
Textilläraren Annette Lindkvist instruerar en elev. Foto: Jakob Hydén
Peter Estrelius är slöjdlärare på Oxievångsskolan i Malmö. Foto: Jakob Hydén
Hållbarhet På Oxievångsskolan i Malmö skänks elevernas slöjdarbeten till välgörande ändamål. Det ger undervisningen en naturlig koppling till frågor om social och ekologisk hållbarhet samtidigt som det skapar motivation och engagemang i arbetet.
Till sist blev högen med halvfärdiga och bortglömda kläder, leksaker, väskor och andra slöjdarbeten för mycket. Slöjdlärarna Peter Estrelius och Annette Lindkvist bestämde sig för att göra något åt saken.
– Varje termin var det många arbeten som bara blev liggande och fick slängas. Det kändes jättetråkigt och absolut inte hållbart, så vi började fundera över hur vi kunde göra för att ta vara på sakerna och minska spillet, berättar Annette Lindkvist som undervisar i textilslöjd.
Efter en tids diskussioner och funderingar landade de båda kollegorna i att ett samarbete med någon ideell organisation kunde vara en fruktbar väg framåt. De tog kontakt med Skånes stadsmission som bland annat arbetar mot hemlöshet och fattigdom och för integration.
– Det handlar mycket om att medvetandegöra, det är det viktigaste av allt. Vi vill att eleverna får en större förståelse för samhället och helheten. Och att de samtidigt blir handlingskraftiga, säger Annette Lindkvist.
Numera inleds de första slöjdlektionerna i åttonde klass med att eleverna får titta på filmer om Stadsmissionens verksamhet och man diskuterar frågor som rör fattigdom och hemlöshet. På textilslöjden pratar Annette Lindkvist om modeindustrins miljöpåverkan eller hur mycket vatten som tillverkning av tyg kräver. Parallellt pratar Peter Estrelius, som undervisar i trä- och metallslöjd, om skogen, miljön och klimatet.
Textilläraren Annette Lindkvist instruerar en elev. Foto: Jakob Hydén
Efter introduktionen får eleverna sedan veta att de har möjlighet att skänka sina arbeten till Stadsmissionens verksamhet om de vill, ett erbjudande de allra flesta tackar ja till. När de får klart för sig att det finns en mottagare av det de ska tillverka händer det något i elevernas attityd, säger Peter Estrelius.
– Arbetet på slöjdlektionerna får en starkare mening, ett högre syfte. Med det kommer förstås ett större engagemang och då kommer nyfikenheten och drivet naturligt, det är inget som behöver stimuleras eller krystas fram. När de kommer hit på morgonen så ser jag skaparglädje i deras ögon. De vill inte bara slänga ihop något utan är noggranna, stannar upp och funderar och ställer frågor.
På trä- och metallslöjden är det leksaker som eleverna får i uppdrag att tillverka. I textilslöjden tillverkar de barnbyxor. I och med att produkterna ska skänkas bort ställs också högre krav på att de ska vara säkra och hållbara. Det blir lite mer på allvar, säger Peter Estrelius.
– Jag uppmanar eleverna att tänka på leksakens hållbarhet och användarvänlighet. Den ska till exempel kunna tappas i marken utan att gå sönder och får inte ha spetsiga kanter eller liknande. Där finns också en tydlig koppling till att tänka hållbart.
Upplägget med slöjdarbeten för välgörande ändamål har rönt en hel del uppmärksamhet. Även utländska delegationer har kommit för att höra om projektets vinster och hur det fungerar i praktiken.
Uppmärksamheten och de positiva erfarenheterna av arbetet sporrar Annette Lindkvist och Peter Estrelius att fortsätta utveckla verksamheten. Arbetet med hållbarhetsfrågor kan bland annat kopplas till läroplanens kapitel 2 där det står att eleverna ska få kunskap om ”förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling”. Där står också att de ska få en förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.
Oxievångsskolan har sedan flera år ett stort fokus på hållbarhet och de globala målen i undervisningen. Arbetet i slöjden är en viktig del i den satsningen. Tillsammans med den övriga personalen på skolan bidrar slöjdlärarna till att öka elevernas kunskap om FN:s globala mål och hållbarhetsfrågor generellt, menar Annette Lindkvist.
– Ibland känns det som att eleverna är så långt ifrån verkligheten, men här på slöjden gör vi något som förhoppningsvis kan göra dem mer reflekterande. Vi kan inte rädda världen här och nu, men vi kanske kan så ett frö som kan ge något längre fram, säger Annette Lindkvist.
