. Om man inte spelat in samtalen förstås.
LÄS ÄVEN
Debatt: Slöjd gör hela samhället mer motståndskraftigt
Debatt: Slöjd blir ett allt farligare ämne i skolan
Dubbel glädje när slöjden är på riktigt
Söderberg: Många elever saknar en rimlig chans att bli bra på slöjd