I träslöjden tillverkar eleverna leksaker. Foto: Jakob Hydén
LÄS ÄVEN
Dubbel glädje när slöjden är på riktigt
Forskaren: Nej, slöjd är inte ”fritt arbete”
Krönika Musikläraren om känslan av att inte vara bra nog.
Krönika Slöjdläraren: ”De har inte hunnit öva tillräckligt.”
Debatt Musikläraren: Ge eleverna musiken tillbaka!
Forskning Forskaren: ”Man kan ha starka naturupplevelser i närområdet.”
Reportage ”Vi vill visa att det är lätt att ta sig ut.”
Undervisning Lärarna tipsar: Momenten som funkar bra utomhus.
Krönika ”Tyvärr gick det så långt att läraren mottog hot och fick sina bilbromsar mixtrade med.”
Kursplaner Läroplansutredaren: Vi vill se mer detaljerade kursplaner.
Lektionstipset Bildlärarens uppgift får eleverna att syna skeva skönhetsideal.
Fortbildning Slöjdläraren: ”Det finns ett enormt sug att få prata om vårt ämne.”
Idrott och hälsa ”Det har kämpats i regn och rusk och i sol och värme.”
Debatt ”Ett större hinder än själva innehållet i undervisningen.”
Debatt Slöjdläraren: Dags att uppmärksamma den växande krisen inom slöjdämnet.
Forskning Forskaren: ”Vi såg att det blev ett bra driv i arbetet.”
Kulturskolan Forskaren: Lagstadgad kulturskola höjer skolformens status.
Debatt Kulturskolläraren: ”Estetiska uttrycksformer pressas allt längre ned i kunskapens hierarki.”
Timplaner Bildläraren om nya rapporten: ”Våra ämnen anses inte lika viktiga”.
Debatt ”Forskningen är tydlig: Gruppstorleken påverkar kvaliteten.”
Debatt Bildläraren: Både vi och vårt ämne marginaliseras.
Debatt ”Musikens upprepning och tydlighet kan fungera som ett pedagogiskt stöd.”
Krönika Slöjdläraren: Skolan kan erbjuda något annat än dopaminkickar.
Arbetsmiljö Slöjdläraren: Ofta för många elever i för små utrymmen.
Debatt Slöjdlärarna: ”Spring ut och hitta pinnar eller bygg snölyktor, det är ju gratis.”
Krönika Idrottsläraren: ”Ingen lyckas alltid, och det är helt okej.”
Debatt ”Bidrar till en bättre självbild, men även till ökat självförtroende.”
Reportage ”Väldigt likt hur det är i en professionell orkester.”
Undervisning Vad svarar du på elevfrågan: ”Blev det här fint?”
Pedagogiska tips Teaterläraren: Frigörande när rösten står i fokus.
Forskning ”Styrdokumenten saknar vägledning.”
Fokus Idrottsläraren: Det förstärker ansvarskänslan och pushar positiva beteenden.
Debatt Efter kullerbyttalarmet: ”Krävs ett omfattande kompetenslyft för lärare.”
Idrott och hälsa Satsningen ger idrottslärarna energi och höjer elevdeltagandet.
Praktiska tips Konkreta tips på hur skolor kan samarbeta med konstnärer.
Krönika ”Hur kan vi hjälpas åt att sänka trösklarna?”
Bildkonstens dag Bildläraren: ”Det känns oerhört viktigt”.
Praktiska tips ”Barnen behöver lära sig att laga sina kläder istället för att slänga dem.”
Praktiska tips ”Fascinerande att se hur små insatser kan bidra till så stora förändringar.”
Lärarpriser ”För mig är det folkhälsa i grunden och att skapa rörelseglädje.”
Forskning Forskaren: Elever har ofta tydliga förväntningar på hur det ska gå till.
Debatt ”Borde vara en nationell angelägenhet att alla blir simkunniga.”
Krönika Musikläraren om att övandet är viktigare än någonsin.
Läsning ”Läsning är ju ett sätt att både befästa och fördjupa ämneskunskaper.”
Debatt Idrottsläraren om hur idrottssalen förvandlats till skolans tryggaste rum.
Boktips Läraren om de tre viktigaste faktorerna bakom bra hkk-undervisning.
Debatt Idrottsläraren: Betygen påverkas kraftigt av lärarens egen tolkning av kursplanen.
Undervisning Musikläraren: ”En klass vägrade sjunga i två lektioner”.
Reportage ”Fler barn än någonsin sitter framför skärmar istället för att vara ute.”
Undervisning ”Eleverna ställer andra typer av frågor och utvecklas verkligen.”
Forskning Forskarens fyra bästa tips för att göra alla elever delaktiga.
Debatt ”Idrottslärarens drömjobb har i många fall förvandlats till en mardröm.”